<p>Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.</p><p> </p><p> </p><p><em>Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? </em></p><p>Studiens syfte består av fyra delsyften.</p><ul><li> Beskriva och diskutera prissättningsprocessen.</li><li> Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut.</li><li> Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer.</li><li> Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur.</li></ul><p>Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten.</p><p>Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.</p><p> </p><p> </p>

Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.     Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? Studiens syfte består av fyra delsyften. Beskriva och diskutera prissättningsprocessen. Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut. Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer. Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur. Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten. Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass.   Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas. Uppsatsens frågeställningar lyder således: Vilka diskurser är framträdande i programmen och hur är de artikulerade? Hur uttrycks markörer för smak, status och klass inom programmen? Hur positioneras och rangordnas smak- och stilmarkörer i programmen? Hur kan dessa tillskrivas samhällsklasser?   Den teoretiska ramen domineras av sociologerna Pierre Bourdieu och Beverley Skeggs teorier kring klass. Framförallt Bourdieus teorier kring det sociala rummet och kulturellt kapital appliceras på materialet för att belysa underliggande värderingar och klassaspekter. Det metodologiska tillvägagångssättet är uteslutande baserat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Framförallt kommer studien att tillämpa Faircloughs tredimensionella modell för analys av en kommunikativ händelse.   Studien visar på hur en semesterdiskurs präglar de båda programmen. Inom semesterdiskursen positioneras val av resmål och fritidsaktiviteter på semestern som något värdeladdat och som kan klassificeras i termer av ”god” och ”dålig” smak. Genom representation av festande som praktik samt av stereotypa kvinnoroller konstruerar programmen en normativ diskurs kring vad som konstituerar smakfullt och smaklöst semestrande. Detta har en tydlig koppling till klass, där klass i programmen formuleras som status. Studien har funnit att programmen bidrar, medvetet eller omedvetet, till att reproducera maktojämlikheter mellan klasserna. Slutsatsen är att klassbegreppet är ständigt närvarande i dessa program, inbäddat i ett klassperspektiv.

The study examines how messages to, from, and concerning home may impact first-semester college student retention. The current study extends previous retention research in several ways. Rather than collect data regarding retention after students drop out, this study analyzed free write responses of 135 participants while they were enrolled in 15 sections of CIS 110 (Composition and Communication I) throughout the course of the Fall 2010 semester. Using relational dialectics theory (RDT) (Baxter & Montgomery, 1996) as a sensitizing framework, this study identified three discursive struggles and associated radiants of meaning present in the free write responses of these 135 first semester college students. Specifically, students identified experiencing the discursive struggles of independence, integration, and expression during the first semester of college. Non-returning students also identified these same three discursive struggles. However, non-returning students identified the discursive struggle of expression much more than did the returning students. Ultimately, this dissertation study proposed practical implications for students, parents, and the academy regarding how messages to, from, and about home might impact the transition of first-semester students from high school to college.

This thesis aims to explore how Korean middle school students exercise agency in the Free Semester policy setting. The Free Semester is an education reform policy in Korea which has been implemented to change traditional East Asian learning environment to be more student-centered and creative one since 2013. This qualitative research is motivated by what kinds of difference the Free Semester policy have brought in regards to Korean young adolescents’ perception on schooling, learning and autonomy. Data for this study was mainly consisted of semi-structured interviews with seven Korean public middle school students; three second-grade girls (age of 13), one second-grade boy (age of 13), one third-grade girl (age of 14) and two third-grade boys (age of 14) who experienced the Free Semester one or two years ago. To analyze the interview data, thematic analysis was used and, as a result, three main themes were found as follows: Theme 1. Experiencing autonomy, Theme 2. Hope for more autonomous actions 3. Appreciation of social and cultural values. Korean middle school students experienced a widened range of agency in a newly given school setting under the Free Semester policy. However, their agency was still far limited by East Asian education culture. The students were stuck in ambivalent situations; while the students are encouraged for student-centered and creative learning by the Free Semester policy, they were still pressured to value traditional passive learning attitude since it is regarded as a winning strategy to earn a higher test score.

