Självskattningsformulär utgör ett viktigt kliniskt redskap för både utredning och intervention av röstproblem men i nuläget är tillgången till olika formulär i Sverige begränsad då antalet validerade svenska översättningar är få. Syfte med studien var att översätta och preliminärt validera The Voice Symptom Scale (VoiSS) som består av 30 frågor tilldelade komponenterna Nedsättning, Emotionellt och Fysiskt. Den svenska versionen av VoiSS framtogs genom ”Forward-backward Translation” med en efterföljande pilotstudie. Sammanlagt deltog 203 vuxna individer som rekryterades via webb- och pappersenkät. Av dessa uppgav 86 deltagare att de upplevde röstbesvär. Resultaten visade på tydliga gruppskillnader där gruppen Med upplevda röstproblem genererade högre genomsnittliga svarspoäng än gruppen Utan upplevda röstproblem. Inga överlappningar kunde konstateras. En principalkomponentanalys (PCA) var i stort sett förenlig med en trekomponentstruktur som tillsammans med gruppseparationen visade på hög konstruktvaliditet. Vidare noterades samstämmighet mellan den svenska versionen och VoiSS-originalet. Sensitivitets- och specificitetsvärden bekräftade en hög diagnostisk validitet. Slutsatsen drogs att formuläret med god validitet förmår att diagnosticera upplevelse av röstproblem. Den preliminära valideringen visade således att den svenska versionen av VoiSS kan användas som ett instrument vid utredning av röstproblem men att ytterligare forskning behövs för att säkerställa formulärets användbarhet i klinisk verksamhet. / Self-assessment questionnaires are important clinical instruments for both investigation and intervention of voice problems but at date access to various questionnaires in Sweden is limited due to few validated translations. The objective of this study was to translate and preliminary validate the Voice Symptom Scale (VoiSS) consisting of 30 questions assigned Impairment, Emotional and Physical. The Swedish version of VoiSS was developed through ”Forward-backward Translation” followed by a pilot study. The questionnaire was completed by a total of 203 adults who were recruited by web and paper survey. Out of these, 86 participants experienced voice problems. Obvious group differences were observed in that the group With experienced voice problems generated higher mean scores than the group Without experienced voice problems. No overlaps were observed. A principal component analysis (PCA) was largely consistent with a three component structure that, combined with the group separation, affirmed high construct validity. Moreover, concurrence between the Swedish version and the VoiSS-original was found. Calculated values of sensitivity and specificity confirmed a high diagnostic validity. The conclusion was made that the self-assessment questionnaire with good validity was able to diagnose experience of voice problems. In conclusion, preliminary validation showed that the Swedish version of VoiSS can be used as a diagnostic tool in assessing voice problems. However, more research needs to be done to ensure the questionnaires adaptation to clinical context.

En röststörning kan sägas föreligga då rösten inte fungerar eller låter som den brukar så att det påverkar kommunikationen. Prevalensen för röststörningar uppskattas till omkring 6 % av den vuxna befolkningen. När rösten inte fungerar som den ska leder det till emotionella, sociala och funktionella svårigheter för individen och har negativ inverkan på livskvaliteten. Voice- Related Quality of Life (V-RQOL) är ett självskattningsformulär som mäter vilken inverkan en röststörning kan ha på individens livskvalitet. Detta instrument är internationellt välanvänt, men har inte funnits översatt till svenska. Syftet med föreliggande uppsats var att översätta och validera V-RQOL för en svensk population. Översättningen skedde genom så kallad back translation och den svenska versionen fick namnet Röstrelaterad livskvalitet (RRL). RRL och Rösthandikappindex (RHI) distribuerades i pappersformat till en röstpatientgrupp (n = 88) och en röstfrisk grupp (n = 110). Reliabiliteten av domänerna och samtliga tio påståenden på RRL var hög för patientgruppen med Cronbach’s alfa- värden från 0.82 till 0.90. Det fanns en tydlig relation mellan den självskattade röstkvaliteten och poängen på RRL och formuläret kunde även differentiera mellan röstpatienter och röstfriska. Dessa resultat indikerar att formulärets begreppsvaliditet är god. Pearson’s korrelationsanalys visade att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan RRL:s och RHI:s domäner