<p>Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av idrott kan påverka människors inställning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad eleverna har för inställning till ämnet idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen. </p><p>Resultatet visar att en klar majoritet av eleverna på den undersökta skolan ser positivt på ämnet idrott och hälsa. Av resultatet går det också att utläsa att eleverna är väl medvetna om rörelsens betydelse för en god hälsa, lärande och socialt samspel. Ett resultat av intervjuerna visar att skolan arbetar för att skapa bättre möjligheter för fysisk aktivitet.</p>

<p>En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar. Vår stora utmaning är att hitta olika inlärningsstrategier som utgår från varje elevs starka sida och bygger vidare därifrån. Syftet med detta arbete är att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Vi vill även ta reda på om de använder sig av språklig mångfald i sin undervisning. I vår teoridel tar vi upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskola och särskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och språklig mångfald är. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier utgår vi från Gardners teori om att människan har åtta eventuellt nio intelligenser. Därefter beskriver vi Bifrost – och Reggio Emilia pedagogiken som är två pedagogiska metoder som utgår från att sätta eleven i centrum. Vi avslutar med hur hjärnan fungerar vid inlärning för att få en förförståelse för att alla våra sinnen har en koppling till varandra. </p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tolv specialpedagoger/ speciallärare som arbetar inom ett begränsat geografiskt område. Alla respondenterna arbetar/har arbetat med elever i ålder 0-12 år.</p><p>Resultatet visar att respondenterna ser ett samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Det visar även att respondenterna har svårt att se att de använder sig av språklig mångfald ute på fältet.</p>

<p>Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation. Vi kom även fram till att pedagogerna inte vet så mycket om varandras verksamheter, hur pedagoger och elever arbetar med elevinflytandet i förskola och skola. Det framkom även att pedagogerna är omedvetna om vad som står i läroplanerna om elevinflytande.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn. </p><p>Rektorerna ansåg att en diagnos hjälper barnet, då pedagogerna kan bemöta barnet annorlunda. Resultatet av vår undersökning av pedagogerna är att de har svårt att leva upp till Lpfö 98 som är ett styrdokument, trots detta försöker de ändå se till varje barns behov.</p>

<p>Stressen ökar i vårt samhälle. Den finns överallt även bland barn på förskolan. Arbetets syfte är att ge underlag för verksamheten i förskolan så att den bättre ska kunna anpassas strukturellt till barnens behov genom att minska negativ stress och synliggöra den positiva stressen. I arbetet tas upp vad stress är, orsaker till stress och hur barn påverkas av stress. Några signaler på stress kan vara okoncentration, frustration, förvirring, trötthet och svårt att koppla av. De främsta orsakerna till att barn kan vara stressade är vuxna och samhället, om det ställs för stora krav och förväntningar. Barnen själva är oftast inte stressade från början utan vi vuxna hetsar upp oss och barnen konstruerar utifrån situationen sin egen kunskap om stress. Vi tar även upp hur föräldrar och pedagoger kan undvika respektive medvetandegöra barn om stress. I vår studie har vi använt oss av intervjuer och observationer. Vårt resultat visar att stress kan undvikas genom att ha en bra planering, en strukturerad verksamhet och framförallt att ge barnen tid.</p>

<p>Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i årskurs tre vet mer? Dessa frågor ledde oss in på ämnet för vår uppsats. Är det så att skolans undervisning bygger på ytinlärning och att kunskap inte befästs på bästa sätt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förståelse skall uppnås och kunskap om rymden ska befästas och finnas kvar. Vår litteraturgenomgång visar hur viktigt det är att förstå hur inlärning sker. Vår egen undersökning visar att kunskap om rymden inte ökar med åldern, ska man generalisera kan man alltså påstå att vi inte får mer kunskap och erfarenhet kring rymden än vad vi har som 11-åringar.</p>

<p>Vårt syfte med denna undersökning är att belysa niondeklassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som påverkar dem. Fokus ligger på den sociala reproduktionen, omgivningens påverkan, samt ung-domarnas könstillhörighet. Vår forskningsfråga är: hur resonerar ungdomar när de väljer gymnasieprogram och vilka faktorer påverkar dem? Vi har valt den kvalitativa metoden, strukturerad intervju. Vårt resultat visar på flera signifikanta faktorer angående den sociala omgivningens påverkan på individen. Framförallt kan föräldrarnas yrke ses som en indikation på vad ungdomarna kommer att välja. Även kamratgruppen uppvisar starkt inflytande och står inte i opposition till föräldrarnas åsikter och värderingar. Det kan även sägas att yrkesvalet till stor del påverkas av könstillhörighet.</p>

<p>Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på barnet inom Freinetpedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem. Vi konstaterar att Freinetpedagogiken är en pedagogik med tron att alla kan lära fast olika.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser. Enkätsvaren har behandlats både individuellt och som en helhet.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att få kunskap om hur beröring/massage används i skolan och vad det har för effekter. Beröring är livsviktigt för alla människor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring är viktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras hur viktigt det är med beröring för barn och vuxna. Detta behov är något som kan tillgodoses med massage som har visat sig ge många positiva effekter. Den empiriska delen bygger på intervjuer med elever och lärare på en skola som arbetar med massage i undervisningen. Genom vår undersökning kom vi fram till att massage skapar en stund av lugn och ro. Detta upplevdes av både lärare och elever. Något man bör tänka på är att aldrig tvinga någon till beröring, utan massage ska vara på barnets villkor.</p>