Syftet med studien var att undersöka studentgolfspelares upplevelser och hanteringar av scenarier inom den dubbla karriären med studier och elitkarriär inom golf. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer där deltagarnas ålder varierade mellan 20 och 32 år (M=25,00, SD=3,79). Intervjuguiden formades med utgångspunkt i stödmodellen för dubbla karriärer (Linnér, 2021) samt tidigare studier inom området, bland annat Linnér et al. (2021). Genom att fokusera på de fyra kärnutmaningarna (typ-scenarier), upprätthålla idrott, upprätthålla studier, upprätthålla idrott och studier samt upprätthålla privatliv analyserades all insamlade data genom en tematisk analys. Resultatet visade på att de största utmaningarna för att hantera scenarier var att planera och skapa en struktur för vardagen. Problem med planeringen kunde leda till stress och bristande resultat antingen inom studierna eller idrotten vilket bidrog till en nedåtgående spiral. Viktiga kompetenser för att ta sig igenom scenarier visade sig vara prioritering i planeringen och veta vad som är viktigast för stunden. Även självdisciplin framkom som en väsentlig kompetens inom den dubbla karriären. Som stöd beskrevs en flexibel omgivning med människor som stöttar idrottaren både inom skolan och golfen som en trygghet hos deltagarna. De mest framträdande hanteringarna av utmanande scenarier var enligt resultatet: att hantera den tid som fanns, att prioritera bort det som inte var viktigt för stunden och att ta en sak i taget. Vidare diskuterades resultatet i relation till den tidigare forskningen samt stödmodellen, vilket följs upp med implikationer och förslag på framtida forskning samt en avslutande konklusion. / The purpose of this study was to investigate student golfers' experiences and coping strategies of scenarios within the dual career. The study was of a qualitative nature where data collection was carried out through ten semi-structured interviews where the age of the participants varied between 20 and 32 years (M=25.00, SD=3.79). The interview guide was formed based on the dual career assistance (DCA) framework (Linnér, 2021) and previous studies in the area, including Linnér et al. (2021). Based on the four core challenges (type- scenarios), maintaining sports, studies, sports and studies, and maintaining personal life, the data was analyzed through a thematic analysis. The results showed that the biggest challenges for dealing with scenarios were planning and creating a structure for everyday life. Problems with planning could lead to stress and lack of results either in studies or sports, which contributed to a downward spiral. Important competences for getting through scenarios turned out to be prioritization in planning and knowing what is most important now. Self-discipline also emerged as an essential resource within the dual career. As support, a flexible environment with individuals who support the athlete in both school and golf was described as a source of security among the participants. According to the results, the most prominent coping strategies for challenging scenarios were: managing the time available, prioritizing what was important at the moment, and taking one thing at a time. Furthermore, the result was discussed in relation to the previous research and the DCA framework. This was followed up with implications and suggestions for future research as well as a conclusion.

Forests are key providers of terrestrial ecosystem services such as climate regulation, water purification, natural pest control, habitats for biodiversity, as well as different forms of wood based materials and food. Nevertheless forests are dangerously exposed to great pressures from various kinds of societal activities. This report examines the importance of forests for the (i) maintenance of life supporting functions of the biosphere as well as for (ii) providing a flexible resource base for the satisfying of human needs on more and more sustainability-driven markets. How can Swedish forestry be managed such that those two essential roles of forests become mutually supportive? The report also relates the results to three relevant and well-citied protocols for the subject: the Sustainable Development Goals in UN’s Agenda 2030, the Swedish Environmental Quality Objectives, and the Swedish National Forest Program. The approach applied Maxwell’s process design for qualitative research. Data have been collected from literature search and interviews of experts and the analytical instrument for modeling of data was the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The report concludes: Sustainable development for forestry relies on a paradigm shift in civilization’s perception of forestry to a practice where planning departures from envisioning a future where natural forest functions to sustain higher life forms and civilization are safeguarded and prioritized before other usages of forestland, and where diversity is enhanced in terms of tree age and species to foster more resilient and high-quality timber forests. When the above points are achieved, the higher diversity of more resilient forests should also have potential to supply markets with various kinds of resources offered to more and more sustainability driven markets. Furthermore, this development of society’s forest use increases the chances for civilization to be sustainable also with relatively smaller forest areas put aside for no forestry at all. In such a situation forestry and society have prioritized forest products and usages with long life spans before such with short. A future sustainable Swedish forest sector has recognized the above, and drawn an essential conclusion from it: the interdependency of forests with society’s overall sustainability performance calls for a cooperative approach that departures from an understanding of basic sustainability principles that are shared across sectors and disciplines. The Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Objectives and the Swedish National Forest Program all fail to take the above broad- systems perspective when it comes to proposing measures for the future, including how to advise further research to explore what the sustainable Swedish forestry could entail. The study arrives at pointing out an overall approach to analyses, planning and further research in those regards, rather than evaluating details on the path towards sustainable forestry. / Skogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.