och totalpoäng. Detta starka samband mellan ”the gold standard”, RHI, och RRL innebär en god kriterierelaterad validitet för formuläret. Sammanfattningsvis visar resultaten att RRL har hög reliabilitet och god validitet, dessutom är formuläret kort vilket innebär en liten arbetsinsats. Formuläret anses därför vara ett pålitligt och värdefullt tillägg i den kliniska bedömningen av röststörningar. / A voice disorder can be said to exist when the voice does not work or sound as it normally should in a manner so that it interferes with communication. The prevalence of voice disorders is estimated to be about 6 % of the adult population. When the voice does not work as it should it may lead to emotional, social and functional difficulties for the individual and with negative effects on the quality of life. Voice- Related Quality of Life (V-RQOL) is a self-reporting questionnaire which measures the effect of a voice disorder on the quality of life of an individual. The instrument is frequently used internationally, but no Swedish translation has existed. In the present study, the purpose was to translate and validate V-RQOL for a Swedish population. The method for translating the questionnaire was back translation. The translated questionnaire was given the Swedish name Röstrelaterad livskvalitet (RRL). RRL and the Swedish version of The Voice Handicap Index, Rösthandikappindex (RHI), was distributed to a group of voice patients (n = 88) and a group of non-voice patients (n = 110). The reliability of the domains and the combined items of RRL was high according to Cronbach’s alpha with alpha values ranging from 0.82 to 0.90. There was a strong relation between the self–estimated voice quality and the scores on RRL, and the RRL- questionnaire was shown to differentiate between voice patients and non-voice patients. These results indicate that the construct validity of the questionnaire is good. Pearson’s correlation analysis demonstrated a significant negative correlation between the domains and total scores of RRL and RHI. This strong relation between “the gold standard”, RHI, and RRL proved that the criterion validity of the questionnaire is good. In summary the results show that RRL has a high reliability and good validity, in addition to this, the questionnaire is short and requires minimal work. The questionnaire is therefore considered to be a reliable and valuable addition to the clinical assessment of voice disorders.

Paternal postnatal depression has begun to receive attention during the last decade. Studies have shown that the consequences of paternal and maternal postnatal depression are equally serious. There are currently no validated instrument for screening of paternal postnatal depression. In this cross-sectional study a self-report questionnaire, the Edinburgh Gotland Depression Scale (EGDS) is validated against the clinical interview SCID-CV as gold standard, and is further developed. A convenience sample of Swedish fathers (N = 95) who had children in the past year, answered an online questionnaire and a subsample (n = 52) of them were later interviewed with the SCID-CV. The revised EGDS showed improved criterion-related validity, sensitivity and specificity. The scale has problems disciminating between mildly and non-depressed fathers. A cut-off score of ≥8 on the revised EGDS results in sensitivity of 91.7 per cent and specificity of 85.0 per cent. This study should be replicated and cross-validated to provide further evidence of validity. / Postnatal depression hos fäder har börjat uppmärksammas under det senaste decenniet. Studier har visat att konsekvenserna av postnatal depression hos fäder och mödrar är lika allvarliga. Det finns för närvarande inga validerade instrument för screening av postnatal depression hos fäder. I denna tvärsnittsstudie har självskattningsformuläret, Edinburgh Gotland Depression Scale (EGDS) valideras mot den kliniska intervjun SCID-CV som gold standard, och vidareutvecklas. Ett bekvämlighetsurval av svenska fäder (N = 95) som fått barn under det senaste året, besvarade en webbenkät och en undergrupp (n = 52) av dem blev senare intervjuade med SCID-CV. Det reviderade EGDS visade förbättrad kriteriumrelaterad validitet, sensitivitet och specificitet. Skalan har problem med att diskriminera mellan milt och icke-deprimerade pappor. En cut-off poäng ≥8 för den reviderade EGDS resulterar i sensitivitet på 91,7 procent och specificitet på 85,0 procent. Denna studie bör replikeras och korsvalideras för att ge ytterligare belägg för validiteten.