The communication of self-service within the ICA-sphere, 1945-1960, points tothe central role of communication in technological change. The study coversthe communication from ICAAB, ICA-Förbundet, AB Köpmannatjänst, threepurchasing centres (Hakon, Essve and Eol) and their respective councils oftrustees. The councils communicated their reservations early on, while theother actors spread knowledge (both economic and practical) of the innovation tothe retailers, and some also to the consumers. The communication of thepurchasing centres and Köpmannatjänst gave greater opportunity for learning,due to higher levels of interaction.

I denna uppsats diskuteras företagens self-service technology (SST) vilket innebär att kunderna själva får utföra sina tjänster med hjälp av företagens SST. Genom att låta kunderna göra detta kan företagen exempelvis spara pengar på att omorganisera personal eller rent av minska arbetsstyrkan eftersom mindre kunder kommer att kräva hjälp av personalen. I denna uppsats har resebranschen och dess SST att studeras. Uppsatsens frågeställning lyder: ”Hur upplever resebranschens kunder bokningar över Internet” där syfte är ”att undersöka och få förståelse för varför resebranschens kunder använder sig av SST när det finns andra möjligheter”. En kvalitativ metod har genomförts där sex kunder har lagt grunden till uppsatsens resultat. De huvudteorier som använts i denna uppsats är SST, customer value och technology readiness, och Davis TAM modellen samt Sheths value teori har legat till grund för analysen i uppsatsen. Teorin bakom SST är att det inte bara gynnar företagen utan även gynnar kunderna, då SST kan höja kundnyttan. Några exempel är att kunderna sparar tid, pengar och de får kontroll över sitt eget handlande vid användning av SST. Ett problem som uppsatsen belyser är huruvida kunder är teknologiskt redo för att använda sig av tekniken. Resultatet i denna studie visar att den primära orsaken till att kunder använder sig av SST är att det blir billigare, de kan göra det när som helst samt att kunderna i sin egen takt hitta den bästa resan utan att behöva förlita sig på reseföretagets försäljare. Kunderna upplever resebranschens SST som enkel att använda och ju säkrare de blir, dess mer använder de sig av den även om de anser att tekniken bör utvecklas.

The concept of Shared Service (SS) recently is an important trend on the basis of cost efficiency and policy of enterprises or business groups. It has become popular in Europe for the past decades and was introduced to the States in the 80¡¦s. Nowadays, Taiwanese business groups also have started to think about having SS mechanism for financial and IT functions. Further, adding Humane Resources (HR) into SS is also a conspicuously novel tendency. The thesis probes into reasons that HR SS has been generated in the Taiwanese groups. Further, it analyzes the construction process, organization and service model of HR Shared Service Center (SSC). Meanwhile, the costs and efficiency of having HR integrated into SS to groups and business units are examined. Finally, key factors to success of conducting HR SSC are elicited. Case study is used in the thesis. It solely studies President Chain Store Corp. (PCSC) because it has one of the most well-established HR SSC in Taiwan. Through profound interview, informal conversations, SSC establishment documents, and related research, the model of HR SSC in Taiwan is examined. It is indicated that ¡§Support from Top-Managers¡¨ and ¡§Cooperative Organization Culture¡¨ are two vital factors that lead the establishment of PCSC HR SSC to success. However, it is very possible that the SS brings more costs to business units, hence the advantages over the whole group occasionally conflicts with its business units¡¦. Sometimes establishment of SSC is all a means to set up prestige and imposing reputation. As a result, resistance to forced integration come into existence among business units.

Bakalauro baigiamajame darbe nagrinėjama savitarna lyginant ją su tradicine paslauga prekybos centruose Lietuvoje bei naujos paslaugos įtaka jos vartotojams. Teorinėje dalyje pateikta savitarnos esmė ir bendrosios jos savybės, savitarnos valdymo veiksnių analizė (naudojimosi savitarna lemiami veiksniai, savitarnos priėmino veiksniai), aptarti savitarnos technologijos tinkamumo kriterijai bei savitarnos reikšmė aptarnaujant klientus. Darbo problema. Stiprėjanti konkurencija paslaugų sektoriuje skatina paslaugų įmones ieškoti naujų verslo technologinių sprendimų, kurti naujas paslaugų technologijas, kurias taikant paslaugos teikiamos efektyviau. Savitarnos technologijos taikymas aptarnaujant vartotojus yra efektyvesnis negu individualizuotas, tačiau nevisos savitarnos paslaugos prigyja. Savitarnos pripažinimas iš vartotojų pusės yra susijęs su pasitikėjimu paslaugos teikėju, todėl yra svarbu nustatyti veiksnius darančius įtaką vartotojų suvokimui apie pačią paslaugą ir nustatyti savitarnos mašinų reikalingumą Lietuvos prekybos centruose. / This bachelor final paper analyses self-service comparison to traditional service of shopping centers in Lithuania and the input of self-service technology on service users. Theoretic chapter provides the analysis of the essence and general properties of self-service as well as analysis of the self-service operate factors (the use of self-service determinant factors and self-service adoption factors), discussion of the eligibility criteria for self-service technology and self-service importance for customer needs. Work problem. Increasing competition in the services sector encourages service companies of finding new technological solutions for their business and create new technology based services for more efficiency. Self-service technology for customer servicing is more effective than individualized but not all self-service naturalize. Self-service recognition from the consumer side is related to the trust of the service provider, so it is important to identify the factors influencing consumer’s perceptions of service and the need for self-checkout alternative in shopping centers of Lithuania.

