<p>Studien är gjord för att undersöka hur några olika förskollärare, fritidspedagoger och lågstadielärare tänker och uttrycker sig om begreppet lek. I vår teoridel tas teoretikers olika syn på begreppet lek upp och huruvida de kopplar lek till lärande eller ej. Den empiriska delen består av tolv kvalitativa pedagogintervjuer, vilka är gjorda i fyra olika arbetslag bestående av förskollärare, fritidspedagoger och lågstadielärare. I resultatdelen presenterar vi de teman som de olika pedagogerna tar upp när de talar kring begreppet lek, samt analyserar dessa. Resultatet visade att alla pedagoger var ense om betydelsen av att man ger leken utrymme i skolan och att denna ger någon form av utveckling. Men vi har ändå vad gäller vissa aspekter kunnat skönja skillnader mellan de olika yrkeskategorierna och vad det gäller deras sätt att tänka kring lek. Diskussionen uppmärksammar pedagogernas kontra teoretikernas uppfattningar om lek, samt vårt resonemang kring resultatet av pedagogintervjuerna.</p>

<p>Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. </p><p>I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken. Vygotskij anser att lek handlar om att få grepp om sociala regler och normer, dessa regler och normer lär sig barn i leken. Erikson framhåller att genom leken uppnår barn både utveckling av sig själva och vi-känslan och utvecklar sin förmåga till sociala relationer och samspel med andra barn.</p>

<p>Denna uppsats handlar om skönlitteraturens undervisningsmöjligheter. Det vi lyfter fram i vårt arbete är skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att få svar på vår frågeställning som är: Vilka möjligheter anser pedagogerna i grundskolan att skönlitteraturen kan skapa för barnen och undervisningen? har vi sökt efter relevant litteratur och gjort intervjuer med pedagoger som arbetar med skolår 0-2. Det centrala som kommit fram genom våra studier är skönlitteraturens betydelse för språket, fantasin, identiteten, kunskapen, tanken och empatins skull. Och även olika sätt att bearbeta skönlitteraturen på, boksamtal, högläsning och tematiskt arbetssätt.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna. De undersökta lärarna visade att de gör så gott de kan för att underlätta, hjälpa och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, men bristen på tid gör att de inte hinner göra allt de vill för dessa elever.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.</p><p>För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ”normala barn” och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.</p><p>I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument. I respondenternas svar framkom det att man främst såg dessa planer som underlag vid utvecklingssamtal och vid överlämning till skolan, och att kravet kom från ”uppifrån”. Detta finns inte belägg för i Lpfö 98, eller i publikationer från skolverket. Skolverket är kritiskt till att man bedömer barn från så tidig ålder, vilket också problematiseras i studien.</p>

<p>Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ”de långa linjernas perspektiv”. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan. Det författarna till denna uppsats valt att undersöka är hur denna trend inom historieforskningen gestaltat sig i den svenska gymnasieskolan och då framför allt i läroböckerna i historia, från 1940-talet fram till idag. Författarna har valt att göra en litteraturstudie på läroböcker i ämnet historia för gymnasiet. Frågeställningarna de ställt sig är: Spelar långa linjer en större roll i dagens gymnasieskola än tidigare? Och är samtidsförståelsen av större vikt när det gäller historieämnet idag än tidigare?</p><p>Författarna kommer i resultaten fram till att det råder diskrepans mellan utvecklingen av historieforskningen och kursplanerna å ena sidan och läroböckerna i historia å den andra. Den utveckling som skett inom historieforskningen återspeglas i kursplanerna men är i stort sett obefintlig i läroböckerna.</p>

<p>I denna studie har syftet varit att ta reda på Hur nya lärare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frågeställningar kring mentorskap, föräldrakontakt, administrativt arbete, påverkan från kollegor och ledning samt krav och förväntningar. Med insikt kring dessa områden ville vi skapa en ökad trygghet och förståelse för vår första tid som lärare.</p><p>Studien byggde på en enkätundersökning som besvarades av 32 lärare och 11 skolledare. Enkäterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att mentorskap inte är någon vanlig form av stöd och introduktion för nya lärare. I de flesta fall får däremot nya lärare stöd av hjälpsamma kollegor eller ett välvilligt arbetslag. Nya lärare behöver mer kunskap om föräldrakontakt. De anser sig ha haft goda kunskaper kring det administrativa arbetet då de började. Som ny lärare blir man väl bemött av sina kollegor. Skolledarna anser att social kompetens är ett av de mest primära kraven vid nyanställning.</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhållningssätt till läroplanen. Avsikten är att studera hur läroplanen omsätts och på vilket sätt den blir synlig i olika vardagshändelser. Forskningsstrategin är kvalitativ och där har vi använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.</p><p>Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att ställas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.</p><p>Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick från läroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv när de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd. När pedagogerna planerade hade de enligt resultatet inte alltid utgått från barns intressen, utan istället fokuserat på barns behov. Trots detta hörde och såg vi att pedagogerna var väl medvetna om läroplanens vikt. Våra slutsatser av detta är att pedagogers tankar och handlingar inte alltid stämmer överens med varandra.</p>

<p>Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner. Vi har i våra analyser av observationerna använt oss av Strängs & Dimenäs (2000) ramar för didaktisk analys, genom vilka vi har sett på möjligheterna och hindren i undervisningen. I resultatdiskussionen reflekterar vi över vår förvåning att pedagogerna säger att de inte använder sig av styrdokumenten i någon större omfattning vid planering av lektionerna. Det förvånar oss eftersom läroplan och kursplaner ligger till grund för skolan som verksamhet och det tillhör därför lärarens uppdrag att följa dessa. Trots det upplever vi att undervisningen på många sätt genomsyrats av styrdokumenten. Slutligen vill vi att arbetet ska förbereda oss för kommande yrkesroll och utveckling av vår egen matematikundervisning.</p>

<p>I detta arbete har 121 elever i årskurs 3-5 och deras sju lärare svarat på enkäter. Resultaten visar samstämmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och människors lika värde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhållningssätt och ständigt påvisa att mobbning är oacceptabelt överallt - i skolan och i samhället. För att skapa en förståelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning är det viktigt att alla elever, pedagoger och föräldrar är väl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan. Mobbning är en komplicerad problematik.</p>