This study intends to illuminate women’s experiences of their own self-harm. Self-harm is mostly associated with women and research shows that women mostly are over-represented. This study describes women’s experiences about their self-harm but also how they perceive the elements around them during their illness. There is a focus on women’s abilities to manage emotions and how they are expressed. There is also a focus on how women perceive the support from important people in their individual social network. This study is completed by a qualitative approach based on six autobiographies there young women tells about their self-harm and mental health. The study has a hermeneutic approach which enables interpretation of our collected material. The result is presented based on two themes that focus on the women’s emotional management and their support from their social network. The empirical material is analyzed on the basis of theoretical concepts of systems theory and network theory but also Antonovsky’s (1987) theory; KASAM. The result of this study resulted that the women’s social network have significance for them during the time with self-harm whether their social network are functional or not. The study has also found that the women’s emotional management are affected by meaningsfullness, manageability and comprehensibility.

This cross-sectional study aimed to generate an exploratory functional model of deliberate self-harm (DSH) occurring among a South African student population (n = 603) using Principle Component Analysis (PCA). A battery of instruments, including the Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) and the Functional Assessment of Self-Mutilation (FASM) were administered to students. Following Nock and Prinstein’s (2004) four-factor model on the functions of DSH, self-reported reasons for DSH on the FASM were conceptualised in light of the reinforcement mechanisms of social learning theory. PCA revealed a four-factor model for the reasons students engaged in DSH, constituent of the following components: social positive reinforcement, social negative reinforcement, automatic reinforcement, and reinforcement regarding self-image. A unique factor manifests in the self-image reinforcement component, suggesting divergence in the functions of DSH between student and adolescent populations. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Psychology / unrestricted

Självskadebeteende är relativt vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Återhämtning är ett begrepp som beskriver hur en person kan återerövra och finna kvalitet i sitt liv trots svår sjukdom. Självskadebeteende innebär ett stort lidande för individen och påverkar närstående i personens omgivning negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån egenerfarnas perspektiv sammanställa kunskap om vad som främjar återhämtning vid självskadebeteende. Metoden för studien var en integrerad litteraturöversikt, vilken utgick från 15 vetenskapliga artiklar och resulterade i 6 kategorier. I resultatet framkom att återhämtning hos personer med självskadebeteende kunde främjas av att komma till en vändpunkt, att vara i gemenskap med andra med liknande erfarenheter, att få stöd av närstående, att få professionellt stöd, att förstå och kunna hantera svåra känslor och handlingar, och av att finna inre styrka. Forskning visade även att det bland vårdpersonal florerade negativa attityder och brister i förhållningssättet mot personer med självskadebeteende, vilket motverkade deras återhämtning. Vår slutsats är att etiska reflektioner i arbetsgruppen, handledning, stöd, samt utbildningsinsatser till vårdpersonal är angeläget för att öka förståelsen och höja kompetensen angående självskadebeteende; samt för att minska negativa attityder och förbättra omvårdnaden av personer med självskadebeteende på ett sätt som främjar deras återhämtning.

Abstract Background: In Sweden self-harm behaviors among young people have been a difficult area to handle in psychiatric care. From the government's efforts have been made to synchronize the knowledge and experience from the local level aiming to prevent, reduce and faster identify self-harm among young people. M-Health refers to technology such as smartphones, notebooks and mobile phones provide.  These mobile devices have come to revolutionize aspects of health care perhaps mostly among young people, live their digital lives by these electronic media. Aim: To illuminate the use of m-Health in the treatment of mental illness and to present a draft of a mobile application that helps professionals in work with young people active in a mild to moderate self-injury. Method: A literature review based on an analysis of twelve scientific articles with qualitative and quantitative approach. We searched in November 2013-January 2014 Ebsco and PubMed databases.  Results: The literature review is presented as gains and losses in use of m-Health in the treatment of mental illness. The focus has been on what is possible to achieve with a mobile application in this area of concern. It appeared that young people show positive attitudes to using an application in monitoring of psychiatric symptoms and gained more control mental health. The professionals sees advantage in terms of more truthful symptom monitoring in real time in comparison with retrospective self-monitoring, expedited handling processes and better treatment outcomes. Conclusion: We interpret the results of the studies about m-Health as an opportunity for nurses to meet young people, active in a mild to moderate self-harm. An m- Health intervention based on an application for young people could make it easier for nurses to improve their communication and treatment outcomes. Care initiatives and relevant actions can then be tailored to young people's cultural values, beliefs and lifestyle.

