<p>Det svenska samhället har genomgått en omfattande decentralisering under senare delen av 1900-talet. Denna process har berört skolan. När styrning studeras, är det ofta ur ett lärarperspektiv. Vi vet inte så mycket om elevers uppfattning om styrning i klassrummet eller om hur de styr varandra. Denna studie avser bidra till att minska denna kunskapslucka. Frågor i studien är om och i så fall hur elever uppfattar den styrning som sker mellan eleverna i klassrummet. Upplever de styrningen som repressiv eller produktiv? De teoretiska utgångs-punkterna är Foucaults teorier om mikromakten som påverkar oss i den sociala interaktionen. Hans maktteori ska ses som ett komplement till teorier om strukturell makt, vilka ofta berör makronivån. I studien lyfts tio makttekniker fram som bygger på Foucaults teorier. </p><p>Undersökningen är en kritisk etnografisk studie, där elever i skolår 7 observerats och intervjuats i sin skolvardag. Dokumentation har skett med fältanteckningar, video- och ljudbandsinspelningar. Resultatet av studien visar att alla makttekniker synliggörs vid upprepade tillfällen. En del av de elever som deltog i studien kunde under intervjuerna berätta om de upplevt episoden som bra (produktiv) eller dålig (repressiv), samtidigt fanns det andra elever som inte gjorde sådana beskrivningar, inte ens efter lotsning av intervjuaren.</p>

<p>Arbetet handlar om teknikämnets villkor i grundskolans tidiga år och består av ett aktionslärandeprojekt. Elever i skolår sex har med ett undersökande arbetssätt tagit reda på hur olika tekniska saker som mobiltelefoner, datorer, motorcyklar och robotar fungerar och hur de har utvecklats. De har själva valt områden att fördjupa sina kunskaper inom, formulerat frågor, sökt och bearbetat information, presenterat arbetet för kamrater och på olika sätt reflekterat över de tekniska kunskaperna, arbetssättet och sitt eget lärande. Resultatet visade att det undersökande arbetssättet är användbart men att eleverna behöver mycket stöd och hjälp i de olika faserna i kunskapsprocessen. Lärarens roll visade sig vara viktig i det undersökande arbetssättet, både för att planera bra lärandemiljöer och som dialogpartner när eleverna ska utveckla sina begrepp.</p>

<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. </p><p>Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad. Pedagogerna som intervjuades är positivt inställda till den tematiska undervisningsmetoden. Elevgruppen är också positivt inställd till att arbeta med temaarbete jämfört med traditionell undervisning. Tematisk undervisning tycks, enligt vår undersökning, bidra till att skolan blir både rolig och mer spännande då eleverna får använda sin fantasi på ett kreativt sätt i det skapande arbetssättet.</p>

<p>Studien berör lärar-elev relationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med den-na uppsats är att beskriva och analysera hur lärare arbetar för att skapa relationer till sina ele-ver och vilket ansvar lärarna menar att de har i lärar-elev relationen. Litteraturgenomgången diskuterar faktorer som påverkar hur relationer formas. De fyra faktorerna som används i denna uppsats är samklang i kommunikationen, skam och stolthetskänslor, närhet och distans i relationen och kommunikationsmönster. I litteraturgenomgången belyses även lärares an-svar i relationsarbetet. Intervjuer genomfördes med åtta lärare som arbetar i skolår ett till sex. Resultatet visar att lärare lägger mycket tid på relationsarbete i skolan. Lärare arbetar med att uppnå ömsesidig respekt och tillit i relationen till eleven på ett varierat sätt. De menar att det är viktigt att stärka elevernas självförtroende. Lärarna i vår intervjuundersökning är eniga om att de har huvudansvaret i relationsarbetet. Lärarna menar att den sociala omsorgen är något som de måste arbeta med hela tiden, för att eleverna skall trivas i skolan och kunna ta till sig kunskaper på ett tillfredsställande sätt.</p>

<p>Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur lärare i förskolan beskriver att de arbetar med den fysiska och psykosociala miljön, så att den anpassas efter alla barns förutsättningar och behov. Med utgångspunkt från vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom intervjuer med tolv lärare i förskolan. Lärarna i förskolan ansåg att både den psykosociala och den fysiska miljön påverkade barnen. Många påpekade att den psykosociala miljön var viktigast. Resultatet av studien visar att de lärare i förskolan som intervjuades utgick från sin barngrupps behov och arbetade hela tiden med ett förändringsarbete, för att förskolan skulle vara så bra som möjligt, för de barn som vistades där. </p>

<p>Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. </p><p>Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. </p><p>För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. </p><p>Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog.</p>

