<p>När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ”läskoden” tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete var att se om pedagoger är medvetna om bildens betydelse i undervisningen. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av en enkät. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen (10 lärare i år 1) är medvetna om bildens betydelse i undervisningen samt att de i stor utsträckning använder bilden i undervisningen, både som ett arbetssätt och som uttrycksform för tankar, känslor och lärande.</p>

<p>Vår studie går ut på att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har även undersökt tillgängligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda på om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig på intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill åtta år. Intervjuerna är bearbetade och sammanställda utifrån de bitar som är viktigast för undersökningen. I resultatet kan vi konstatera att pedagogerna tycker det är viktigt att använda sig av musik och musikinstrument i den pedagogiska verksamheten, men gör detta i olika utsträckning. Genomgående kan vi se att musikinstrument inte finns tillgängliga för barnen mer än vid styrda aktiviteter. Integrering används i snäv utsträckning, men här finns visioner till förändring. Pedagogerna ser musik som något positivt och menar att det ska vara roligt för barnen att använda musik. Under intervjuernas gång framkom det av samtliga pedagoger, att de tycker utbildning inom ämnet musik är något viktigt, därför har vi valt att lyfta fram detta i arbetet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga årskurser. Vi har använt oss av litteraturstudier och intervjuer i den här undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i samspelet och kommunikationen på de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lärare. Den litteratur som vi har läst i ämnet har belyst hur viktigt det är med samspelet och kommunikationen för en väl fungerande relation människor emellan. Vi har försökt hitta de ”osynliga eleverna” utan att ha lyckats med det. Samtlig personal vi intervjuade påstod att det inte fanns några ”osynliga elever” på deras skolor.</p>

<p>I litteraturstudien tas det upp om barns tidiga musicerande samt vilken roll pedagogen har för musikaliska aktiviteter på förskolan. Det tas även upp vad litteraturen säger om sång- och musikstunder. Genom enkätundersökningar och intervjuer vill vi undersöka hur förskolepedagogerna ser på sång- och musikstunder i sin verksamhet. Utifrån dessa resultat har vi konstaterat att förskolepedagogerna använder sig av sång och musik i den pedagogiska verksamheten. Däremot används sången och musiken i varierande utsträckning. Denna variation kan bero på om sång- och musikstunden är spontan respektive planerad. Den spontana sången och musiken används mer än vad pedagogerna är medvetna om.</p>

<p>Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. </p><p>Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem. Men lärarna har inte den kunskap som krävs för att utveckla samverkan. Föräldrarna förstår att samverkan är viktigt men de vet inte vad de kan kräva för att samverkan ska fungera bra.</p>

<p>Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del. Resultatet visade att mellanstadiebarnen inte uttrycker det starka behov av organiserad fritidsverksamhet som litteratur och tidigare forskning anger.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om skolans syn på elevers skrivande samt hur eleverna själva ser på sitt eget skrivande och på vilka sätt de använder sig av det. Det har visat sig att det inte har förekommit mycket forskning när det gäller barns skrivande. För att ta reda på elevernas eget förhållande till att skriva har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning av elever i skolår 1-4. Genom intervjuer har det framkommit att de flesta eleverna är positivt inställda till att skriva. Majoriteten av eleverna tyckte också att de skriver ganska bra. Undersökningen visar även att det är viktigt för eleverna att någon läser det de skriver. När det kom till stavning vad det drygt hälften som tyckte att det var viktigt att stava rätt, men om texten har en mottagare ansåg eleverna stavningen mera betydelsefull.</p>

<p>Arbetet handlar om andraspråksinlärning och olika sätt att undervisa andraspråkselever. Vår litteraturgenomgång visar att naturliga inslag i undervisningen kan främja språkinlärningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lärarna ger eleverna många och rika möjligheter att prata om sådant som ligger nära elevernas vardag och erfarenheter. Vårt syfte har varit att undersöka om lärare använder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i så stor utsträckning som de tycker att de gör. För att få svar på vår frågeställning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslärarna på två olika skolor. De aktiviteter vi observerade delade vi upp i naturlig respektive ej naturlig inlärning. Resultatet vi fick fram visar att lärarna är medvetna om att naturliga situationer leder till språkinlärning och att de även använder dessa i stor utsträckning: tio av de tolv aktiviteter vi observerade klassades som naturliga då eleverna oftast fick arbeta utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter.</p>

<p>Min avsikt med den här uppsatsen är att undersöka vilka motiv och vilken inställning som ligger bakom valet av gymnasieprogram i årskurs nio, mer specifikt omvårdnadsprogrammet. Jag vill också ta reda på vilken information som har haft mest betydelse för eleverna vid valet samt undersöka vilka framtidsplaner eleverna har. </p><p>De metoder jag har använt i min undersökning är kvalitativ och kvantitativ metod. Data samlades in från elever i årskurs ett, i tre klasser från olika skolor i södra Sverige. Resultatet har sedan sammanställts och jämförts med tidigare teorier och undersökningar inom samma ämnesområde. Mitt resultat visade att en stor del av eleverna är osäkra när de väljer utbildning i nian. Eleverna tror att valet av gymnasieutbildning ger en bra grund för fortsatta studier och/eller yrke. Att omvårdnadsprogrammet är praktiskt inriktat har stor betydelse. Flera anger att de inte är förtjusta i kärnämnen. En del elever har uppfattningen att deras utbildning är slapp, och verkar söka programmet just på grund av detta. Endast några få kan tänka sig att jobba som undersköterska.</p><p>Vidare forskning utifrån denna uppsats bör peka dels mot att utreda hur skolor skapar en yrkesidentitet på yrkesinriktade gymnasieprogram, men dels också på elevernas ”statusuppfattning” av sin egen utbildning.</p>