Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. / The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer är den femte största cancerformen som leder till dödsfall. Diagnosen innebär stora omväxlingar för kvinnan vilket påverkar livskvaliteten. Den vanligaste behandlingen för att avlägsna cancern är mastektomi. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är en central del i att främja patientens hälsa. En modell som eftersträvar god bearbetning av livsomställningar är Antonovskys “känsla av sammanhang”. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt  med induktiv ansats som bygger på tolv kvalitativa artiklar. Analysprocessen bestod av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre huvudkategorier följt av sju subkategorier. Huvudkategorierna är: kroppsbild, omgivning samt anpassning. Slutsats: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi är komplext betingat och individuellt. För att sjuksköterskan ska ha kompetens att hjälpa kvinnan att hantera sin situation behövs förståelse för vilka utmanande faktorer kvinnan kan komma i kontakt med. Vid tillämpning av teorin om känslan av sammanhang möjliggörs ökad välbefinnande hos kvinnan. / Background: Breast cancer is globally the most common cancer among women, breast cancer is the fifth biggest cancer which leads to death. The diagnosis conclude big changes for the women which affect the quality of life. The most common treatment to remove the cancer is mastectomy. Nurses  capacity of good nursing care is a central part to promote health. A model that further a good process of dealing with life changing circumstances is Antonovsky’s “sense of coherense”. Aim: To describe women’s experiences after going through mastectomy followed by breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles. The analysis contained Friberg's five-step model. Results: After the analysis there emerged three main categories followed by seven sub categories. The main categories are: body image, the surroundings and adaptation. Conclusion: Women's experiences after mastectomy are complex and individual. For the nurse to have the competence to help the woman to manage her situation, an understanding of the challenging factors the woman may come into contact with is needed. By applying the theory of sense of coherence, it is possible to increase the woman's well-being.

Projektarbete och i synnerhet projektledning präglas av tidspress och hög arbetsbelastning, vilket enligt forskningen kan leda till utmattning och utbrändhet. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur projektledare upplever stress inom projekt. En kvalitativ metod användes där intervjuer genomfördes med åtta respondenter från två olika organisationer. Resultatet visar på att möjligheten att fördela arbete och bestämma arbetstid, aktiviteter som kopplar bort tankar från arbete och att välja inställning inför stressen är sätt som respondenterna använder sig av för att hantera stress. Den viktigaste slutsatsen från studien visar att erfarna projektledare använder flera olika sätt att hantera stress i projekt. / To work in projects and to manage projects in particular, is often ruled by heavy workload and time pressure, which according to research can lead to exhaustion and burnout.The purpose of this essay is to acquire knowledge about how Project Managers is experiencing and coping with stress in projects. A qualitative method was used by conducting eight interviews with respondents from two different organizations. Results from these interviews clearly shows that having the possibility to delegate tasks and to decide your own working hours, participate in activities that distracts you from thinking about work, and being able to choose your approach towards stress are different strategies that the respondents are using to cope with stress.The most important conclusion from this study shows that experienced Project Managers use several different ways to handle stress in projects.

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse om hur samhället ska kunna stödja barn som växer upp under ogynnsamma förhållanden på ett bättre sätt. Studien baseras på en litteraturstudie på sex stycken självbiografier som valts ut efter vissa kriterier. Dessa självbiografier har sammanställts utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett antal teman som svarar på våra forskningsfrågor identifierades. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har teorier om risk- och skyddsfaktorer, KASAM, skam, resiliens samt anknytning valts ut. Tidigare forskning visar på att utsatta barn och social barnavård är ett eftersatt forskningsområde. Vårt resultat av denna studie visar på brister inom såväl socialtjänsten som samhället i övrigt. Det finns ett omfattande behov av att ständigt uppmärksamma och tydliggöra vilket stöd dessa barn kan få. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how society better can support and protect children who grow up under challenging and unfavorable circumstances. This study is based on six autobiographies which have been selected based on certain criteria. These autobiographies have been compiled based on a qualitative content analysis and a number of topics have been identified. Based on the purpose of the study and its framing of questions theories of risk and protective factors, Sense Of Coherense, shame, resilience and attachment theory has been chosen. Existing research indicates that children at risk and social child care are a somewhat neglected research area. The result of this study highlights a number of deficiencies both within the social welfare system and the society as a whole. There is a large need for continuous appreciation and clarification of the support that these children can expect.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilket handlingsutrymme som enhetschefer har på LSS-gruppbostäder med att ge möjlighet för sin personal att arbeta med brukarnas sexualitet och sexuella hälsa. Vi vill undersöka hur chefen kan stödja personalen i detta arbete. Vi har under vårt arbete valt att benämna våra respondenter till enhetschefer fast vissa respondenter har andra titlar så som verksamhetschef. Alla respondenter i vårt arbete har uttryckt att de har liknande arbetsuppgifter, nämligen att de har huvudansvaret över driften på LSS-gruppbostäder. Vi valde dessa forskningsfrågor att undersöka: Vad har enhetschefer för handlingsutrymme för att stärka brukarna i deras sexualitet? Hur arbetar enhetscheferna med personalen för att ge dem rätt möjligheter för att främja personer med IF sexualitet i det brukarnära arbetet? Vårt resultat från undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom LSS-gruppbostäder. Vi har sedan analyserat intervjumaterialet med hjälp av Hochschild teori om emotionellt lönearbete och Antonovsky teori om hälsofrämjande ledarskap och KASAM. Som tidigare forskning valde vi ämnena: policy och reglers påverkan på sexualitet, sexuell identitet och chef och personal. Resultaten som vi fått fram av vår undersökning visar bland annat att LSS-gruppbostäderna förlitar sig på kommunens riktlinjer, hur de ska arbeta med brukare och sexuell hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer eller policys. Några av våra respondenter svarade att arbetet med sexuell hälsa inte alltid prioriteras eftersom det finns organisatoriska hinder. Det hinns inte med, helt enkelt. Det framkommer i våra intervjuer att personalens känslor får ibland gå före, och brukarens egna sexuella uttryck hindras.