Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden. Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen: (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan; (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal; (3) och observationer av barns avvikande beteende. / This study investigates how school personnel notice and work with children who grow up with one or more parents with harmful use of alcohol or other drugs. The study also examines how the school staff perceives the availability of resources for this work and aims to highlight the social work in the school. With the help of interviews with the professionals in the school, their perspective on preventive work in relation to children in vulnerable environments is studied. The interviewees work at primary schools in Stockholm and Västerås counties and have different work roles. The empirical work in this investigation is covered by a qualitative interview study and thus the data has been collected through semi-structured interviews. The results show that school staff emphasize the importance of relationship building with children who live with one or more parents with harmful use. The result also highlights that a lack of resources for the school's work with these children reduces the opportunities to strengthen protective factors that can prevent future problems in the children. Making the children's own behaviors visible is said to be important in the work of being able to identify and catch the children who live in harmful living conditions. The developmental ecology theory is used as a framework for this study as the theory centers around the context of the child. The concept of risk and protective factor has had great relevance to our study because it helps us understand the children's behavior, the risk factors the child is exposed to and how the school can be a protective factor. The concept also increases our understanding of the child as an individual on a social and structural level. The study's conclusion can be divided into three parts and links to the themes that this research has produced based on the thematic analysis: (1) The existence of a lack of resources in the preventive social work in the school; (2) the importance of relationship building between students and school staff; (3) and observations of children's deviant behavior.

I vår studie intar vi en hermeneutisk ansats och genomför en textanalys. I vår studie tolkar, analyserar och kategoriserar vi innehållet i åtgärdsprogrammets behov och åtgärd. Utifrån diskurser konstruerar vi en ram som hjälper oss att tolka formuleringar i åtgärdsprogram. Syftet med denna studie är att undersöka hur identitet, makt och matematiska begrepp synliggörs i åtgärdsprogram. I studien undersöker vi i vilken omfattning begreppen ovan förekommer i behov och åtgärder för årskurs 6 och 7. Vi utgår från ett diskursivt perspektiv mot makt och identitet. Vår studie visar att koppling mellan behov och åtgärd saknas i vissa åtgärdsprogram. Tillskriva identitet har den största andelen för åtgärder. Matematiska begrepp har störst andel för upptagna behov. Makt (makt genom kunskap och titel) har lägst förekomst i upprättade åtgärder. Det är varje skolas diskurs och dess skolpersonal som avgör på vilket sätt och i vilket forum som arbetet kring elevens behov fungerar. På samma sätt är den skillnad som existerar mellan olika upprättade åtgärdsprogram ett uttryck för den kultur eller diskurs som råder just nu, lokalt på skolan. Detta är avgörande om åtgärdsprogrammet används som ett fungerande verktyg. / In our study we take a hermeneutical approach and interpret text. In our study we interpret, analyse, and categorize the content of the IEP´s needs and arrangements. Based on discourses we construct a framework that helps us interpret phrasings in IEPs. The purpose of this study is to investigate how identity, power and mathematical concepts are made visible in the text of IEPs. In this study, we investigate to what extent the concepts above occur in the needs and arrangements for grades 6 and 7. We start from a discursive perspective on power and identity. Our study shows that the connection between needs and arrangements is missing in some IEPs. Attributing identity has the largest share of arrangements. Mathematical concepts have the greatest proportion of occupied needs. Power (power through knowledge and title) has the lowest occurrence of written arrangements. It is the discourse of every school and its school personal that decides in what direction and in what context the work toward the needs of the student. In the same way is the difference that exist between different IEPs an expressian in the culture that is dominant at schools. This is crusial if the IEPs is working as a functioning tool.

This dissertation is dealing with the town of Telč and its way of living in the first half of the 20th century. The research is focused on the thorough analysis of local authorities from the social and occupational point of view, territorial origin and location of residence its various fellows. The main purpose of this is to idicate the changes which coincided with the influence of nationwide political, social and economic changes. The illustration of six Telč´s families with various professions charts their share which affected the social, cultural and public life of the town. The aim is to get an integral view of this period, therefore the grammar school staff have been included, because of their participatory role in local authorities and social life as well. Municipal and school celebrations have been included to illustrate the cultural backround of provincial town in the first half of the 20th century.