BAKGRUND: Självskadebeteende är ett impulsivt beteende där de drabbade medvetet tillfogar sig själva kroppsliga skador med motivet att lindra sin känslomässiga oro. Beteendet ses ofta hos unga vuxna och ger upphov till många känslor i samhället och är väldigt stigmatiserat. SYFTE: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid självskadebeteende. METOD: En litteraturstudie baserad på självbiografier och biografier som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar att patienter med självskadebeteende anser att vårdpersonalen saknar kunskap om självskadebeteende och hur det ska behandlas. Personalen är osäkra och nedlåtande i sitt förhållningssätt, tar inte patienterna på allvar och hela vårdprocessen tyngs av organisationen och dess regler vilket inskränker på patienternas rättigheter. Vårdrelationen har också stor betydelse för tillfrisknande. SLUTSATS: Patienter med självskadebeteende har många negativa upplevelser av bemötandet hos vårdpersonal och detta påverkar deras process mot ett tillfrisknande. För att kunna ge effektiv, kvalitativ och individanpassad vård som främjar tillfrisknande i helandeprocessen är det viktigt och meningsfullt att personalen skaffar sig tillräcklig kunskap om självskadebeteende. Genom detta kan de få bättre förståelse för beteendet och individen bakom ärren.

The aim of this study is to increase the understanding of why young women use sex as a form of self-injury. The empiricism consists of fifteen life stories either written by the young women themselves or with the help of an author. The study is based on a narrative method and the theoretical framework is founded on Goffman’s role theory; Goffman’s theory of social stigma and the concept of shame. The result of the study shows among other things that the young women often describe themselves as disgusting, filthy and have feelings of self- hatred and shame. They self-harm through sexual intercourse or acts as a way to regulate and relieve anxiety, but it only helps in the short run as the anxiety tends to get even stronger than before which leads to more self-harm. The young women often end up in a vicious circle that is hard to break. Furthermore the young women describe their upbringings lacking the presence and love of their parents.

Bakgrund: Självskadebeteende har funnits i decennier med många olika termer och definitioner. Självdestruktiva känslor kan grundas av olika övergrepp och kränkningar. Självskadebeteendet kan användas för att återfå kontroll samt som självbestraffning. I dagens samhälle finns större fokus på fenomenet än tidigare och ny forskning leder till nya insikter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder och faktorer som har betydelse i mötet med patienter som lider av självskadebeteende samt beskriva urvalsmetod i artiklarna. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från 2005-2015 i PubMed och PsycINFO. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors attityder är övervägande positiva till patienter med självskadebeteende. Trots detta uttrycker de även negativa attityder som antipati, frustration, maktlöshet och oro i mötet med självskadande patienter. Sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskaper och resurser till att ge en god omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra i sitt arbete och ge patienter med självskadebeteende en god omvårdnad så behöver de utbildning om självskador samt mer tid och stöd av ledning och kollegor. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt och förståelse för självskadebeteende hos vårdgivare och vårdchefer. / Background: People who self-harm is nothing new, this behavior has a lot of different terms and definitions. Self-destructive feelings can be rooted in assaults and violations. A self-harming behavior is sometimes used to regain control or to be used as self-punishment. Today there is a greater attention towards research in the subject of self-harm which brings new knowledge. Aim: The aim is to illuminate nurses’ attitudes an factors that is important in the encounter of patients who suffers from self-injurious behavior and to exanimate the samples selection in the articles of this study. Method: A descriptive literature study was conducted and fifteen articles from PsycINFO and PubMed between years 2005-2015. The chosen articles have qualitative and/or quantitative approach. Results: Nurses attitudes towards people who self-harm are predominantly positive. Negative attitudes are also presented in the encounter in form of antipathy, frustration, powerlessness and anxiety. Nurses are experiencing a lack of knowledge and resources. Conclusion: For nurses to feel confident in their work and give the best possible care to people who self-harm there is a need of education and organizational improvements such as more time and support from colleagues. Clinical significance: Our expectation with this study is to bring attention and understanding in the subject of self-harm.

