Detta är en skriftlig undersökning och reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå. Syftet med undersökningen är att diskutera kring tekniskt invanda mönster, om det är möjligt att förändra dessa och i så fall hur dessa vanor kan förebyggas och åtgärdas. Som hjälpmedel för undersökningen används Sergej Prokofjevs andra violinkonsert i g-moll, i vilken det finns många tekniska svårigheter som hör ihop med de aspekter som behandlas. För att undersöka detta används olika metoder såsom förändringar i vardagen, olika övningssätt och mental träning. Det genomförs även en intervju med Cecilia Zilliacus, professor i violin vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Undersökningen av dessa metoder antecknas regelbundet och deras effektivitet relaterande ämnet diskuteras. I resultatet av undersökningen jämförs olika metoder med varandra och det diskuteras vad som är det mest effektiva sättet att hantera tekniska vanor. Undersökningens slutsatser visar att det går att analysera och förändra de egna vanorna med hjälp av olika metoder som förändrar den egna övningen. Detta kan vara användbart för musiker på alla nivåer som vill hitta strategier för att bli av med sina mönster eller fungera som inspiration för att hitta nya övningsmetoder. / This is a written investigation and reflection within artistically independent work at graduate level. The purpose of this study is to discuss technical habits and patterns, if it is possible, and in that case how these habits can be prevented and remedied. Sergei Prokofiev's second violin concerto in G minor is used as an aid to the investigation, in which there are several technical difficulties associated with the aspects being discussed. To investigate this, different methods are tested, such as changes in everyday life, different practice methods and mental training. It also contains an interview with Cecilia Zilliacus, professor of violin at the Royal College of Music in Stockholm. The development of these methods is regularly written down and their effectiveness related to the topic is discussed. In the summary of the survey, the different methods are compared with each other and it is discussed what is the most effective way to manage technical habits. The investigation shows that it is possible to analyze and change ones pattern with different methods that change the practice sessions. The study's conclusions can be useful for musicians of all levels who want to find strategies for getting rid of their patterns or serve as an inspiration for finding new practice methods. / <p>Inspelning av Sergej Prokofjevs andra violinkonsert, sats 1 tillsammans med pianist Erik Lanninger</p>

Texte remanié de: Ph. D.--Pamplona--Universidad de Navarra, Facultad de teología. / Bibliogr. p. 383-396. Index.

Texte remanié de: Väitöskirja--Historian laitos--Oulun yliopisto, 1995. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. [230]-233.

The base of this work is analysis of Prokofiev´s piano compositions. It isn´t a scientific work. It´s rather analysis of form, melody and harmony in context with his others piano works. At chapter about surroundings dislocation generation of piano concertos I am based on the author´s testation a with him I try to find his ideas right in this work. Also I introduce the poem wich is inspired by the conceptus of this work, was written by poet Balmont. At the last chapter I tout about a view on Prokofiev like friend pianist, colleague, composer by the eyes his contemporaries both his students and teachers, colleagues, pianist, friends but aswell his enemy. TZhe greatest personalities like Neuhaus, Rostropovich, Oistrach remember him. Life´s facts I touch very too little with regard to quantity indeed more far specialist literature.

This Diploma´s thesis is focused on a composer Sergej Vasiljevic Rachmaninov. It contains his biography and the list of his piano works. The main part of the work is focused on the piano cycle Moments musical, which consists of six compositions. The thesis includes a formal analysis and recommendation how to play and practice this work. The final part of the thesis is devoted to the recordings of this cycle. It contains the list of the recordings and the comparison of the three representative pianists. There is also a piece of information about all of them.