This paper attempts to analyze policies against poverty undertaken by Spain within the framework of the Europe 2020 strategy. These policies have been applied through mechanisms of governance mechanisms -specifically, the so-called democratic experimentalism- whose effectiveness and legitimacy is at least questionable. To this end, this paper tries to analyze, on one side, the European Semester, which coordinates these policies at an EU level. On the other, various Spanish documents that are part of this process and therefore allow us assess the levels of democratic effectiveness of this mechanism. / El presente trabajo trata de analizar las políticas contra la pobreza aplicadas por España en el marco de la estrategia Europa 2020. Estas políticas se han llevado a cabo mediante mecanismos de gobernanza -en concreto, el denominado experimentalismo democrático-, cuya efectividad y legitimidad están en entredicho. Para ello se analizará, de un lado, el Semestre Europeo, que coordina estas políticas a nivel de la UE. Del otro, distintos documentos españoles que se enmarcan en este proceso y que permiten evaluar los niveles de legitimidad democrática de este mecanismo.

4 mal im Jahr erscheinende Zeitschrift ueber aktuelle Themen der TU- Chemnitz

Short-to-medium projections were made of student semester credit hour enrollments for North Texas State University and the Texas Public and Senior Colleges and Universities (as defined by the Coordinating Board, Texas College and University System). Undergraduate, Graduate, Doctorate, Total, Education, Liberal Arts, and Business enrollments were projected. Fall + Spring, Fall, Summer I + Summer II, Summer I were time periods for which projections were made. A new regression analysis called "cycle regression" which employs nonlinear regression techniques to extract multifrequential phenomena from time-series data was employed for the analysis of the enrollment data. The heuristic steps employed in cycle regression analysis are similar to those used in fitting polynomial models. A trend line and one or more sin waves (cycles) are simultaneously estimated using a partial F test. The process of adding cycle(s) to the model continues until no more significant terms can be estimated.

International travel has significant implications on the study of architecture. This study analyzed ways in which undergraduate and graduate students benefited from the experience of international travel and study abroad. Taken from the perspective of 15 individuals who were currently or had been architecture students at the University of Miami and Florida International University or who were alumni of the University of Florida and Syracuse University, the research explored how international travel and study abroad enhanced their awareness and understanding of architecture, and how it complemented their architecture curricula. This study also addressed a more personal aspect of international travel in order to learn how the experience and exposure to foreign cultures had positively influenced the personal and professional development of the participants. Participants’ individual and two-person semi-structured interviews about study abroad experiences were electronically recorded and transcribed for analysis. A second interview was conducted with five of the participants to obtain feedback concerning the accuracy of the transcripts and the interpretation of the data. Sketch journals and design projects were also analyzed from five participants and used as data for the purposes of better understanding what these individuals learned and experienced as part of their study abroad. Findings indicated that study abroad experiences helped to broaden student understanding about architecture and urban development. These experiences also opened the possibilities of creative and professional expression. For many, this was the most important aspect of their education as architects because it heightened their interest in architecture. These individuals talked about how they had the opportunity to experience contemporary and ancient buildings that they had learned about in their history and design classes on their home campuses. In terms of personal and professional development, many of the participants remarked that they became more independent and self-reliant because of their study abroad experiences. They also displayed a sense of global awareness and were interested in the cultures of their host nations. The study abroad experiences also had a lasting influence on their professional development.

This thesis is based upon the perspective of the holiday law introduced in 1938. This law gave many Swedes the right to two weeks paid vacation, which previously not all had. The purpose of this essay is to investigate how the holiday was reflected in advertising during the 30-40s in connection with the introduction of the holiday act in a smaller daily newspaper. This daily newspaper is Jönköpings-Posten. By examining a ten-year period between 1938 and 1947 in the month of June, we can see how the advertising regarding holidays has been developed and produced. In connection with the introduction of the Holiday Act in 1938, advertisements for holidays increased dramatically during these ten years. In addition to an increase in the number of advertisements, we also see how society affects how these advertisements are presented. The holiday should be used in the best possible way and not be wasted. Recreation and learning would be combined and, in this way, optimize what the person would get out of their leisure time or holiday.