Self-service Business Intelligence är idag ett relativt nytt koncept och det blir vanligare idag att verksamheter börjar röra sig mot denna nya trend inom Business Intelligence för att att göra sina användare mer flexibla i sitt beslutsfattande. Anpassningen idag till Self- service BI är idag är låg och har sjunkit de senare trots stora investeringar. Konceptet med Self-service BI är kan vara svårt för användarna att förstå och det finns ett antal faktorer som kan bidra till att öka anpassningen och uppnå framgångar med att tillämpa SSBI. Denna studien syftar till att ta reda på: ”Vad finns det för kritiska framgångsfaktorer för att tillämpa Self-Service BI? ”. För att besvara frågan användes en kvalitativ metod och insamlingen för data utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på 6 företag med 6 olika respondenter som har erfarenhet inom SSBI och BI. Respondenterna bidrog med empirisk underlag för att kunna besvara studiens frågeställning, men även till litteraturen med information som litteraturen tidigare inte nämner. Resultaten har visat att svaren från respondenterna och litteraturen går i linje med varandra när det gäller kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna som diskuteras och tas upp av respondenterna och litteraturen var: Rätt verktyg för rätt användare & anpassningsbara användargränssnitt, utbildning, data governance & data management, kartlägga användare och tillgänglighet av data för att framgångsrikt tillämpa SSBI. Nya faktorer som framkom under de semistrukturerade intervjuerna med respondenterna var: Change management, kommunikation och experimentering & testning.

Den teknologiska utveckling som skett under 2000-talet har resulterat i att vi idag lever i ett digitaliserat samhälle. Samhället befinner sig fortfarande mitt i den digitala transformationen. Det lanseras ständigt nya teknologiska lösningar till marknaden vilka fortsätter driva den digitala utvecklingen framåt. Digitaliseringen påverkar inte bara vårt levnadssätt utan även företagsvärlden och de varor och tjänster som finns på marknaden. Som ett resultat av den digitala samhällsutvecklingen har rollerna för både kunder och företag förändrats i affärssammanhang. Detta är framförallt framträdande i tjänstesamhället, där mänskliga interaktioner i allt större utsträckning ersätts av teknologiska, och de grundläggande förutsättningarna i branscherna förändras. Med utgångspunkt i marknadsföring undersöker denna studie komplexiteten av digitalisering i tjänstesamhället. Utifrån tidigare forskning inom området identifierades ett forskningsgap i relationsmarknadsföringen; hur self service bidrar till kundens upplevelse av relationer till företag. För att undersöka digitaliseringens effekter på relationer har vi studerat hotellbranschen, som tidigare karaktäriserats av de mänskliga interaktionerna men som idag utmanats av samhällets utveckling. Detta har undersökts med forskningsfrågan; hur upplever kunden relationen till företag inom hotellbranschen när interaktionen mellan parterna sker via self service? Tidigare forskning om framförallt relationer, servicemötet och teknologi sammanställdes i en teoretisk referensram. Utifrån denna ram konstrueras en konceptuell modell för studien, vilken ligger till grund för den empiriska insamlingen. Syftet med denna studie är att, genom att undersöka relationen mellan kund och företag vid self service, skapa en djupare förståelse för kundens upplevelse av denna. För att uppnå detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. Till grund för studiens resultat ligger således en empirisk insamling på åtta intervjuer som analyserats relaterat till tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar på att relationsbyggande kan ske inte bara i ett mellanmänskligt utan även i ett digitalt servicemöte. Hur kunden upplever relationen till ett företag beror däremot på hur kunden ställer sig till de nya förutsättningarna. Vårt resultat tyder på att den upplevda relationen påverkas av kundens inställning till både relationer och teknologi, vilka i sin tur bidrar till upplevelsen av förväntningar och ansvar i det digitala servicemötet. Det finns ett tydligt mönster i det digitala servicemötet att kunder ställer sig mer likgiltiga inför en relation eftersom de inte upplever samma relationsfördelar som i det tidigare mellanmänskliga mötet. Vi har identifierat att en positiv attityd mot teknologi inte utesluter betydelsen av den mänskliga närvaron i relationen, då den bidrar till trygghet i det nya sammanhanget. Ett digitalt servicemöte skapar förändrade förväntningar och roller för både kund och företag, vilka är viktiga att förstå för att möjliggöra ett relationsbyggande.

No description available.

The aim of the thesis is to define the term Self-service Business Intelligence. It is followed by an introduction of need of this technology in present information society. Thesis at last defines technologies and practices, which are applicable in most general situations. All defined recommendations are based on vast range of theoretical data sources. Second aim is to prove that all customers' requirements can be in specified case covered by functionality of Self-service BI solution. This proof is presented by an introduction of architectural proposal using chosen technological platform. This proposal is furthermore part of bigger elaboration, which by its content loosely follows all tasks present in the initial Case study.

M. Comm. / The overall goal of this short dissertation is the investigation of self-service technologies with reference to online banking. As the issue of security is one of the main factors to adoption of self-service technologies, it will be the main focus of the study. The focus of the investigation concerns the security perceptions of consumers with regard to selfservice technologies and online banking, and thus determine a framework that groups consumers based on these security perceptions. Included in the study is the profile of consumers who use self-service technologies and online banking, the investigation into the risk dimensions (financial, privacy, time and convenience, psychological, social and physical) that contribute to the security perceptions of consumers. And ultimately, indicating the relationship that security perceptions of respondents have that affect their adoption of online banking.

The thesis analyzes and proposes stance on how to implement self-service Business Intelligence solution in a company involved in online marketing. Analysis is focused on data sources, information needs in the company and research of suitable product to be implemented. Goal of the thesis is, based on the performed analysis, to propose actions needed for a successful implementation, and to demonstrate opportunities, that such an implementation may provide to the company.