Denna uppsats handlar om hur jag arbetat med att ta fram två spelbara karaktärer, en så historiskt korrekt samuraj som möjligt och en 2-årig pojke, som skulle kunna vara hans son. Båda ska uppfylla kraven för nästa generations dataspel. Jag har skrivit om arbetsprocessen, och om de svårigheter jag stött på. De flesta problemen har jag lyckats lösa, men några har jag valt att kringgå. Det finns också en reflekterande text, som tar upp det allmänna intresset just nu för japansk kultur och historia, och där jag bl a försöker förklara varför jag valt att skapa dessa två karaktärer. Den frågeställning som jag anser mig ha fått svar på är vad det innebär att skapa två relativt olika karaktärer med hjälp av programmen Maya och ZBrush. Framför allt har jag blivit väl bekant med ZBrush, där jag utnyttjat möjligheten att göra textureringen i 3D (polypainting), i stället för att på traditionellt sätt arbeta i 2D med Photoshop. Jag är nöjd med slutresultatet och hoppas att det kan inspirera andra, samtidigt som det finns en del att lära av de svårigheter jag stött på på vägen.

<p>Denna uppsats handlar om hur jag arbetat med att ta fram två spelbara karaktärer, en så historiskt korrekt samuraj som möjligt och en 2-årig pojke, som skulle kunna vara hans son. Båda ska uppfylla kraven för nästa generations dataspel. Jag har skrivit om arbetsprocessen, och om de svårigheter jag stött på. De flesta problemen har jag lyckats lösa, men några har jag valt att kringgå. Det finns också en reflekterande text, som tar upp det allmänna intresset just nu för japansk kultur och historia, och där jag bl a försöker förklara varför jag valt att skapa dessa två karaktärer. Den frågeställning som jag anser mig ha fått svar på är vad det innebär att skapa två relativt olika karaktärer med hjälp av programmen Maya och ZBrush. Framför allt har jag blivit väl bekant med ZBrush, där jag utnyttjat möjligheten att göra textureringen i 3D (polypainting), i stället för att på traditionellt sätt arbeta i 2D med Photoshop. Jag är nöjd med slutresultatet och hoppas att det kan inspirera andra, samtidigt som det finns en del att lära av de svårigheter jag stött på på vägen.</p>

Det övergripande syftet med uppsatsens är att belysa Akira Kurosawas unika färdigheter och utmärkande drag som filmskapare, vilket adresseras i tre frågeställningar: Vilka återkommande narrativa teman finns representerade i Kurosawas filmproduktion, och hur presenteras dessa i tre utvalda filmer? Hur använder sig regissören stilistiskt och filmtekniskt av rörelse i de tre filmerna? Hur tar sig väder och andra naturfenomen uttryck i de tre filmerna och vilken funktion har de där? Filmerna som analyseras är Drunken Angel (Yoidore tenshi/Den berusade ängeln, 1948), Stray Dog (Nora inu/ Revolvern, 1949) och The Hidden Fortress (Kakushi toride no san akunin/ Den vilda flykten, 1958). Analysen utgår från det neoformalistiska tillvägagångsätt som David Bordwell och Kristin Thompson beskriver. Genom främmandegörning identifieras och granskas återkommande teman, rörelse och väder och andra naturfenomen i filmerna, studerade i sina socio-historiska sammanhang. Rättfärdigandet av inslagen, dvs deras motivering, adresseras tillsammans med den funktion de intar i scenerna. I Kurosawas filmproduktion identifieras 17 återkommande teman, där två kluster av teman, regissörens förhållande till japansk tradition och hans humanistiska livssyn, är särskilt framträdande. Väder- och naturfenomen som regn, vind, hetta, eld och dimma förekommer ofta och intar speciella funktioner i filmerna, både estetiskt och narrativt. De interagerar även med karaktärerna. Rörelser i bildrutan åstadkoms filmtekniskt på olika sätt. De är viktiga visuella komponenter som skapar spänning och kontinuitet, men har även ett rent artistiskt värde. Genom variationer och kombinationer av återkommande teman, väderinslag och rörelse visar Kurosawas på en stilistisk särart som karakteriserar hans filmskapande.

This study will investigate whether knights&amp;#39; and samurais’ practical skillsbuild on the same core beliefs and values.To do so, I will try to summarise the practical skills and equipment of knightsand samurai respectively with a focus on historical accuracy to establish ageneral picture of the methods of war for both.The essay will then use that picture as a springboard to compare the twowhile staying limited to the practical aspect. This comparison will then usemilitary history science principles to interpret the core of knight and samuraiwarfare respectively and should they be different, try to investigate if there isa plausible practical reason that explains the deviation from the values or if itis more likely to be a difference in beliefs between them.

The samurai has been viewed as the Oriental equivalent of the feudalistic knights of Europe ever since the Europeans of old first landed on the shores of Japan in the 16th century. This comparison was not only because of their positions as the military class of their respective societies, but also because of the similarities in ethics and morality causing them to personify the concept of chivalry. The code of moral principles, based on the influences of Confucianism, Buddhism, and Shintoism, which the samurai was either instructed or required to observe, is called Bushidō or the Way of the Samurai. By the application of the theory of conceptual history, the study analysed the three works The Book of Five Rings by Miyamoto Musashi, Hagakure – The Way of the Samurai by Yamamoto Tsunetomo, and Bushido – The Soul of Japan by Inazo Nitobe. The purpose of the essay was to analyse and discuss how bushidō has been defined and explained by the three sources written in different time periods and how these three authors differ in their definitions of bushidō. Furthermore, the definitions were contextualized based on the societal changes of Japan between the time of writing the sources. The results showed how the authors focus on different aspects of what is included in bushidō and how the samurai was supposed to act for the benefit of society. Musashi added more focus on the way the samurai was supposed to excel on the battlefield. Tsunetomo, however, wrote his work while peace in Japan had established itself and thus focused on how the samurai was supposed to behave outside of the battlefield. Nitobe’s definition of bushidō also showed implications of a change in society based on how he chose to explain the concept of what bushidō was, and how it had evolved without the knights who had fostered it. Lastly, the study was discussed within an educational context. The samurai have seen a rise in popular history through games, film, advertisements, and more, and thus the curiosity of students, not only in Oriental culture, but Japanese culture in particular has been acknowledged. Therefore, teachers need further development of their own knowledge within the field of Oriental culture, which this study hopefully succeeds in.

The diploma thesis is aimed at investigating the influence of the educational system of Kendo on the values and attitudes of practitioners, both in terms of perceived contrast between the values and attitudes anchored in Czech (Central European) cultural context and values and attitudes anchored in the cultural context of Japan. In terms of methodology, this will be an empirical research based on survey (5 standardized questions) and an interview.