The paper focuses on the personality of Sergei Iosifovich Gessen, Russian philosopher and emigrant, who lived and worked in Czechoslovakia during the inter-war period. The main aim is to present Gessen's philosophy of pedagogy, mostly by means of his works, that were written and published during his stay in our country. This includes his articles for journal Russian school abroad, of which he was also an editor, his shorter studies but most importantly his monography Philosophical principles of pedagogy, which was partly rewritten by the author for the purpose of its Czech edition. Based on his works, we will try to formulate the topics and the principles, which Gessen emphasizes in his texts and which should be valid in his ideal pedagogical system. We will also consider, if the pedagogical topics he was analyzing are still up to date in contemporary circumstances. Keywords: Sergei Gessen, Sergius Hessen, Russian emigration, Russian philosophy, pedagogy

À la mémoire de Serge Prokofieff står högst upp på första sidan av Oboesonaten, FP 185 av Francis Poulenc. Stycket komponerades år 1962 och är Poulencs sista komposition, som han aldrig har fått möjligheten att höra innan han dog samma år. Under åren har Poulenc tillägnat sina verk till många vänner och bekanta. Sitt sista verk tillägnar han sin vän som han beundrar väldigt mycket, dvs. Prokofjev. Detta är en vinkel som jag länge har velat fördjupa mig i. Under studieåren har många lärare dragit kopplingar mellan oboesonaten och vissa verk av Prokofjev, som t.ex. baletten Romeo och Julia. Så jag har valt undersöka ämnet och se om det finns tydliga influenser av Prokofjevs musik i oboesonaten samt också att klargöra om huruvida stycket är karaktäristiskt för Poulencs stil som kommer från en fransk musiktradition. För att utöka mina kunskaper och för att bilda en större kontext om båda kompositörerna, har jag börjat med att läsa biografier om dessa. Även en utförlig analys av oboesonaten har genomförts. Genom att lyssna på verk av båda tonsättarna samt genom att titta i partitur har jag kunnat ta ut vissa ställen som kunde jämföras för att hjälpa mig vidare i min undersökning. Dessa ställen har jag lagt sida vid sida för en mer detaljerad analys och jämförelse. Jag upptäckte att det fanns en del likheter mellan oboesonaten och Prokofjevs musik, däremot mycket fler likheter mellan oboesonaten och andra verk av Poulenc. Det finns många närvarande kompositionsdrag som berättar att stycket är mycket karaktäristiskt för Poulencs sätt att skriva musik. Dock kan man också se en del kompositionsegenskaper som föredras av Prokofjev. Min slutsats är att det finns influenser av Prokofjev, men också att oboesonaten är Poulencs egen tillbakablick till ett rikt och händelsefullt liv samt en medryckande karriär. Att kunna känna igen dessa referenser till Prokofjev och till Poulencs tidigare musik bidrar till att man som musiker kan skapa en mer utförlig interpretation av stycket. Att förmedla kompositörens tankar är en stor del av en musikers jobb. Därför anser jag att det är viktigt att tolkningen av ett stycke stämmer överens i så stor utsträckning som möjligt med tonsättarens idéer. / <p>F Poulenc: Oboesonat, FP 185</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Gabriela Dogaru - oboe</p><p>Katarina Ström-Harg - piano</p>

The present diploma thesis deals with the life and compositional style of an important composer Sergei Rachmaninoff. The work of Sergei Rachmaninoff belongs to the basic pianistic repertoire. Pianists approach it in different ways, and their concepts often differ greatly. The purpose of the the diploma thesis is to compare several interpretative performance and draw general conclusions.

This thesis focuses on the piano concertos by Sergei Prokofiev. It is aimed not only at the composer's works for piano and orchestra, but also at the life of this unique artist. It refers not only to the beauty and timelessness of these pieces, but also at the factors behing creating these piano concertos. The work is divided into five main chapters - each chapter includes a piano concerto. I add a brief biography of the composer for better orientation of the reader in a given topic at the beginning.

HOREJŠOVÁ, Martina: George Gershwin: Concerto in F for piano and orchestra [Diploma thesis]. Charles University in Prague. Faculty of Arts. Institute of Musicology. Supervisor: prof. PhDr. Jarmila Gabrielová, CSc. Prague 2016. The main theme of the diploma thesis is a musical analysis of Concerto in F - the only Gershwin's piano concert from 1925. This diploma thesis also contains information about composer's life, contemporary historical context with relation to American cultural, social and political climate. As well text includes contemporary musical production, which influenced Gershwin's compositional technique. There will also be a comparison between George Gershwin and two other composers (Sergei Rachmaninoff and Maurice Ravel) who also created concert for piano and orchestra in the early 20th century.