In many of his choral works, Swedish composer Sven-David Sandström has sought a connection with the musical masters of the past. The number of Sandström works that bear a strong connection to Bach’s music is quite extensive and includes High Mass (1994), Magnificat (2005), the six motets (2003-2008) which constitute the Bach Motet Project under current discussion, and St. Matthew Passion, which recently premiered in Germany and Sweden in 2014. This study explores the extent to which Sven-David Sandström emulated the motets of J.S. Bach in the composition of his own motets. Further, this paper investigates these motets as a collection and examines two individual works within the collection as case studies for in-depth analysis. Ultimately, through analysis and discussion of the text, the division of text, the scoring of the motets, points of imitation, and specific compositional devices, the discussion explains how Sandström pays homage to Bach in the Motet Project primarily through the use of similar structural elements while maintaining his unique compositional voice to forge his own expressive path.

Det finns en ISO-standard (ISO-17123) som anger hur de flesta geodetiska mätinstrument ska kontrolleras. Denna standard omfattar dock inte terrester laserskanners (TLS). Detta trots att sådana instrument har funnits ute på marknaden ett tag. National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA har utvecklat en amerikansk standard för detta ändamål. Den är möjlig att använda i väntan på att en ISO-standard för TLS fastställts. Syftet med detta examensarbete är att undersöka en fasmätande laserskanner FARO Focus3D, som tillhör avdelningen för mätnings- & kartteknik på Tyréns AB i Stockholm. Närmare bestämt har vi riktat in oss på ”osäkerheten i avståndsmätning, och hur denna påverkas av avstånd och infallsvinkel”. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida en metod, utvecklad av Fédération Internationale des Géomètres (FIG), för bestämning av nollpunktsfelet för totalstationer kan appliceras på TLS. Undersökningen har ägt rum under våren 2012 i och utanför den ca 50 m långa mäthallen i hus 45 vid Högskolan i Gävle. Avstånden som studerades inomhus var 10 – 40 m med intervall om 10 m, samt med både sfäriska och platta svartvita signaler. De sista med infallsvinkeln 0°, 30° och 45°. Även bestämningen av nollpunktsfelet utfördes inomhus med ett avstånd på 30 m med ett intervall på 10 m. Avstånden som undersöktes utomhus var 20 – 120 m med intervall om 20 m med samma signaler. Avstånden vi bestämde oss för att studera valdes pga. att specifikationerna angav att FARO Focus3D skulle klara av att registrera returer från dessa avstånd, där 120 m var det maximala avståndet som angavs. Vid kontroll av avvikelserna mot ett referensavstånd vid avstånden 10 – 40 m inomhus uppfyllde endast mätningarna mot två signaler laserskannerns specifikationer. De två signalerna var sfärerna vid 20- och 40 m avstånd från instrumentet. Vid kontroll av avståndsbruset uppfyllde inga mätningar mot signaler vid något avstånd laserskannerns specifikationer. Dock är avståndsbruset nästan hela tiden ganska lågt, förutom vid 40 m och infallsvinklarna 30° och 45°. Här var ökningen av bruset väldigt kraftig. Vid mätningarna utomhus gick det inte att registrera några signaler. Punkttätheten var för gles och antalet laserreturer alldeles för få. Gemensamt för alla mätningar mot svartvita signaler, oberoende av infallsvinkel, är att de har den minsta avvikelsen från referensavståndet vid det längsta testade avståndet, dvs. 40 m från instrumentet. Mätningarna mot sfärerna har vid alla avstånd en lägre avvikelse mot referensavståndet än vad de svartvita signalerna har. Emellertid har skanningarna mot sfärerna en högre standardosäkerhet än mot de svartvita måltavlorna, som endast var högre vid det längsta avståndet, 40 m. Vi anser att metoden för bestämning av nollpunktsfel är lätt och relativt snabb att arbeta enligt, samt att den är användbar för TLS. Vår slutsats är att längre avstånd från instrumentet inte nödvändigtvis behöver ge större avvikelser mot ett referensavstånd. I stället kan det resultera i mindre avvikelser.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om sexualsynen i Vecko-Revyn under perioden 1955-2005 följer samma förändring som har inträffat i sexualsynen i samhället enligt en för studien sammansatt analysmodell. Med hjälp av den hermeneutiska metoden har källmaterialet, som består av artiklar och spalter från Vecko-Revyn från 1955-2005, analyserats. Den teoretiska utgångspunkten består Lennerheds, Sandströms, Bergenheims och McLarens teoretiska skildringar av sexualsynen, vilka är sammansatta i en för studien aktuell analysmodell. Slutsatsen visar att Vecko-Revyns sexualsyn följde förändringen i samhällets sexualsyn i olika grad under de olika decennierna. Den mångfasetterade bilden av Vecko-Revyns sexualsyn som framträder i det undersökta materialet visar att Vecko-Revyns åsikter i vissa fall var mer liberala än samhällets medan de i andra fall var mer konservativa. Det var främst i Vecko-Revyn liberala inställning till föräktenskapliga sexuella relationer som de skiljde sig åt gentemot samhället under den undersökta perioden.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om sexualsynen i Vecko-Revyn under perioden 1955-2005 följer samma förändring som har inträffat i sexualsynen i samhället enligt en för studien sammansatt analysmodell. Med hjälp av den hermeneutiska metoden har källmaterialet, som består av artiklar och spalter från Vecko-Revyn från 1955-2005, analyserats. Den teoretiska utgångspunkten består Lennerheds, Sandströms, Bergenheims och McLarens teoretiska skildringar av sexualsynen, vilka är sammansatta i en för studien aktuell analysmodell. Slutsatsen visar att Vecko-Revyns sexualsyn följde förändringen i samhällets sexualsyn i olika grad under de olika decennierna. Den mångfasetterade bilden av Vecko-Revyns sexualsyn som framträder i det undersökta materialet visar att Vecko-Revyns åsikter i vissa fall var mer liberala än samhällets medan de i andra fall var mer konservativa. Det var främst i Vecko-Revyn liberala inställning till föräktenskapliga sexuella relationer som de skiljde sig åt gentemot samhället under den undersökta perioden.