The operation of electric grids depends on the balance between the electric generation and the demand. In France, the Transmission System Operator, RTE, is responsible for the stability and the security of the grid. Today, the electric generation follows the variations of the demand. However, environmental concerns prompt to develop new strategies and policies for Energy Transition. The development of Smart Grids, the uncertain future of nuclear generation, the massive integration of renewable sources are the focus of those. Furthermore, renewable energies generation is intermittent and can not be controlled. The current strategy for the balance between generation and demand is challenged. The electric grid has to be readjusted by adding more electric flexibility to ensure its stability. The electric flexibility is usually associated to storage technologies as batteries or pumping stations. A state of art review is used to define this notion and to evaluate the technological and economic maturity of different electric flexibility vectors. The following report is based on a selection of prospective scenarios, development plans already launched in France, proposing a significant share of renewable energies in a future energy mix and current French energy data. Two studies were carried out : one at a regional level, for Bretagne and one at national level for France. An evaluation at 2050 is carried out to determine the load factors of intermittent energies, consumption and residual demand in Bretagne. On the basis of these prospective estimates, a need for electric flexibility can be determined for the Bretagne region. This first study highlights an issue related to future needs for electric flexibility. However, since the balance between production and consumption is achieved at a national level, a second study on France is necessary. The French need for electric flexibility is then estimated through a linear optimization that evaluates the energy production required to achieve a generation/consumption balance taking into account energy sources merit order. / Det franska elnätets funktion beror på balansen mellan elproduktionen och efterfrågan. Transmissionssystemoperatören, RTE, ansvarar för nätets stabilitet och säkerhet. Idag följer den elektriska generationen variationerna i efterfrågan. Miljömässiga frågor är emellertid snabba för att utveckla nya strategier och strategier för energiövergång. Utvecklingen av Smart Grids, den osäkra framtiden för kärnkraftsproduktion, den massiva integrationen av förnybara källor är deras fokus. Vidare är generering av förnybara energikällor intermittent och kan inte kontrolleras. Den nuvarande strategin för balans mellan produktion och efterfrågan utmanas. Elnätet måste justeras genom att lägga till mer elektrisk flexibilitet för att säkerställa stabiliteten. Den elektriska flexibiliteten är vanligtvis förknippad med lagringsteknik som batterier eller pumpstationer. En allmänt erkända tekniska används för att definiera denna uppfattning och att utvärdera den tekniska och ekonomiska mognaden hos olika elektriska flexibilitetsvektorer. Följande undersökningar grundar sig på ett urval av framtida scenarier, utvecklingsplaner som redan lanserats i Frankrike, och föreslår en betydande andel förnybara energikällor i en framtida energimix och nuvarande franska energidata. Två studier utfördes på olika perimetrar: på Bretagne-regionen och i Frankrike. En utvärdering vid 2050 utförs för att bestämma belastningsfaktorerna för intermittent energi, förbrukning och återstående efterfrågan i Bretagne. På grundval av dessa framtida uppskattningar kan ett behov av elektrisk flexibilitet bestämmas för Bretagne-regionen. Denna första studie lyfter fram ett problem som rör framtida behov av elektrisk flexibilitet. Men eftersom balansen mellan produktion och konsumtion uppnås på nationell nivå krävs en andra studie om Frankrike. Det franska behovet av elektrisk flexibilitet uppskattas sedan genom en linjär optimering som utvärderar den energiproduktion som krävs för att uppnå en generation / konsumtionsbalans med hänsyn tagen till energikällans meriteringsordning. / Le fonctionnement du réseau électrique français repose sur l’équilibre entre la production et la consommation d’électricité. Le gestionnaire du réseau de transport, RTE, est responsable de la stabilité et de la sécurité du réseau. Aujourd’hui, la production électrique s’adapte aux variations de la consommation. Cependant, des préoccupations environnementales incitent à la mise en place de nouvelles stratégies et politiques pour la transition énergétique. Le développement d’un réseau intelligent, l’avenir incertain du nucléaire et l’intégration massive d’énergies renouvelables sont au centre de celles-ci. De plus, la production électrique des énergies renouvelables s’avère intermittente et fatale. La stratégie actuelle du maintien de l’équilibre production/consommation est remise en question. Le système électrique doit être repensé en y intégrant plus de flexibilité électrique pour en garantir la stabilité. La flexibilité électrique est usuellement associée aux technologies de stockage comme les batteries électrochimiques et les STEP hydrauliques. Un état de l’art permet de définir précisément cette notion et d’évaluer la maturité technologique et économique en France de ces différents vecteurs de flexibilité électrique. L’objet des recherches suivantes est basé sur une sélection de scénarios prospectifs, de plans de développement d’ores et déjà lancés en France, proposant une part importante d’énergies renouvelables dans un futur mix énergétique et des données énergétiques actuelles françaises. Deux études ont été menées sur différents périmètres : sur la région Bretagne et sur la France entière. Une évaluation à 2050 est effectuée pour déterminer facteurs de charge des énergies intermittentes, consommation et demande résiduelle en Bretagne. A partir de ces estimations prospectives, un besoin en flexibilité peut être déterminé sur le périmètre de la Bretagne. Cette première étude permet de mettre en exergue une problématique liée aux futurs besoins de flexibilité électrique. Cependant, l’équilibre entre production et consommation étant réalisé à un niveau national, une seconde étude sur le périmètre français est nécessaire. Le besoin français en flexibilité est alors estimé par le biais d’une optimisation linéaire qui évalue la production énergétique nécessaire pour obtenir un équilibre production/consommation en tenant compte de la préséance économique.