<p>Vad anser pedagoger i särskolan att deras arbete med bild och skapande tillför eleverna och undervisningen? </p><p>Ämnet är intressant eftersom få undersökningar om den pedagogiska praktiken i särskolan har hittats. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur pedagoger arbetar med bild och skapande, vilka syfte och mål de har och vad de anser att bild och skapande tillför eleverna och undervisningen i särskolan.</p><p>Vygotskijs (2003) kulturhistoriska dialektiska teori har använts i studien, eftersom den åberopar ett estetiskt synsätt, en helhetssyn, där man tror på individen som ett kreativt subjekt. Relationen mellan barn och vuxna är betydelsefull, barnet behöver vägledning och vad barnet kan göra idag med vuxenhjälp, kommer de att vara kapabelt att göra självständigt i morgon (Vygotskij, 2003). </p><p>I litteraturdelen tas upp att bildämnet har en viktig roll i skolans uppdrag, ämnet ska både vara en del av helheten och samtidigt ansvara för karaktäristiska inslag (Wetterholm, 2001). </p><p>Den empiriska delen innehåller en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförs med ett subjektivt urval av fyra bildintresserade pedagoger från särskolan.</p><p>Pedagogerna i studien anser att bild och skapande har stor betydelse för deras undervisning och att bild och skapande kan användas som ett specialpedagogiskt redskap. Deras viktigaste uppgift är att se och ge eleverna en känsla av att duga som de är, så att deras självförtroende stärks och det skapas en lust för att lära. Pedagogerna anser att det är viktigt att öppna upp spännande, börja på elevernas nivå, arbeta strukturerat så att eleverna förstår och känner sig trygga i uppgiften samt ge tillräcklig tid. Bildämnet används av pedagogerna på många fler sätt än som ett enskilt ämne. </p><p>Undersökningen är liten och inte på något sätt heltäckande, så inga generella slutsatser kan dras, men förhoppningen är att i studien lyfta fram positiva exempel över hur pedagoger i särskolan arbetar med bild och skapande.</p>

<p>Uppsatsen söker svar på hur elever i årskurs nio uppfattar och reflekterar kring självförtroende och hur dom tycker att skolan har stöttat dom med det. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om självförtroende och självuppfattning samt tio kvalitativa intervjuer. Hela studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska modell</p><p>Resultatet visar att ungdomarnas syn på självbegreppet framförallt handlar om att tro på sig själv, med betoning på utseendet. Resultatet visar även att kompisarna är en av dom viktigaste faktorerna för uppbyggnaden av ett bra självförtroende.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på om det går att identifiera de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi redan i förskolan. Vi frågade oss hur pedagogerna i så fall kan identifiera barnen samt hur vi kan underlätta för barnen i deras senare läs- och skrivinlärning. </p><p>För att ta reda på detta har vi intervjuat fyra logopeder och en specialpedagog som arbetar med barn med språkstörningar eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Resultaten visar att det går att identifiera barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter redan i förskolan. Barnen har svårt att rimma, kan inte sätta ihop/ta isär ord, kan inte lyssna ut ljud i ord, är inte intresserade av att lyssna på böcker. Det bör nämnas att alla barn som har dessa svårigheter i förskolan inte får läs- och skrivsvårigheter senare i skolan. </p><p>Våra slutsatser är att pedagogerna kan hjälpa barnen genom att träna deras språkliga medvetenhet, vilket alla barn har nytta av även de som inte ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt att ju tidigare barnen blev identifierade desto mindre svårigheter får de senare i skolan.</p><p>Vi ger även en översikt över tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i litteraturen.</p>

<p>Hösten 2004 började rektorsområdena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde användas i verksamheten för personal, föräldrar och elever. Materialet skulle även gå att använda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i särskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gällande hur personalen i särskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehålla och vad den ska användas till.</p><p>Som teoretisk utgångspunkt valdes Giddens och Helldins syn på individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvärvetenskapligt forskningsfält lyfts fram.</p><p>På rektorsområdena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frågeguide med sig som diskuterades. Under diskussionerna antecknade moderatorerna gruppens mening i de frågor som rektorsområdena ansåg viktigast. Efter de tre träffarna som genomfördes fick respondenterna möjlighet att ge sina synpunkter. Slutligen sammanställdes en lista över de kategorier som båda rektorsområdena ansåg viktigast.</p><p>Gruppens mening var att IUP materialet ska innehålla små utvecklingssteg från födseln och upp till gymnasiets slut, samt en dokumentation över den pedagogiska verksamheten. Den ska följa särskolans kursplaner och kunna anpassas efter eleven. IUP materialet ska tydliggöra verksamheten för föräldrar, elever och personal. Den ska underlätta utvärdering av insatser som gjorts. Trots att undersökningen endast genomförts på två rektorsområden anser vi att resultatet kan användas som riktlinjer av andra särskolor som ska påbörja utformning av IUP material eller som redan har påbörjat utformningen.</p>