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010.   Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten. Hon betonar särskilt aggressionshämningens betydelse. En bristande självhävdelse leder enligt Sandström till osjälvständighet, men min analys visar på en könsskillnad i detta avseende. I linje med samtidens essentialistiska och komplementära syn på kön beskriver Sandström författaren Ernst Ahlgrens strävan efter självständighet som neurotisk. I senare skrifter antyds däremot könsskillnader baserade på uppfostran. Sandströms neurosbegrepp är vidare förankrat i biologin. Hon diskuterar såväl människans medfödda förutsättningar för psykisk utveckling med koppling till samtida evolutionsteori som neurosens kroppsliga symtom och visar här ett tidstypiskt intresse för psykosomatik. I sin syn på barnuppfostran ligger hon i linje med den samtida s.k. frihetspedagogiken. Sandström invänder mot Freud i flera avseenden, men framför allt när det gäller hans fokus på sexual-hämning som den väsentliga orsaken till neurotiska besvär. Min analys visar – till skillnad från tidigare forskning – att hennes relation till Alfred Adler är ambivalent. Förmodade influenser från Wilhelm Reich samt den norske psykoanalytikern Harald Schjelderup hör också till sådant som inte uppmärksammats av tidigare forskning.

Beginning with his High Mass written in 1994, popular Swedish composer Sven-David Sandström modeled multiple compositions after famous canonical works using the same texts and/or instrumentation. Sandström wants to be compared to the greatest, specifically in how a twenty-first century composer responds to a text set , in the case of J.S. Bach's , over 250 years ago. His setting of Matthäuspassion (MP), which uses the same libretto as J.S. Bach, is his most extensive non-operatic work, one he considers his most significant, and likely his last work based on a preexisting model. This study 1) examines the influence of J.S. Bach's MP on Sandström's setting in the use of characters and chorales, 2) illustrates Sandström's compositional language in MP based on recent studies on his choral music, 3) describes his use of musical symbolism, and 4) discusses his religious and spiritual motivations behind the work, as well as his preferred uses in performance.

This essay investigates themes and theologies in Requiem: Mute the Bereaved Memories Speakusing a modified version of Material, Moral, Mysterious as presented in God's Song and Music's Meanings: Theology, Liturgy, and Musicology in Dialogue by James Hawkey, Ben Quash and Vernon White (2020). The analysis highlights the central themes victim/perpetrator and the Holocaust as well as sub-themes such as the game, Mary Had a Little Lamb and the sorrow of the children. The theologies found through the analysis are centred around belonging, longing, nothingness, and redemption. These theologies relate and reacts to the Holocaust as well as the existential state of being a human.