<p>Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället. För att förstå människors handlingar, attityder och värderingar krävs social interaktion. I uppsatsen görs detta genom att dels utgå ifrån Erwing Goffmans teorier i det stämplingsteoretiska perspektivet, dels genom att belysa vikten av socialisering, social interaktion, avvikande beteende och stigmatisering. För att lättare förstå pojkar med DAMP/ADHD i sociala sammanhang, t.ex. i skolan, krävs fördjupade kunskaper om hur pedagoger bemöter och hanterar de situationer som uppstår. I uppsatsen kommer detta att göras med hjälp av observation och intervjuer under en kortare tidsperiod. Den skolkultur som jag kommer att undersöka i denna uppsats involverar barn med direkt avvikande beteenden, elever som har fått diagnosen DAMP/ADHD. Resultatet, som jag i uppsatsen kommer fram till, är att de pojkar med DAMP/ADHD som går i en integrerad skola får och har andra förutsättningar och möjligheter till socialisering i samhället.</p>

<p>En intervjustudie har genomförts med gymnasielärare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet är att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lärarna i någon högre grad. För de lägre betygsstegen är tillämpning den kunskapsform som lärarna huvudsakligen tar fasta på. För de högre betygsstegen fokuseras förståelse och sammanhang. Två olika synsätt på kunskap och lärande framkommer, ett fragmentariserat respektive helhetsinriktat. Den fragmentariserade kunskapssynen dominerar hos matematiklärarna och den helhetsinriktade hos svensklärarna. Matematiklärarnas viktigaste bedömningsunderlag är prov, svensklärarna gör en mer allsidig och kontinuerlig bedömning av elevernas kunskaper och prov används sällsynt. Vår slutsats är att det inte görs likvärdiga tolkningar av betygskriterierna för samma betygssteg beroende på om eleverna går ett studieförberedande eller yrkesförberedande program. Detta får till följd att betygssättningen inte blir likvärdig. Elever som går ett yrkesförberedande program uppfattas ha sämre förutsättningar att klara kursmålen. Olika förväntningar på eleverna kan tolkas som att lärarna har olika bedömningsgrunder beroende på elevernas studieinriktning och därmed indirekt gör en annan tolkning av betygskriterierna. En annan anledning är att lärare inte samverkar i betygs- och bedömningsfrågor med sina kollegor inom och utom skolor i någon större utsträckning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger på olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har även annan litteratur och teorier används inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen är viktig att studera för att komma ifrån klassindelningen. Jag har både använt mig av svenska socioekonomisk indelning från SCB och Goldthorpes klasschema.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur studenter värderar högskolestudier i förhållande till samhällsklass, detta med tyngdpunkten på den sociala bakgrundens betydelse. Jag har utifrån min teori gått ut med en enkät och en intervju till studenter som läser första året på högskolan.</p><p>I analysen framgick det att den sociala bakgrunden har betydelse. Studenterna kände att de fick stöd hemifrån, även om deras föräldrar inte hade läst på högskola. Att läsa på högskola var för de flesta studenterna i min undersökning något som de gjorde för sin egen skull och för sin personliga utveckling.</p>

<p>Rapporter pekar på att ungdomar rör sig allt mindre och därmed ökar i vikt. Vi vill därför med denna uppsats ta reda på vad elever i årskurs sex har för inställning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om ämnet idrott och hälsa i skolan. Vad gör de på fritiden? Hur ser de på skolidrotten? Känner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna är aktiva även på fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till ämnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. Därefter genomförde vi en enkät bland 12-åringar för att få en verklig bild av situationen. Resultatet visar att ungdomarna överlag är fysiskt aktiva och att de har en positiv inställning till skolidrotten. Vidare tyder resultaten på att vissa förändringar inom skolidrotten, exempelvis bättre lokaler och fler material skulle kunna göra den ännu roligare.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är dels att genomföra ett bokprojekt, dels att se huruvida elever inom områdena kunskap, empati och fantasi kan få ett aktivt förhållningssätt till de skönlitterära texter de mötte under bokprojektet. Litteraturpedagogiska metoder hämtade från Chambers, Dysthe, Molloy och Rosenblatt utgör den teoretiska grunden till detta arbete. Genomförandet av projektet gjordes i två klasser, skolår 2 och 3. Intervjuer, boksamtal, läsloggsskrivande och egna dagboksanteckningar har utgjort underlag för resultatet. Den empiriska delen begränsades till fem veckor och informanterna utgjordes av 47 elever. Det material som samlades in indikerade att dessa elever, som grupp betraktat och genom sitt sätt att uttrycka sig om skönlitteratur, visade på ett aktivt förhållningssätt till dessa texter.</p>

