<p>Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. </p><p>Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.</p><p>Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.</p><p>Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd. Många vuxna har genom sitt arbete uppdraget att realisera målen med propositionen. </p><p>Mot denna politik ställs det jag uppfattar vara en vanlig åsikt, ungdomar idag är inte intresserade av politik och vill inte vara delaktiga. Alla undersökningar jag funnit som gjorts i frågan säger något annat. Unga idag vill vara med och påverka, en majoritet uppfattar allmänna val som det bästa sättet att påverka i samhället. Giddens skriver att vi måste demokratisera demokratin och ställer sig frågan om vi kan göra demokratin transnationell i ett alltmer globaliserat samhälle. Putnam talar om att grunden för en fungerande demokrati ligger i det civila samhället. Barber undrar hur det ska gå med demokratin när friheten att välja ligger i valet var man skall spendera sina pengar. Den gemensamma frågan för dem alla är, enligt min tolkning, hur ger vi medborgarna i ett land den demokratiska bildning som behövs för att fortsätta ha levande demokratier, hur demokratiserar vi demokratin? Arbetets, dvs. mitt svar på frågan är att vi måste vårda de demokratiska förutsättningar vi har. Vuxna kan skapa goda förutsättningar genom att våga dela med sig av makten, våga ta diskussioner och att bli ifrågasatta. Det som Putnam beskriver, hur medborgarnas vana att diskutera, argumentera och kompromissa i olika sammanhang tydligt har att göra med hur väl en demokrati fungerar, är i ett mikroperspektiv precis det som ungdomarna beskriver. När de upplever att de har inflytande är de innefattade av Asplunds responsorium och social responsivitet. Det är tillfällen av samtal som sker i ögonhöjd mellan de inblandade. </p>

<p>I detta arbete vill vi undersöka om det finns någon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering är: Hur ser kvalitetsskillnaden ut på verksamheten i ett enskilt fritidshem jämfört med ett kommunalt fritidshem? I vår litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har även tagit upp Deweys syn på skolan och barns bildning. Vi har valt att använda oss av ett hermeneutiskt synsätt med kvalitativa intervjufrågor. Vi har valt att kategorisera informationen vi fått fram ur intervjuerna och kategorierna vi funnit är: En åldersintegrerad barngrupp på mellan 15 – 20 barn, personaltäthet och planering på fritidshemmet och slutligen att arbeta med den sociala kompetensen i fritidshemmet. Resultaten har vi sedan tolkat i en hermeneutisk anda och jämfört resultaten från de två olika fritidshemmen.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det är även att ta reda på hur barns föreställningar påverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen består av 24 barn från klass två och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment. Barnens utsagor är kategoriserade från A-E. A representerar utsagor med ett vidare begrepp till skillnad från E där svaren är mer preciserade. </p><p>Utifrån de båda intervjuerna har vi sett att barnen baserar sina förställningar utifrån sina tidigare erfarenheter. Genom medverkan av experimenten har barnen ändrat sina uppfattningar. Många barn har annamat en mer preciserad kategori, då andra intervjun genomfördes. Vi har sett att en del barn inte påverkades av experimenten och därför stannade kvar i samma kategori. Ett fåtal barn har annamat en lägre kategoriseringsbokstav.</p>

<p>Syftet med arbete är att undersöka vilka attityder pedagoger och barn har till barns lek och rörelse. Med hjälp av enkätundersökningarna och observationerna kom vi fram till att barn generellt tycker om att leka och röra på sig. Litteraturens syn på pojkar och flickors lek stämde dock inte alltid överens med vad vi såg på vår verksamhets förlagda utbildning (VFU). Vi vill även se hur barn vill ha det när de leker. Om de vill leka ensam eller flera tillsammans, bestämma själva vad de ska leka eller om de vill att någon ska bestämma vad de ska leka mm. Intervjuerna gjordes med sju olika pedagoger.</p>

<p>Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ”I Ur och skur” och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns. Det är elevernas lärande i en process som står i centrum. Pedagogerna i studien är entusiastiska till att använda naturen i undervisningen. Några använder naturen som ett ”komplement” till klassrummet medan andra framkallar lärandemiljöer där naturen blir en del av elevernas lärande. Resultatet av studien visar att integration sker när eleven med alla sinnen får upptäcka och uppleva. Med engagemang och kunskap möter pedagogerna eleven aktivt där den befinner sig, vilket är en av läroplanens intentioner. Slutsatsen är att integrering mellan undervisning utomhus och inomhus är en förutsättning för att skapa ett vidgat klassrum och kunna möta alla elever.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. </p><p>Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.</p><p>Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever. Resultatet visar på tre återkommande faktorer som påverkar och begränsar kommunikationen och samtalen; tiden, pedagogernas trygghet och eleverna.</p>

<p>Förskolläraryrket är ett mångfacetterat praktiskt yrke och därför vill vi se hur verksamma förskollärare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts på två olika förskolor, på en ”traditionell” förskola och på en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering är vad förskollärare anser att deras yrke innebär; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda på varför det är svårt för förskollärarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar på vår problemprecisering använde vi en kvalitativ metod, där vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollärare. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) har också fått ge sin syn på förskollärarens yrkesroll, samt rollindelningen; vårdar-, service- och lärarrollen och teorin om tyst kunskap.</p>

<p>I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll. </p><p>Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer? </p><p>Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid. Jag har i min undersökning valt att sätta fokus på elevernas perspektiv och jag har använt mig av gruppintervjuer där elevgrupper från fordonsprogrammet, handelsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, estetiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet intervjuats. </p><p>Till den pedagogiska forskningen vill jag bidraga med ett elevperspektiv på hur skola, utbildningsval och framtid upplevs av gymnasieelever och hur deras upplevelser kan kopplas till skolans demokratiska roll. Det har tydligt framgått i detta arbete att gymnasieelever upplever att det både finns hinder och möjligheter i strävan att genom skolan påverka sin tillvaro och framtid. Bilden som eleverna ger av skolan är tvetydig och motsägelsefull och det är tydligt att många elever upplever en viss frustration som berör skolans demokratiska roll.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom ett av matematikämnets metoder, nämligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla är överens om att elever lär bäst när de får använda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehåller dels en enkätundersökning som vi gjort bland pedagoger på en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet är i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssättet.</p><p>Vår slutsats är att pedagoger har en positiv inställning till laborativ matematik, de upplever att de har material, åtminstone i de lägre skolåren. De använder sig inte så mycket av laborativa uppgifter, vilket vi tror att det beror på tidsbrist. Det tar längre tid att planera laborativa uppgifter eftersom det är en ovan metod.</p>

<p>Syftet med följande arbete är att synliggöra vad matematik är i förskolan och hur pedagogerna arbetar med den. I vår litteraturgenomgång har vi beskrivit matematikens roll i förskolan dels ur ett historiskt perspektiv dels ur ett innehållsperspektiv.</p><p>Med hjälp av enkäter ville vi se hur och i vilken omfattning pedagogerna arbetar med matematik i förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten av vår undersökning att det förkommer matematik men att pedagogerna i förskolan behöver mer kunskap för att kunna arbeta mer medvetet med matematik för att nå upp till målen i läroplanen.</p><p>Vi har genom vårt examensarbete kommit till insikt om hur stor betydelse pedagogen har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att vårt examensarbete ska inspirera pedagoger att arbeta med och synliggöra matematiken för barnen på förskolorna.</p>