Bakgrund: Unga kvinnor som skadar sig med sin sexualitet har uppmärksammats på senare år. De som tidigare i livet varit utsatta sexuellt är överrepresenterade bland dessa kvinnor som skadar sig själva med sexualitet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors upplevelser av sexualitet som självskadebeteende.Metod: En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats av egna skrivna berättelser. Datamaterialet analyserades med hjälp av innebördsanalys.Resultat: Unga kvinnor som skadar sig genom sexualitet söker bekräftelse bland annat genom att publicera bilder på internet för att få positiv feedback om det egna utseendet. Vidare använder de sin sexualitet till att uppnå en kick och få en känsla av att duga till och på sätt dämpa den ångest de bär på. Dessa unga kvinnor behöver mycket stöd från omgivningen för att kunna förstå och bearbeta sitt självskadebeteende.Slutsats: Skolsköterskor behöver uppmärksamma att sexualitet som självskadebeteende existerar och finns i alla samhällsklasser. Skolsköterskor kan genom kontinuitet och förtroendegivande bemötande skapa en god relation som bygger på ett genuint intresse att vilja förstå dessa unga kvinnor utifrån ett livsvärldsperspektiv. För att kunna erbjuda det stöd som dessa unga kvinnor behöver är det viktigt att hen vågar finnas där, lyssna och ställa frågan. / Background: Young girls that self-harm themselves have recent years been in focus. Thosewho earlier in life have been sexually abused are overrepresented among these women thatself-harm themselves through their sexuality.Aim: The aim of this study was to illustrate young women’s experiences of sexuality as aself-harm behavior.Method: A qualitative study with a phenomenological approach of own written stories.Result: Young women that harm themselves with their sexuality seek acknowledgement forinstance by publishing pictures on the internet to receive positive feedback on theirappearance. Further they use their sexuality to achieve a rush and a sense of suffice and bythat mitigate their anxiety. These women need a lot of support from their surroundings inorder to understand and process their self-harm behavior.Conclusion: School nurses need to pay attention that sexuality as a self-harm behavior existsin all social classes. The school nurse can through continuity and a trustworthy attitude createa good relation that is based on a genuine interest of wanting to understand these youngwomen from a life-world perspective. To be able to offer these young women the supportthey are in need of it is important that the school nurse dare to be present, listen and ask the question.

No description available.

Bakgrund: Självskadebeteende är skador mot den egna kroppen genom att skära, rispa eller bränna sig utan avsikt att ta sitt liv. Det framkommer att personal känner bristande förståelse och frustration för patienter med självskadeproblem och att de inte vet hur man ska ta hand om dem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård upplever att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde via intervjuer med sjuksköterskor inom den psykiatriska heldygnsvården (n=14). Materialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, tre kategorier och sex underkategorier. Temat blev ”Vad göra”, de tre kategorierna blev ”En patientgrupp i nöd”, ”En patientgrupp som berör” och ”En behövande profession”. De sex underkategorierna blev ”Dåtidens brister”, ”I stridens hetta”, ”Mig som sjuksköterska”, ”Oss i personalgruppen”, ”I behov av stöd och vägledning” och ”I kunskapstörst”. Konklusion: Patienter med självskadebeteende berör den enskilda sjuksköterskan men också personalgruppen. Upplevelser vittnar om en patientgrupp i nödliknande situation både förr och idag. Förhoppningen är att med stöd, ökad kunskap och vägledning till verksamma sjuksköterskor förändra upplevelserna av att vårda patienter med självskadebeteende / Background: Self-harm is damage to the own body and includes cut, scratch or burn without intending to take one´s own life. It appears that staff feel lack of understanding and frustration for patients who self- harms and that they don´t know how to care for them. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients who self- harm in psychiatric inpatient care. Methods: A qualitative approach was used and data collection was done through interviews with nurses in psychiatric inpatient care (n = 14). The interviews were transcribed and analyzed by content analysis. Results: The analysis resulted in one theme, three categories and six subcategories. The theme was "What to do", the three categories were "A population in need", "A population who affect" and "A profession in need". The six subcategories were "The inadequacies of yesterday”, "In the heat of battle," "Me as a nurse," "us in the personnel”, " "In need of support and guidance," and "In thirst for knowledge". Conclusion: Patients who self- harm affects the individual nurse but also the staff group. Experiences indicate a patient population with a situation in needs, both past and present. It is hoped that with the support, increased knowledge and guidance to the active nurses changing experiences of caring for patients with self-injurious behavior.