<p>Alla är olika och lär också på olika sätt. Undersökningen handlar om hur lärare idag använder sig av konstnärliga arbetssätt. Med hjälp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lärare har vi undersökt hur lärare kan använda konstnärliga arbetssätt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna betonar vikten av varierad undervisning i skolan och att de använder sig av konstnärliga arbetssätt i olika utsträckning och i olika former.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur lärarens tidigare erfarenheter och inställning påverkar undervisningen i matematik. Syftet är också att ta reda på hur detta påverkar elevers matematiklärande. </p><p>Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare. Med vår intervjustudie vill vi undersöka varför en del lärare har ett mer laborativt arbetssätt än andra samt vilka faktorer som påverkar detta.</p><p>Uppsatsen visar på faktorer som påverkar undervisning i matematik såsom lärarens attityd till matematik, ämnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver också om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning. </p><p>Resultatet visar på att lärarens attityd och arbetssätt har avgörande betydelse för elevernas lärande och inställning till matematik.</p>

<p>Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagogerna på förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssättet. Genom litteratur om arbetssättet och om lärande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssättet. Vi har även utgått ifrån förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mål som bör uppnås. För att få svar på våra frågor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssätt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssättet har vi gjort kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har gjorts i form av gruppdiskussioner i arbetslagen i en utvald förskola. I den utvalda förskolan genomfördes tre gruppintervjuer. I undersökningen framkom att alla pedagogerna på den undersökta förskolan strävar efter att arbeta tematiskt, men att det är svårt eftersom pedagogerna inte har så mycket planeringstid. Ett tematiskt arbetssätt förutsätter ju att man ständigt kan föra en dialog mellan kollegorna om barns lärande och kunskap för att få ett väl fungerande arbetssätt.</p>

<p>Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation och om eleverna är medvetna om detta för att uppnå målen i kursplanen i svenska för årskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lära fokuseras skrivandet på att det är ett sätt att tänka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar på att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras på intervjuer av totalt sex elever i årskurs tre och fem. Årskurserna där intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmågan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation, är något som kommer med åldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lära är något som kommer med åldern, medan skriva för att kommunicera är den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna är medvetna om. I studien framkommer även att eleverna i skolår tre fokuserar i större utsträckning på formalia än eleverna i skolår fem.</p>

<p>Med detta arbete vill vi undersöka hur barn påverkas av att redan i förskoleåldern arbeta effektivt med läsinlärning. Läsning och skrivning är viktiga grundkunskaper för barn och därför är det av betydelse att veta om det är relevant att redan under deras tidiga levnadsår arbeta effektivt med läs- och skrivinlärning. Vi ville se om barns läs- och skrivförmåga ser annorlunda ut i skolans första år beroende på om de fått regelbunden läs- och skrivträning under förskoletiden eller ej. Utifrån det vi fått reda på kan vi som pedagoger möta barnen på bästa sätt och utmana dem till en lekfull och spontan inlärningsmetod. För att få en bakgrund har vi fördjupat våra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga läsning och skrivning. Vi presenterar också den undersökning vi gjort i två andraklasser och resultatet vi fick fram därigenom. Metoden vi använde oss av gick ut på en läs- och skrivövning där vi undersökte barnens kunskaper i läsning och skrivning. Resultaten tyder på att det inte är avgörande för kommande läs- och skrivutveckling att tidigt börja med läs- och skrivinlärning. Att ta in läs- och skrivinlärning redan i förskolan är bra och positivt så länge det sker på ett lekfullt sätt, utifrån barnens behov, motivation och på deras villkor. Dock har det ingen större betydelse för barns fortsatta läsning.</p>

<p>Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större affektiv respons än de utan emotikoner.</p>

