Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation. I studien ingår sex elever i en årskurs två samt dess lärare. Samtalen dokumenterades med hjälp av inspelning. Tidigare forskning berör elevers samtal, de digitala verktygen samt textskapande. För att tolka och förstå resultatet av observationerna har jag använt begrepp, vilka hämtats ur tidigare forskning. De olika formerna av stöd som läraren eller eleven ger i skrivhändelserna, funktionsstöd, stavningsstöd, instruktionsstöd och idéstöd, och de strategier som är kopplade till skrivande på datorplatta, handlingskedjor, samt samtalets beskaffenhet, turtagning och uppbackning, är några begrepp som använts. Analys av tre skrivhändelser görs och den visar att textskapande samtal uppstår framför allt genom att läraren finns med i detta samtal och ger stöd kopplat till den nära utvecklingszonen. När eleverna ska jobba på egen hand och läraren inte deltar dör samtalet ut. I samtalen är det framför allt funktionsstöd de ger varandra. Slutsatsen är att elevsamtal ofta hamnar i att eleverna ger varandra funktionsstöd kopplat till den text de ska skriva. Samtalet handlar sällan om innehållet i texterna. Lärarens stöd blir därför nödvändigt för att text ska skapas.

Progress in technology has resulted in new aids in the form of writing tools which make it easier for pupils to revise their texts. This interview study investigates how four teachers view paper-based and screen-based text processing in the younger years of school. It is still paper-based text revision that dominates in schools, and the teachers point out the shortage of digital tools and competence. The choice of processing method is affected by the aim, whether it concerns content or form. The result shows that digital tools can be of help for pupils with difficulties, but the interviewed teachers also emphasize the value of mastering handwriting, and they would like to see screen-based text processing as a complement to traditional paper-based text processing.

Due to the increasing online commerce in Sweden there are more and more companies who are focusing on their online business and more and more customer are buying clothes online. This means that there has been a transition from the physical store form to the online commerce. Based on this development in the market it aroused an interest in studying customer service, online. Therefore, the purpose of this paper is to study customers experience of customer service from clothing companies within the online industry in Sweden. This carries out by studying if customers experience that they are being encouraged to customer service, what kind of customer service they prefer and the reasons for it. Therefore, we initially make an introductory study of some of the websites belonging to the following clothing companies: H&M, Gina Tricot, Nelly, Boozt, Ellos and Bubbleroom. The main empirical study consists of 15 participants who are divided into three focus groups. To be able to analyse the collected material, three theories are applied: The Customer Contact Theory, Customer Service Life Cycle theory and Social Presence Theory. In terms of the results we alltogether, observe that the participants experience that companies are encouraging customers to use customer service, mainly through different options available on their website, instead of direct contact over the phone. It is also generally shown that the participants prefer screen-based customer service rather than telephone-based customer service. This study is written in the Swedish language. / På grund av den ökande näthandeln i Sverige fokuserar allt fler företag på sin online verksamhet och allt fler kunder handlar kläder online där det har skett en övergång från den fysiska butiksformen till online handeln. Utifrån denna utveckling på marknaden väckte det ett intresse att studera kundservice online. Syftet med denna undersökning är att undersöka konsumenters upplevelse av kundservice som erbjuds av företag som bedriver online handel inom klädbranschen i Sverige. Detta sker genom att studera om konsumenter upplever att de uppmuntras till kundservice, vilken form av kundservice de föredrar och vad som står bakom detta. Därmed görs det först en inledande studie av en del webbsidor som tillhör klädföretag inom online handeln, närmare bestämt: H&M, Gina Tricot, Nelly, Boozt, Ellos och Bubbleroom. Den huvudsakliga empiriska studien består av 15 deltagare fördelat på tre fokusgrupper. För att analysera det insamlade materialet tillämpas tre teorier: The Customer Contact Theory, Customer Service Life Cycle Theory och Social Presence Theory. När det gäller resultatet observerar vi sammantaget att deltagarna upplever att företag uppmuntrar kunder att använda kundservice, främst genom olika alternativ som finns tillgängliga på deras webbsida istället fördirekt kontakt via telefon. Det visar sig även generellt sett att kunder föredrar skärmbaseradkundservice framför telefonbaserad kundservice.