<p>Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ”se världen genom barns ögon” (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem. Utifrån frågeställningarna har vi tagit del av barns tankar kring pedagogers deltagande i leken samt om att barn vill att de ska delta. Våra frågeställningar har bearbetats och diskuterats i denna studie och utifrån en kvalitativ undersökning med hjälp av barnintervjuer och barnobservationer har svar framkommit. I litteraturdelen skriver vi om hur olika forskare och författare har sett på pedagogers deltagande i leken ur olika tidsperioder, samt hur det ser ut idag. Det har inte alltid varit lika populärt för pedagoger att delta i barns lek som det är just nu. I resultatet lyfts barns tankar om pedagogers lekdeltagande. Barn vill att pedagoger deltar i leken, men de har även delgett att pedagoger oftast gör annat då de leker.</p>

<p>Konflikter uppstår mellan elever varje dag i skolan detta är något som påverkar hela skolmiljön. Om det finns många konflikter i en grupp är det mycket svårt att kunna koncentrera sig på att lära sig nya saker. För att förebygga att många av konflikterna uppstår behöver man använda sig av förebyggande arbete som bl.a. skapar trygghet. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagogerna löser konflikter som uppstår mellan eleverna och hur pedagogerna arbetar för att förebygga konflikter. Vi har använt oss av kvalitativ metod och datainsamlingen är gjord med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med pedagoger på olika stora skolor och i olika kommuner. Resultatet visade att samtliga pedagoger arbetade mycket för att förebygga konflikter. Hur de arbetade för att lösa konflikter som redan hade uppstått var olika. En del väntade med att ta tag i konflikterna till efter skolans slut medan andra ansåg att det var viktigt att ta tag i dem med en gång. Slutsatsen är att pedagogens personlighet, arbetsplatsen och eleverna spelar stor roll för hur konflikterna hanteras. Det är viktigt att vara öppen för att ta in nya idéer och möjligheter för hur konflikter hanteras och förebyggs.</p>

<p>Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem år. Likaså behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De två iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i två förskolor i två kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begränsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de två förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna när det gäller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö. Vi utgick ifrån litteraturen att det finns inga bestämda regler för hur förskolan skall utformas, så utifrån undersökningen är slutsatsen att det är viktigt att observera barnet i dens miljö för att kunna anpassa ute- och innemiljön utifrån barnets rörelsebehov. I diskussionsdelen diskuteras kring barnets rörelselust, vad som stimulerar barnets grovmotoriska utveckling och hur förskolans inne och utemiljö påverkar barnet.</p>

<p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på berörda förskolor arbetat med barn med annat modersmål än svenska. Målet är att få kunskap om olika arbetssätt som kan ge en god lärandemiljö för barn med annat modersmål än svenska. Syftet är även att studera pedagogernas syn på hur specialpedagogen skulle kunna utgöra stöd på de olika förskolorna. Åtta kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer vid två av förskolorna ligger till grund för denna studie.</p><p> Undersökningen är gjord i en kommun i södra Sverige där det finns erfarenhet av många barn i grupperna med annat modersmål. Vi vill synliggöra den tysta kunskap som finns hos erfarna pedagoger inom det mångkulturella området. Av respondenternas svar framgår att digitalkameran har fått en framträdande roll. Sång och musik samt leken, är andra faktorer som främjar språkinlärningen. Men allra störst betydelse har pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen.</p><p>Nyckelord: förskola, identitet/kultur, modersmål, mångkulturell</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att se hur läsglädje skapas i förskolorna och skolorna idag. I vår undersökning ingår sju verksamheter, varav tre förskolor och tre skolor i södra Skåne. Den sjunde verksamheten är Öjaby förskola som ligger i Växjö. Metoden som vi framför allt har använt oss av är observationer på dessa verksamheter. Vi har även gjort intervjuer med 16 barn och lämnat ut enkäter till sex pedagoger. Resultatet har visat att pedagogens viktigaste ansvar för att skapa läsglädje hos barnen är att se och möta varje barn. Att tillsammans med barnet hitta meningsfull läsning och att tillsammans skapa en inspirerande läsmiljö.</p>