Background: Nurses face many challenges in the nursing profession. One challenge is the ability to handle patient trauma and at the same time, as a nurse, process their trauma. With more awareness about how secondary traumatic stress shows itself in nurses and its aftermath, the stress can be identified in earlier stages. Aim: The aim of this literature review is to map how the aftermath of secondary traumatic stress show itself in nurses, described by nurses. Method: This study has been designed as a qualitative literature review with searches carried out in the databases CINAHL and PubMed. The mapping resulted in ten articles that were reviewed for their quality. Result: The metasynthesis of the identified articles resulted in seven subthemes, desire to leave nursing, providing insufficient care, teamwork, depersonalization, emotional distress, lack of resources and knowledge deficit. Conclusion: When the secondary traumatic stress overpowers the nurse, it may result in the nurse leaving its profession. Future research should thereby focus on methods that support the nurses exposed to secondary traumatic stress and lessen their feeling of exhaustion. Methods that help not only the nurses but also the patients they care for. / Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar inom sitt yrke. En av dessa utmaningar är att handskas med patienters trauma och samtidigt kunna bearbeta dess trauma. Med ökad kunskap om hur sekundär traumatisk stress visar sig och dess följder kan denna stress identifieras i ett tidigare skede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga efterföljderna av sekundär traumatisk stress för sjuksköterskor, beskrivet av sjuksköterskor. Metod: Studien har designats som en kvalitativ litteraturstudie med genomförda sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Kartläggningen resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades. Resultat: Metasyntesen av de identifierade artiklarna resulterade i sju underteman, viljan att lämna yrket, ge otillräcklig vård, lagarbete, depersonalisering, emotionell stress, brist på resurser och brist på kunskap. Slutsats: När den sekundära traumatiska stressen blir dem övermäktiga så kan det resultera i att sjuksköterskorna lämnar yrket. Framtida forskning bör därför fokusera på metoder som stöttar sjuksköterskor exponerade för sekundär traumatisk stress och lindrar deras känsla av utmattning. Metoder som ytterst är till gagn inte bara för sjuksköterskor utan även för patienterna de vårdar.

Posttraumatic stress disorder (PTSD) is a diagnosis given after the development of maladaptive behavior following exposure to traumatic events. This is the first quantitative study regarding the Swedish emergency dispatching population (n = 97) and posttraumatic (secondary traumatic) stress. The main research question for this study was: “How prevalent are clinically significant posttraumatic stress symptoms among Swedish emergency dispatchers?”; the secondary research question formed became: “What relationship, if any, can be found between the prevalence of clinically significant posttraumatic stress symptoms and other psychological ailments such as depression and burnout?”. The study used a digital questionnaire containing the screening tests ProQoL, MADRS-S and PCL-C to examine the prevalence of symptomology among dispatchers. The participants answers are then analyzed using correlation matrices, one sample t-tests, reliability analyses and descriptives to identify correlations, prevalence rates and other statistically significant items. 57 of the 97 respondents (58.8%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect moderate PTSD, 50 of the 97 respondents (51.5%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect mild depression and 76 of the 97 respondents (76.3%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect burnout. The study concludes that there is an elevated prevalence of PTSD symptoms among Swedish emergency dispatchers (Student’s t = 3.85, Cohen’s d = 0.391, p <.001) and that these symptoms are significantly and positively correlated to symptoms of burnout (r = 0.740, p < .001) and depression (r = 0.820, p < .001). / Posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD) är en diagnos som ges efter utvecklingen av maladaptive beteende till följd av exponering till traumatiska händelser. Detta är den första kvantitativa studie som riktar sig mot den svenska nödsamtalsoperatörs populationen (n = 97) angående posttraumatisk (sekundär traumatisk) stress. Den primära frågeställningen i denna studie blev: “Hur prevalent är klinisk signifikant posttraumatiskt stressymptom hos svenska nödsamtalsoperatörer?”; den sekundära frågeställningen blev: ”Vilken relation, om någon, kan finnas mellan prevalensen av klinisk signifikanta posttraumatiska stressymptom och andra tillstånd av psykologisk ohälsa såsom depression och utmattning?”. Studien använde ett digitalt frågeformulär som innehöll screeningtesterna ProQoL, MADRS-S och PCL-C för att undersöka prevalensen av symptombilden hos nödsamtalsoperatörer.  Deltagarnas svar analyserades med hjälp av korrelationsmatriser, one sample t-tester, reliabilitets analyser samt descriptives för att identifiera korrelationer, prevalensen samt andra signifikanta statistik. 57 utav 97 respondenter (58,8%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka måttlig PTSD, 50 utav 97 respondenter (51,5%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka mild depression och 76 utav 97 respondenter (76,3%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka utmattning. Studien drar slutsatsen att det finns en högre prevalens av PTSD symptom hos svenska nödsamtalsoperatörer (Student’s t = 3,85, Cohen’s d = 0,391, p <,001) samt att dessa symptom är signifikant och positivt korrelerade med symptomen för både utmattning (r = 0,740, p < ,001) och depression (r = 0,820, p < ,001).