Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär. Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI). Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi. Inga signifikanta samband mellan behandlingslängd och självbild hittades När det gäller psykoterapeuternas bedömning av besvär och patienternas skattning av sin självbild var sambanden svaga.

Det är varje barns rätt att i varje stund bjudas möjlighet att vara – och bli – sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende på aspekter som tid, miljö och material präglar förskolan jag besökt och den avdelning på vilken min studie är gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt på flertalet tillfällen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrån sina erfarenheter och intressen men framstår vid upprepade tillfällen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angående syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemål består görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten. Samma pojke observeras tio veckor senare och har nu brutit en negativ trend och sprudlar av lust och kreativitet. Under den observerade tiden – den tid som tidigare varit som mest kritisk – har en möjlighet öppnats för ett barn att vara – och bli sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan.

Recently, tourism has become one of the most potential industries in the world. According to preliminary results presented by the United Nations specialized agency, the World Tourism Organization (UNWTO) the number of international tourist arrivals recorded worldwide grew by 5.5% and exceeded 800 million for the first time ever. However, under the competitive environment, the best way to keep competitiveness is to make customer satisfaction and loyalty. This study focuses on the relationships among self-congruity, functional congruity, customer satisfaction and loyalty. However, different from past researches which collect data only after actual travel without considering other possible factors, present study incorporated the concept of ¡§ex-ante¡¨ and ¡§ex-post¡¨ self-image congruity and probed their effects on tourism satisfaction. Ex-ante self-image congruity are formed before actual travel; and after travel, tourist¡¦s perception will become ex-post self-image congruity. The author applied a two-stage research design collecting relevant data before and after travel. The empirical results showed that both ex-post self-image congruity and functional congruity have direct positive effect on satisfaction, and functional congruity also partially mediated self-image congruity¡¦s effect. The author also found multiple roles of ex-ante self-image congruity on satisfaction. As a kind of expectation, ex-ante self-image congruity has negative relationship with satisfaction; and possesses moderating effect as a possible motivation driver. Theoretical discussion and managerial implications are supplied.

<p>Idag kommer alla konsumenter i kontakt med en påse i på ett eller annat sätt, och vissabärkassar får följa med kunden hem. Förutom att bära de köpta produkterna, kan påsenvara en del utav butikens marknadsföring som en egen kanal. Som läsare av dennauppsats får du se hur påsen kan utnyttjas som en marknadsföringskanal med hjälp avolika faktorer och knep, som i sin tur kan hjälpa till att utforma just den påse du kommeratt bära i handen i morgon.Uppsatsens syfte var att beskriva hur klädbranschen använder påsen som en del avmarknadskommunikationen, och vi ville även se hur den kan påverka konsumenterna.Uppsatsen är skriven ur butikens synvinkel för att lättare kunna ge rekommendationer tillbutikerna som hjälpt oss med vår undersökning. Samtidigt kan andra butiker eller företagta till sig de tips och rekommendationer som vi ger i uppsatsen för att de ska kunnalyckas med deras påse.Uppsatsens undersökning gjordes i fyra olika delar som i slutändan bidrar till vilkaslutsatser vi fått fram. En undersökningsdel var att utefter tre butikers påsar ta reda på vadbutikscheferna anser om just deras bärkassar via intervjuer. Dessa butiker valdes ut efterhur väl eller mindre väl utformade deras bärkassar var. Den andra delen var att viabutikernas kunder ta reda på vad de tycker om påsar allmänt, men även vad de anser ombutikens påse. För att se hur det ser ut i centrum gjorde vi en kundobservation med syfteatt undersöka hur många av de samarbetade butikernas påsar som syns och hur kundensjälv uppträder. Den sista delen av vår undersökning var en e-postintervju med en expertsom representerade ett påsföretag.Den centrala slutsatsen är att påsen är en viktig marknadsföringskanal som kan utnyttjas iklädbutiker med fördel. Vi har sett att färg och form spelar roll för både kunder ochbutiker och bidrar till att kunna påverka andra konsumenter. En annan slutsats vi kommitfram till är att återanvändandet av påsen är väsentlig vilket även kan ha en inverkan påkostnaden hos företaget.</p>

No description available.

No description available.

