Learning a second language (L2) is in many ways a different process comparing to learning the first language (L1). There are many theories that describe language acquisition. Yet there are still many unanswered questions. Learning Swedish as a second language is no exception and there are many unique linguistic aspects that might make it harder for language learners to improve their performance. One of these potential problems is dealing with Swedish phrasal verbs (partikelverb). There are many phrasal verbs and a great deal of them is idiomatic, making it harder for language learners to understand written and spoken language and to use these verbs productively. This study aims to reveal if visual complement in form of pictures and diagrams can help memorizing new phrasal verbs and use them productively. The results demonstrate that verbs indeed are remembered better when students receiv eexplanations together with relevant visual material. Moreover, it has been shown that students themselves believe that this method of teaching new vocabulary is exceptional, effective and they would support implementing this learning strategy in the future.

Previous research has looked at how colors of food as well as porcelain or room colors affect the taste experience. Since colors cannot be experienced without light, it is important to find out whether even changed light can affect in a similar way as different surface colors. This has been studied through a taste test of chocolate. Subjects have been allowed to eat chocolate in different light scenarios and answer what tastes they feel and how appetizing they experience it. The compilation indicates that the experience of taste can change with different types of light. It shows that the taste of salt is experienced more clearly in a certain light. Even sweet can appear more attractive to the taster in some light constellations compared to other light settings. This is probably because different types of light quality or different types of white light make colors appear different to the viewer. It may also be the case that the light that affects the different surfaces of the room also has an effect on our expectation of taste and thereby affects us. The study has focused on finding light conditions that strengthen the taste impression. It can help to give recommendations for different restaurant environments so that certain taste indicators can be enhanced with the light.   Light, taste, lighting design, light radiation, taste experience, lighting, sensory impressions, color temperature, spectral distribution, chocolate   “Good taste is better than bad taste, but bad taste is better than no taste”Arnold Bennett, 1903 / Tidigare forskning har tittat på hur färger på mat samt porslin eller rumsfärger påverkar smakupplevelsen. Eftersom färger inte kan upplevas utan ljus är det viktigt att utröna om även förändrat ljus kan påverka på liknande sätt som olika ytfärger. Detta har studerats genom ett smaktest av choklad. Försökspersoner har fått äta choklad i ett rum med olika ljusscenarier [A1] och svara på vilka smaker de känner och hur aptitlig de upplever den. Sammanställningen indikerar att upplevelsen av smak kan förändras med olika typer av ljus. Det visar att smaken av salt upplevs tydligare i visst ljus. Även sött kan framstå som mer attraktivt för avsmakaren i vissa ljuskonstellationer jämfört med andra ljusinställningar. Detta beror troligen på att olika ljuskvalitet eller olika typer av vitt ljus får färger att framstå olika för betraktaren. Det kan även vara så att ljuset som påverkar rummets olika ytor även ger effekt för vår förväntan på smaken och därigenom påverkar oss. Studien har inriktat sig på att hitta ljusförhållanden som stärker smakintryck. Det kan bidra till att ge rekommendationer för olika restaurangmiljöer så vissa smakindikatorer kan förstärkas med ljuset. ”Det är bättre med god smak än dålig smak, men dålig smak är bättre än ingen smak”Arnold Bennett 1903

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

SammanfattningElevers intresse för naturvetenskap är lågt (DeWitt, Archer, Willis & Wong, 2013; The Gallup Organisation, 2008). Detta tros delvis bero på att abstrakta begrepp känns svåra, men olika gestaltning av svåra begrepp kan underlätta förståelsen (Ekborg, 1997).Syftet med denna studie är att undersöka hur praktiska inslag påverkar inlärningen under kemilektioner och om det ökar intresset för kemi. Litteraturstudier gjordes, dels av kognitionspsykologiska perspektiv av inlärning, dels av forskning och erfarenheter av praktiska inslag i undervisning. Vidare gjordes ett elevtest med elever (n=49) som gick andra året på naturvetenskaplig linje. Eleverna fick lösa övningsuppgifter i kemiområdet isomeri. De fick testa att arbeta med eller utan fysiska molekylmodeller. Därefter fick eleverna svara på en enkät.Litteraturstudien fann att både kognitionspsykologiska teorier om inlärning och resultat av studier av elevgrupper ger stöd för att praktiska inslag gynnar inlärning. Resultatet av elevstudien visade att majoriteten av eleverna ansåg att det är bäst att jobba med modeller eller en kombination av modeller och att skriva och rita.3-D-modeller är en bra hjälp för delar av kemiundervisningen. Praktiska inslag ger bättre förståelse för mer avancerade begrepp samt gynnar samarbete och intresset för ämnet (Hageman, 2010; Roberts, Hagedorn, Dillenburg, Patrick, & Herman, 2015). Praktiska inslag kan också gynna inkludering av funktionshindrade (Nilsson, 2014).Nackdelar med praktiska inslag är att de kan ta mycket tid, att lärmiljön kan bli orolig och högljudd och att material, verktyg och praktisk problemlösning kan ta fokus från kunskapsinnehållet i aktiviteten (Dicks, 2013). Om de praktiska inslagen innebär att för mycket ny information presenteras på en gång finns risk att korttidsminnet blir överbelastat (Rosenshine, 2012).Med hjälp av kunskaper i kognitionspsykologi och genom att ta del av erfarenheter och resultat från elevstudier kan man som lärare utveckla undervisningen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv där praktiska inslag i olika klassrumssituationer gynnar elevernas inlärning och intresse för kemi.