<p>Denna undersöknings syfte är att studera om attityden till reklamens två informationstyper skiljer sig åt. De två informationstyperna är individeffekterna och produktegenskaperna. Det var även intressant att se om attityder till reklam för skönhetsprodukter är beroende av självkänslan och om individers attityd till reklam beror på vilket gymnasieprogram de läser. I undersökningen deltog 60 försökspersoner som läser på gymnasiet. Av de 60 deltagarna läser 30 på det naturvetenskapliga programmet och resterande 30 på det samhällsvetenskapliga programmet med inriktningen ekonomi. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som bestod av 25 påståenden. Dessa var indelade i en del som gällde attityder och en som gällde självkänsla.</p><p>Resultatet visade att attityden till reklamens individeffekter var mindre positiv än attityden till reklamens produktegenskaper och att attityd till reklamens individeffekter korrelerade med självkänsla i en negativ riktning. Ju högre självkänsla individen har desto mer negativ attityd har den till individeffekterna. Vidare visades att det inte fanns någon skillnad i attityd till reklamens individeffekter mellan individer som gick på olika gymnasieprogram och ej heller mellan könen. Resultaten diskuteras i termer av reklamens informationstyper och självkänsla.</p>

<p>Utvecklingsprocesser i samhället och förändringsarbeten i arbetslivet har ökat. För att kunna leda organisationer på ett effektivt sätt, måste ledare och medarbetare veta vad de ska påverka och hur de ska påverka. Utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft – vård och hälsa handlar om förändring, den största förändringen hittills för den skånska sjukvården. Det handlar om samhällsekonomi och om effektivitet och kvalitet i sjukvården för patienterna/samhällsmedborgarna. Det handlar också om god arbetsmiljö för personalen i sjukvårds-organisationerna. Studien belyser Skånsk Livskraft – vård och hälsa i syfte att skapa en kunskap för processen, vilket många anställda säger sig sakna. Men också att synliggöra hinder liksom att lyfta fram möjligheter för utveckling. </p>

<p>Har personligheten och genus någon inverkan på självförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkät som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för självförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hämtades ur Goldbergs ”the five factor model”. De bestod av openess, neuroticism och extraversion. De fyra skalorna bestod i sin tur av vardera 10 frågor och påståenden. 38 personer deltog i studien, varav 23 kvinnor och 15 män i åldrarna 14-73. Resultaten visade signifikant samband mellan extraversion och självförtroende men ingen signifikant skillnad mellan genus framkom.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva arbetslösa ungdomarnas upplevelser av vardagen – deras subjektiva erfarande av det som är av central betydelse för dem – för att fördjupa kunskapen och få ett bättre underlag för samhällets framtida kontakter med arbetslösa ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år, som varit arbetslösa mellan 3-18 månader. Resultaten visar att de flesta ungdomarna var missnöjda med sin livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som tråkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent återkommande i intervjuerna. Arbetsförmedlingens insatser motsvarade oftast inte ungdomarnas förväntningar. Men gruppen ”arbetslösa ungdomar” förefaller vara en mycket heterogen grupp. Olika variationer i ungdomarnas sätt att erfara olika fenomen i arbetslöshetssituationen beskrivs utifrån de teman som ungdomarna ansåg som viktigast för aktuell livskvalitet. Sysselsättning och aktivitet, ekonomi, socialt stöd och mental hälsa var de teman, som oftast nämndes som viktiga för livskvaliteten. I denna studie har ungdomarnas livskvalitet betraktats som ett utfall av lärande- utvecklings och socialisationsprocesser. Därmed kan också ungdomarnas situation påverkas genom att läro- och utvecklingsprocesser i större utsträckning inriktades på den enskilde individens samlade förmåga, d.v.s. att ungdomarnas situation bör beaktas ur ett mer individinriktat perspektiv. Ett sådant synsätt kan öka ungdomarnas kvalificeringsmöjligheter och därmed ökas också deras möjligheter att få ett arbete. Ett förslag på en pedagogisk modell som kan antas öka kunskaperna om variationen i ungdomarnas upplevelser av arbetslöshetssituationen, den s.k. PEOPLE-modellen, presenteras avslutningsvis i uppsatsen. </p>