OBJECTIVE: The overall goal of this study was to examine the relationship between preoperative, 1-year post-operative, and 2-year postoperative self-image in adolescents with idiopathic scoliosis undergoing spinal fusion surgery. In addition, a minor goal was to examine the relationship between pre-surgical mental health and post-surgical self-image and satisfaction. Additionally, spinal curvature and preoperative pain were explored in relation to the effect of pre-surgical mental health on post-surgical self-image. Analyses were performed in order to better understand the relationship of corrective surgery to self-image, and self-image's relationship to persistent postoperative pain, which has been recognized as a common clinically significant problem. METHODS: The Scoliosis Research Society Questionnaire-30 and Spinal Appearance Questionnaire were administered to 219 patients enrolled in the Prospective Pediatric Scoliosis study at pre-operative, 1-year post-operative, and 2-year post-operative time points. A subset (n=163) of these patients had complete data. The Scoliosis Research Society Questionnaire-30 includes pain and mental health subscales, which were examined preoperatively for the purpose of this study. Measurements of preoperative curve (Cobb) angle percentage correction were used in the analysis of this data, which were determined using operative notes. The Spinal Appearance Questionnaire (SAQ) includes self-image appearance and expectations subscales, which were examined at the preoperative, 1-year postoperative, and 2-year postoperative time points. RESULTS: There were significant improvements in self-image after surgical intervention in children with idiopathic scoliosis undergoing spinal fusion surgery. Cobb angle percentage correction, preoperative pain scores as determined by the SRS-30, and preoperative mental health scores as determined by the SRS-30 were not significant predictors of postoperative self-image as measured by the SAQ. There is little to no correlation between the preoperative measures and postoperative self-image. CONCLUSIONS: Prior studies have confirmed that pediatric persistent postsurgical pain is a significant health concern, and that presurgical mental health and self-image are factors that contribute to a pediatric patient's longitudinal experience with postsurgical pain. This study shows that there are clinically significant improvements in self-image after surgical intervention in patients with adolescent idiopathic scoliosis undergoing spinal fusion surgery. These findings suggest that preoperative pain, degree of spinal curvature correction, and preoperative mental health are not determinative of postoperative self-image in pediatric populations. Future studies should be conducted on more diverse populations, and take into account measures that may be predictors of poor postoperative self-image, specifically depression and anxiety. In summary it is important to explore the biological mechanisms pertaining to pediatric post-surgical chronic pain and their relation to differences in somatosensory phenotypes in this patient population.

No description available.

The driving argument of this thesis is that states, particularly the United States, are vulnerable in cyberspace for reasons that go beyond the material vulnerabilities that present studies on state insecurity in cyberspace focus on. This vulnerability in cyberspace is an ontological insecurity. Ontological insecurity reveals itself in the contradictions in official state discourse regarding cyberspace. State security of self—preserving and maintaining the seemingly concrete and consistent nature of what a state is about, how the state is understood in relation to other states, and how the state comes to understand itself through its own conceptions of self-identity—is challenged by cyberspace as a vehicle for massive amounts of information and challenges to state identity in relation to the state's behavior in cyberspace. Therefore, state identity and self-image are challenged in relation to cyberspace in two ways: first, through the vehicle that is cyberspace, and, second, through the practices that the state adopts to secure cyberspace and its broader security aims. The language that states, in this case the United States, use in order to justify surveillance practices and to impose meaning to cyberspace ultimately leads to projections of power that attempt to reinforce state strength and legitimacy vis-à-vis cyberspace, but these attempts fall short; contradictions arise in state discourse, and weaknesses are highlighted through these contradictions. Cyberspace, then, is an ontological as well as physical security threat to states. / Master of Arts

Att tvivla på sin kompetens och känna sig som en bluff är ett välstuderat psykologiskt fenomen och benämns som imposter syndrome. Syndromet tenderar att vara vanligare hos vissa grupper i samhället, däribland universitetsstudenter. Studiens syfte var därför att undersöka sistaårsstudenters upplevelse av fenomenet imposter syndrome, dess konsekvenser samt eventuella strategier som används för att hantera upplevelsen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio studenter, varav sju kvinnor och tre män. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analysmetod. De teman som presenteras i resultatdelen var rädsla för att misslyckas, förnekande av förmåga, bedömd av omgivning, rädsla för att uppfattas som inkompetent, självtvivel, självpresentation, självsabotage och söka socialt stöd. Resultatet visade bland annat att studenter genomgående under studietiden upplevde en rädsla för att misslyckas vilket resulterade i ett självtvivel och oro för omgivningens åsikter. Avslutningsvis diskuterades att studenterna uppvisade varierande personlighetsdrag och tendenser, som genom stöd av tidigare forskning kan kopplas till upplevelser av imposter syndrome.