<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av när lärarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi åsyftar har ingen diagnos utan det är elever som av någon anledning visar olämpligt beteende i klassrummet. Frågorna vi belyser är vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjälp läraren kan få att hantera problemet, hur vanligt förekommande det är samt om ökad yrkeserfarenhet har någon inverkan. I litteraturgenomgången belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser på lärarens och elevens roll i situationen. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs tankar om det sociala samspelet människor emellan. I den empiriska undersökningen använder vi oss av två metoder, dels en enkät och dels semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i undersökningen är yrkesverksamma lärare i årskurserna 3–6. De resultat som framkommer är att det finns många olika orsaker till att lärarens ledarroll utmanas, bl.a. lärarens ledarstil, relationerna mellan lärare och elev, elevers roll och status i klassen, elevers uppfostran samt sociala problem. Vidare visar un-dersökningen att relationen eller samspelet mellan lärare och elev är avgörande för att förebygga att ledarrollen utmanas.</p>

<p>Studien bygger på antagandet att det är bra för eleven att berätta mycket. Mycket berättande leder till att eleverna får ett större ordförråd, ett tydligt tal, stark självkänsla, glädje till språket och förmågan att strukturera ett material i huvudet. Berättarförmågan är i ständig tillväxt och flytet i talet växer med antalet gånger eleven berättar. Mycket berättande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt språk och berättande. Syftet med arbetet är att undersöka olika former av berättande och jämföra vilken sorts berättande som visar mest berättande och mest flyt i tal. Frågeställningarna blev följande: Vilken berättandeform visar mest berättande? Vilken berättandeform visar mest flyt i talet? I studien har antalet morfem räknats vilket visar hur mycket eleverna berättade samt morfem per sekund som visar flytet i talet. De olika sorters berättandeformerna som undersöktes var återberätta en film, återberätta en text och berätta om en egen upplevelse. Studien visar att berätta från film är den berättandeform som leder till mest flyt i talet. Studien visar även att hälften av eleverna berättade mest på upplevelsen.</p>

<p>Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svårigheter för eleverna, framförallt i språk.</p><p>Vi har även genomfört en undersökning på en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svårigheter och vilka svårigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror på att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.</p><p>Syftet var att få en inblick i hur man kan hjälpa elever i matematiksvårigheter, och även tipsa andra om hur man kan gå tillväga. </p>

<p>Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola. I resultatet från intervjuerna fick vi många olika svar som grundade sig på lärarnas egna kunskaper och erfarenheter. Trygghet och tillit var ord som ofta återkom i lärarnas svar.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor. Vår undersökning bygger på en fallstudie vi genomförde i två klasser i skolår 3. För att få resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fått utföra vid tre tillfällen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen använt av oss öppna frågor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frågor med givna svar. Vår frågeställning var: – Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet ämne genom att ställa öppna frågor? Med resultatet från observationerna och elevernas testresultat har vi med hjälp av analys och vald litteratur kunnat besvara vår frågeställning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om hur man som lärare kan arbeta med läsinlärning, men framförallt – varför lärare arbetar som de gör. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på och teorier kring läsinlärning, samt olika metoder för arbete med detta. Vi valde att genom intervjuer undersöka vilka argument några lärare på fältet anger för sina val av inlärningsmodell, eller arbetssätt, vid läsinlärning.</p><p>De lärare vi intervjuat är medvetna om att alla barn lär olika och därför använder lärarna olika metoder vid läsinlärning för att göra det möjligt för alla barn att lära sig läsa. Den vanligaste modellen är en form av LTG – metoden (det vill säga Läsning på Talets Grund). Den syntetiska ljudmetoden (ljud/bokstav) sätts ofta in som stödåtgärd för de elever som behöver extra träning. Lärarna anger att LTG – metoden skapar största läsglädjen hos barnen och känns mest meningsfull, eftersom den är baserad på elevernas tankar och upplevelser.</p>

<p>Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar om naturvetenskapliga fenomen, därför kan man redan i de lägre skolåren införa begrepp och använda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det är stor skillnad på undervisningen förr och nu. Idag lägger man stor vikt på hur elever lär, till skillnad från förr då man mer koncentrerade sig på att hinna med så mycket som möjligt. </p><p>Syftet med arbetet var att ta reda på hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare år har förändrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde även en undersökning för att ta reda på lärares inställningar till naturvetenskapsundervisningen. Vår undersökning är baserad på enkätformulär och fyra intervjuer utförda på två skolor, skolår F-6.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett stort intresse för att vidareutbilda sig inom naturvetenskap. Inställningen till en experimenterande undervisning var positiv men att det enligt lärarna fanns för lite material ute på skolorna för att kunna genomföra det.</p>

<p>Att som barn leva i skuggan av flaskan där ens föräldrar missbrukar alkohol kan leda till svårigheter för barnen. Här kan förskolan vara av stor betydelse för barnen, att någon uppmärksammar dem och ger den stöttning och trygghet de kan behöva. Förskolan har också en skyldighet att kontakta socialförvaltningen när de misstänker att ett barn inte mår bra på grund av sina föräldrars missbruk.</p><p>Vårt syfte var att undersöka hur förskolan går tillväga för att hjälpa de barn som lever i alkoholfamiljer med missbruksproblematik och om det förekommer något samarbete mellan förskola och socialförvaltning, samt hur barnen i familjer med missbruksproblematik kan påverkas av sina föräldrars missbruk. För att nå vårt resultat använde vi oss av kvalitativ undersökning med halvstrukturerade frågor. Resultatet av vår undersökning visade att förskolorna inte hade något tydligt utarbetat sätt för att hjälpa barn till alkoholmissbrukare. Vissa förskolor hade mer erfarenhet än andra och hade på så vis lite mer riktlinjer för hur de ville arbeta med de här barnen. När det gällde kontakten med socialförvaltningen rådde det även här olika meningar om hur mycket kontakt förskolorna hade haft, men en sak enade alla pedagoger och det var att man ville ha mer kontinuerlig kontakt med socialförvaltningen.</p>

<p>Idag hör man ofta barn som säger att det är tråkigt i skolan och att de inte vill gå dit. Det märks också att de ofta inte är motiverade till att studera. Detta gjorde oss nyfikna på vad man kunde göra för att öka deras motivation och lust att lära. Vi tyckte att detta var ett väldigt relevant ämne för dagens samhälle då man ofta hör om barn som inte klarar grundskolan med godkända betyg. Vårt syfte med denna forskning var att ta reda på vad barnen finner roligt respektive tråkigt i skolan och hur pedagogerna tar tillvara på denna kunskap. Vi har valt att undersöka detta genom att genomföra gruppintervjuer och enkäter med barnen och intervjuer med fem pedagoger. Huvudresultaten från vår forskning är att det sociala samspelet spelar en stor roll för barnen i åldrarna 8-11 år och att pedagogerna vi intervjuat försöker att anpassa sin undervisning efter vad barnen tycker är roligt.</p>