<p>Våra styrdokument som ska länka i varandra från förskola till skola gör att det blir nödvändigt att reflektera över vilken roll förskolan har när det gäller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vårt arbete ”Den röda tråden” för att tydliggöra sammanlänkning. Vi ville ta reda på hur pedagoger arbetar med grundläggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville också titta på undervisningen sett ur ett genusperspektiv. Sist ville vi se hur pedagoger arbetar för att nå upp till målen som står i våra styrdokument. För att ta reda på dessa frågor gjorde vi en enkätundersökning. Vi utförde också två observationer i två olika förskoleklasser för att se om det fanns någon skillnad i undervisningen vad gäller pojkar och flickor i ämnet matematik. Här såg vi tydligt att det var pojkarna som tog för sig och hade mer tilltro till sig själva. Vi har kommit fram till att pedagoger som arbetar i förskoleverksamheter till stor del uppfyller målen, men det måste finnas mer tid för diskussioner i arbetslagen samt tillgång till mer kompetensutveckling för att uppfylla målen fullt ut. Matematiken måste få mer utrymme i våra verksamheter.</p>

<p>Den föreliggande uppsatsen handlar om läroböckernas framställning av imperialismen i gymnasieämnet historia mellan 1956 och 2003. Genomgången av läroböckerna följer fem teman; diskurs, människan, historiesyner, kunskap och lärande samt anknytning till läroplanen. Dessa fem teman visar att läroplanens mål inte alltid följs, detta beror främst på författarna som ofta har ett idealistiskt sätt att skriva på, förlagens krav på gångbarhet spelar här en viss roll. En lärarenkät visar att lärarna intar en mycket ambivalent hållning till sina läroböcker, de har en stark kritik mot läroböckerna men använder dessa flitigt. Det de mest saknar är mentalitetshistoria, långa linjer den lilla människan och kvinnan. Frågor omkring vem som har skrivit läroböckerna och vilken politisk intention läroböckerna officiellt har följt diskuteras också. Skolans utveckling från 1900-talets början diskuteras och ger uppsatsen sin historiska ram. Hermeneutik har används som ett förhållningssätt där de fem teman har bearbetats. Postmodernitet ses i uppsatsen som en förklaring till att skolan i och med Lpf 94 har tappat delar av sin styrning. Vi för också en diskussion om vilken praktisk nytta en lärare kan ha med en djupgående förståelse för diskursen i läroböckerna. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger också en insikt om historians tidsbundenhet, diskursen gör oss medvetna om vår egen tid och det mångkulturella samhälle vi lever i.</p>

<p>Ute på skolorna har vi upplevt att skolmiljön kan förbättras på många punkter.För att kunna uppnå en god och trygg miljö i skolan, måste pedagogen se till den enskilde elevens behov och utgå från elevens kunskapsnivå. Vidare visar det sig hur viktigt det är att pedagogen vid skolstart tar sig tid att lära känna och ta reda på varje elevs kunskaper och inlärningsförmåga. Att få eleverna delaktiga i hur skolan ska utformas är också en viktig funktion att fylla för att alla ska trivas. Detta och mycket mer kommer att presenteras i rapporten ”En god och trygg miljö”. Då syftet med detta arbete är att belysa hur viktig trivseln och tryggheten är i skolmiljön för elever, pedagoger, har en undersökning gjorts ute på fältet för att se vad som kan göras för att skapa en så god och trygg skolmiljö som möjligt. I rapporten presenteras resultat från en enkätundersökning, där 98 elever och 9 pedagoger har deltagit. Det vi bland annat fick fram där var att många elever inte hade en aning om hur de kunde påverka sin skolmiljö. En negativ miljö kan leda till att eleverna tidigt tappar intresset för skolarbetet.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att öka kunskapen om hur pedagoger använder sig av skönlitteratur i förskola och förskoleklass. Vi är dessutom intresserade av vilken målsättning de har i sitt arbete med skönlitteratur. Vi vill stärka medvetenheten om skönlitteraturens betydelse för förskola och förskoleklass. I vår litteraturdel nämner vi författare som Simonsson, Chambers, Öhman, Sörenson m.fl. Resultatet av vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass. I undersökningen framkommer det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur i olika hög grad i verksamheten. Det framkommer även i våra intervjuer att de är eniga om att böckerna har en mycket stor betydelse, framför allt när det gäller språkutveckling och i arbetet med kamratrelationer.</p>

<p>Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.</p><p>Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultaten kring vår undersökning som visar att skoldaghem idag uppfattas som det lämpligaste alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter.</p>

<p>Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktär och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors motivation att lära sig det svenska språket i en SFI-klass. Det är viktigt att uppmärksamma om sådana skillnader finns så att pedagoger i så fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp där det brister. Då kvinnor och män skiljer sig åt på många områden är det troligt att även åtgärder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende på vilken grupp man vänder sig till. Resultaten av denna undersökning är därför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning. Undersökningen skedde i form av enkäter på en skola där endast Komvux och SFI- undervisning bedrivs. Undersökningsresultaten visade att kvinnorna tenderade att vara mer motiverade än männen när det gäller att tillgodogöra sig det svenska språket i en SFI-klass.</p>

<p>Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lärande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det är först då dokumentationen kan höjas till en nivå då barnen kan bli medvetna om sin egen läroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor använder sig utav dokumentation i verksamheten. För att få kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger. Det som framkom genom vår litteraturstudie och vår undersökning är att alla förskolor dokumenterar. Däremot dokumenterar inte alla för att synliggöra barnets läroprocess.</p>

<p>När fritidspedagogen kom in i skolan blev det enligt tidigare forskning i hög grad på lärarnas villkor. Fritidspedagogerna pekades ut som hjälplärare. Hur är det idag, tio år senare? I denna uppsats presenteras en observationsstudie av två fritidspedagogers arbete i skolan. Det visar sig att arbetsinnehållet varierar mycket. Det visar sig också att de studerade fritidspedagogerna bland annat är hjälplärare. Men om detta ska förstås som bra eller dåligt är inte givet. Därför problematiseras också vår förståelse för fritidspedagogernas arbete i skolan i den avslutande diskussionen.</p>

<p>Vi är två studerande som läser till lärare på Högskolan Kristianstad. Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur gymnasieelever upplever sin lärandesituation i svenskundervisningen. Vår forskningsfråga är: Hur upplever elever att lärarna möter elevernas förutsättningar för lärande? Vi har baserat våra antagande om inlärning på Howard Gardners ”sju intelligenser” samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlärningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har även diskuterat hur människor lär utifrån Pramling, Marton och Booth, Säljö samt Dysthe. Undersökningens empiri utgjordes av 85 elevenkäter från en yrkesinriktad gymnasieskola i norra Skåne. Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever att deras lärare tillgodoser den bästa möjliga lärandesituationen och att eleverna har goda förutsättningar för att lyckas i sitt skolarbete. Enligt eleverna beror detta främst på en bra kommunikation mellan lärare och elever. Det många elever efterfrågade var variation i undervisningsmetoder och med det tror vi att lärarna når flest elever. Vi fann att de elever som har en insikt om hur de lyckas bäst i skolan har en klar fördel eftersom de har ytterligare ett redskap till framgång.</p>