<p>Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns några handlingsplaner att tillgå i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar även upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mångkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och vi kommer att möta många barn med rötter i andra länder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollärare och barnskötare i förskolan. Dessa informanter har svarat på frågor om handlingsplaner, arbetssätt, fortbildning med mera. Det visade sig att det inte fanns några handlingsplaner. Flertalet av informanterna önskade dock att det fanns en sådan handlingsplan att tillgå. Större delen av informanterna hade arbetat länge i förskolor med hög andel invandrare, därför kände de sig väl förberedda. När det fanns barn med utländsk bakgrund på förskolorna förändrades verksamheten på så vis att det var mer språkträning och aktiviteterna genomfördes i mindre grupper.</p>

<p>Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att främja rörelse. I undersökning, som är gjord på två förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssätt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jämförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse både inne och ute, fritt och planerat. De sätter barnen i fokus vid planeringen. Barnens svar var starkt knutna till rörelse genom till exempel lek, och pedagogerna var medvetna om vad barnen helst gör.</p>

<p>Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.</p><p>Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?</p><p>För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.</p><p>Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på och undersöka barns föreställningar och intresse för väder. Det viktigaste med vårt arbete var inte att lära barnen nya saker om väder utan mer att barnen skulle få positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att känna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika områdena vi valt: vind, åska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi använt oss utav kvalitativ metod, där både barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frågor om väder och pedagogerna fick frågor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lärande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor på två olika förskolor med naturen som närhet. Vi hade en gemensam planering, och barnen var i åldrarna 4-5 år. I vårt temaarbete ingick bland annat experiment och olika skapande aktiviteter. Resultatet av vårt arbete är att man med tematiskt arbete kan väcka barns intresse för naturvetenskap. Dessutom är det viktigt att vi som pedagoger kan skapa en miljö som väcker barnens nyfikenhet inom detta område.</p>

<p>Under lärarutbildningens gång har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött på metoden ute på fältet och genom inriktningen språk och skapande. </p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. Målsättningen är att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det är en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlärningsförmåga, intressen och förkunskaper. Frågeställningarna som vi belyser är om den tematiska undervisningen är en metod som är lämplig för alla elever och pedagoger, varför man ska använda sig av den tematiska undervisningen istället för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och därmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden på olika sätt. Svaren har sammanställts och jämförts med relevant litteratur.</p><p>Vi har belyst och kommit fram till att den tematiska arbetsmetoden är en metod som kan gynna alla elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och ålder. De pedagoger vi har intervjuat har varit mestadels positivt inställda till den tematiska undervisningsmetoden.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att nå kunskap om mångkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de säger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där man lär sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstå behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som är viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet är språket, identiteten och föräldrasamarbetet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med personal på mångkulturella förskolor. I resultatdelen har vi valt att belysa de intervjuades syn på kulturmöten gällande kulturmötens innebörd, vardagligt arbete i en mångkulturell barngrupp, föräldrasamverkan, samstämmigheten mellan lokala arbetsplanen och Lpfö-98 gällande kulturmöten. Vårt huvudsakliga resultat av undersökningen blev att två kategorier av reflekterade inriktningar gick att urskilja. Den ena reflekterade inriktningen hade ett inkluderande tolkning av kulturmöten utifrån Lpfö-98, medan den andra inriktningen såg kulturmöten som integrerade i verksamheten utan att ingå till fullo i den. De som hade medvetenhet om inklusionens betydelse arbetade trots medvetenheten likt de utan medvetenhet.</p>

<p>Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem.</p>

<p>I detta arbete tas det del av lärare och elevers uppfattning till ämnet idrott och hälsa. Inledningsvis beskrivs ämnets förändring av innehåll och styrdokument samt vad som berättigar ämnet idrott och hälsa idag och konsekvenserna av fysisk inaktivitet. Vårt syfte med arbetet är att få mer kunskap kring lärarnas och elevernas uppfattning till ämnet idrott och hälsa, vilket vi gjort genom en enkätundersökning med eleverna samt intervjuer med lärarna. Eleverna anser att ämnet ska finnas i skolan för att det är roligt och bra att röra på sig, men även för att de ska få prova på olika saker. Lärarna anser att ämnet idrott och hälsa syftar till att eleverna ska få en paus från den vanliga klassrumsundervisningen och de har även en positiv inställningen till införandet av 30 minuter fysisk aktivitet om dagen.</p>

<p>Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.</p><p>Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper. Resultatet av vår studie visar att det är i gemenskap med andra man tvingas att kommunicera, argumentera och göra sin röst hörd likaväl som man tvingas lyssna, se ur någon annans perspektiv och kompromissa.</p><p>Av detta kan vi dra slutsatsen att leken är ett otroligt viktigt redskap i barnens vardag.</p>

<p>Vi har i detta examensarbete valt att undersöka hur fritidspedagogens roll har påverkats av förändringarna i skolan och på fritidshemmet under årens gång och vilka effekter förändringarna har fått. I litteraturgenomgången beskrivs de största förändringarna för fritidspedagogens yrkesroll under en period av 30 år. Genom kvalitativa intervjuer genomfördes undersökningen med tre verksamma fritidspedagoger, för att visa om det som står skrivit i litteraturgenomgången stämmer överens med verkligheten. Resultatet av undersökningen visade bland annat att förändringarna är oerhört stora för yrkesrollen på grund av att fritidspedagogerna idag både arbetar i skola och på fritidshem till skillnad från förr då de endast arbetade på fritidshem. Avsikten med detta examensarbete är att göra alla lärare oavsett inriktning medvetna om fritidspedagogens förändrade yrkesroll och hur den har påverkats av dessa förändringar.</p>