Mellan åren 2007-2017 ökade den svenska befolkningen sin möbelkonsumtion med hela 40 procent. En ökad konsumtion medför större klimatpåverkan eftersom det krävs mer energi och råmaterial. Det här projektet har undersökt hur emotionell design kan användas för att förlänga brukstiden av möbler och på så sätt minska möbelkonsumtionen. Studien har angripit problematiken med möbelkonsumtion med hjälp av teorier som skapar starka emotionella band för att människor ska vilja behålla sina möbler en längre tid. Projektets teoretiska grund bestod av forskning inom cirkulär och emotionell design. Den empiriska insamlingen skedde via intervjuer och designexperiment där deltagare fick värdera olika typer av lösningar för möbler. Studiens slutsats konstaterar att användarna behöver ha större möjlighet till självbestämmande när det kommer till utformningen av möbler. Detta har exemplifierats i en modulmöbel där fasta sammansättningar tagits bort för att uppnå en större frihet vid montering. / Between 2007-2017, the Swedish population increased its furniture consumption by as much as 40 percent. Increased consumption leads to greater climate impact as more energy and raw materials are needed. This project has investigated how emotional design can be used to extend the useful life of furniture and thus reduce furniture consumption. The study has addressed the problem of furniture consumption by using theories that create strong emotional bonds for people to want to keep their furniture for a longer period of time. The theoretical basis of the project consisted of research in circular and emotional design. The empirical collection took place through interviews and design experiments where participants were given the opportunity to evaluate different types of furniture solutions. The study concludes that users need greater opportunity for self-determination when it comes to furniture design. This has been exemplified in a modular furniture where fixed assemblies have been removed to achieve greater freedom in assembly.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka om behovsfrustration och behovstillfredsställelse hade en indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering genom graden av självbestämmande motivation under en 10 dagarsperiod bland skadade tävlingsidrottare som befann sig i början eller i mitten av sin rehabilitering. Totalt deltog 66 tävlingsidrottare som drabbats av en akut och allvarlig idrottsskada, där urvalet innehöll 19 kvinnor och 47 män (M= 21.1 SD= 5.7). Fyra mätinstrument besvarades vid två tillfällen med 10 dagars mellanrum. Resultatet redovisade att behovsfrustration hade en statistiskt signifikant negativ indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom kontrollerad motivation. Vidare visade resultatet även att behovstillfredsställelse inte har en statistiskt signifikant positiv indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom autonom motivation. Sammantaget påvisar studiens resultat att akut skadade idrottare som upplever sig behovsfrustrerade kommer också uppleva sig mer kontrollerat motiverade och ha en sämre följsamhet till rehabiliteringsprocessen över tid. Studiens resultat framhäver vikten av att skadade idrottare som genomför en rehabilitering som motverkar behovsfrustration och främjar behovstillfredsställelse, ökar möjligheten för ett följsamt beteende och slutligen ett mer lyckat rehabiliteringsutfall.

The purpose of this study was to increase knowledge of how staff within housing with special service handled the space between providing self- determination and help and the power that follows with the professional assignment. The study used a qualitative method with semi-structured interviews with seven interviewees, who work as care professionals in three municipalities in the south of Sweden. The study had a hermeneutic approach with the purpose of finding out the experiences of the care professionals. The method of the analysis was thematic and based on theories of power and empowerment. The study results were also analyzed in relation to earlier studies in the field.  The result showed that the care professionals had a consistent view upon self-determination and what this means for the users. Furthermore, the study illustrates the complex experience for the staff around individuals with intellectual disabilities of self-determination and how this is challenged by the relationship with responsibility to ensure the health of the users. Despite guidelines and the LSS-law the staff experience is that theory and practice sometimes is far apart due to different factors, which makes is more difficult to provide an accurate self-determination for the users in their everyday life.