Sammanfattning Vi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar […] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (2006, s 9). Vår frågeställning blev: Hur möter pedagogerna förskolebarnens intresse för skriftspråket? Vår metod består av en litteraturstudie samt en empirisk studie med kvantitativa och kvalitativa frågor som visar hur personalen på förskolorna i Sävsjö kommun arbetar med att stimulera skriftspråksinlärning. Genom enkätsvaren kom vi fram till resultatet att förskolorna hade kunskap om olika skriftspråksmodeller men de arbetade inte konstruktivt efter dem. Personalen är inte helt medvetna om hur de skall gå vidare och bemöta barnen i skriftspråket. Litteraturen visade att det är vi pedagoger som skall se det kompetenta barnet och skapa en miljö där barnet blir uppmärksammat på det skrivna ordet och dess funktion. Förskolan måste bryta traditioner och bättre ta till vara barnens förmåga till inlärning genom ett lekfullt sätt i förskolan låta barnen ta del av det skrivna språket, för som Lönn (2002) skriver ”skriften är handens röst” (s 6).

<p>Sammanfattning</p><p>Vi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar […] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner” (2006, s 9). Vår frågeställning blev: Hur möter pedagogerna förskolebarnens intresse för skriftspråket?</p><p>Vår metod består av en litteraturstudie samt en empirisk studie med kvantitativa och kvalitativa frågor som visar hur personalen på förskolorna i Sävsjö kommun arbetar med att stimulera skriftspråksinlärning. Genom enkätsvaren kom vi fram till resultatet att förskolorna hade kunskap om olika skriftspråksmodeller men de arbetade inte konstruktivt efter dem. Personalen är inte helt medvetna om hur de skall gå vidare och bemöta barnen i skriftspråket. Litteraturen visade att det är vi pedagoger som skall se det kompetenta barnet och skapa en miljö där barnet blir uppmärksammat på det skrivna ordet och dess funktion. Förskolan måste bryta traditioner och bättre ta till vara barnens förmåga till inlärning genom ett lekfullt sätt i förskolan låta barnen ta del av det skrivna språket, för som Lönn (2002) skriver ”skriften är handens röst” (s 6).</p>

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för och arbetar med barns skriftspråksutveckling. Frågeställningen är på vilket sätt förskollärarna arbetar för att nå de berörda strävansmålen (mål formulerade i förskolans läroplan) samt vad de grundar sina val av metoder på. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas även upp, vad det är och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del där resultat av tre intervjuer redovisas. Resultatet stämmer delvis överens med tidigare forskning om hur barn lär och vad som kan vara skriftspråk.   Alla lärarna var överens om vikten av en tidig stimulering. Olika aktiviteter så som läsning, miljöns utformning, lära genom lek samt att utgå ifrån barnens intressen stimulerar en skriftspråksutveckling. Undersökningen visar att det sker mycket skriftspråksutvecklande arbete i förskolan men att lärarna inte alltid är medvetna om vad som egentligen sker eller vad arbetssätten grundar sig på. Lärarnas kunskaper och synsätt på barns lärande visade sig ha betydelse för det stimulerande arbetet. Ett synliggörande av vad skriftspråk kan vara skulle utveckla det stimulerande arbetet samt lärarnas lyhördhet för vad barnen är intresserade av.

SammanfattningVilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv på sin skriftspråksutveckling? I denna kvalitativa studie strävar vi efter att få svar på denna fråga genom intervjuer med två pedagoger och några av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte är att tillägna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftspråksutvecklingen. Genom studien vill vi också inhämta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lärande i läs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien är hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv påverkar deras undervisning. I analysen har vi tolkat resultaten av intervjuerna med utgångspunkt från teorier om skriftspråksutveckling och metakognition. Studiens resultat visar att eleverna har en god medvetenhet om såväl skriftspråkets betydelse som sitt lärande. Det visar också att pedagogerna får en inblick i deltagarperspektivet genom samtal och vardagliga observationer, vilka ligger till grund för deras skriftspråksutvecklande undervisning. I studien framkommer att pedagogerna arbetar mycket för att tillgodose elevens individuella lärande, men de uttrycker även en önskan om att få en djupare inblick i elevens perspektiv.

<p>SAMMANFATTNING/ABSTRACT</p><p>I dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.</p><p>Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:</p><p>· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?</p><p>· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?</p><p>· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?</p><p>· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?</p><p>· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor. Utifrån det barnen berättat för oss har vi sedan analyserat det i förhållande till tidigare forskning.</p><p>Undersökningen visar att eleverna trivs i skolan och motiveras av samhällets förväntningar på att de ska lära sig läsa och skriva. Det visar sig att för vissa elever leder färdighetsträningen till att skrivande blir tråkigt medan det för andra är ett stöd i det fria skrivandet, vilket av alla upplevs som lustfyllt. De elever som har lätt för att läsa och skriva har lättare att motivera varför de ska kunna klara av olika saker än de som har det svårare. De sistnämnda anser att de måste öva och öva för att bli bättre. Eleverna anser även att de motiveras av att få arbeta med lite svårare uppgifter.</p>

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys. Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna. Det leder till att exempelvis texter fanns men inte var tillgängliga för barnen. Slutsatsen är bland andra att det är viktigt att medvetandegöra vad barn behöver för sin skriftspråksutveckling för att de artefakter som stödjer denna ska placeras korrekt.

SAMMANFATTNING/ABSTRACT I dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många. Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor: · Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva? · Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan? · Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning? · Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande? · Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan? Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor. Utifrån det barnen berättat för oss har vi sedan analyserat det i förhållande till tidigare forskning. Undersökningen visar att eleverna trivs i skolan och motiveras av samhällets förväntningar på att de ska lära sig läsa och skriva. Det visar sig att för vissa elever leder färdighetsträningen till att skrivande blir tråkigt medan det för andra är ett stöd i det fria skrivandet, vilket av alla upplevs som lustfyllt. De elever som har lätt för att läsa och skriva har lättare att motivera varför de ska kunna klara av olika saker än de som har det svårare. De sistnämnda anser att de måste öva och öva för att bli bättre. Eleverna anser även att de motiveras av att få arbeta med lite svårare uppgifter.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att studera pedagogers skilda uppfattningar om användandet av förskolans digitala verktyg i skriftspråksarbetet med barn i åldern 3 - 6 år. Med frågor som hur pedagoger i förskolan tänker kring användandet av digitala verktyg samt hur de beskriver sin kunskap för att kunna arbeta med digitala verktyg har ett resultat framträtt. Detta har sedan kopplats samman med tidigare forskning och aktuell debatt. Aktuell debatt efterfrågar teknikorädda pedagoger vilket inspirerat oss till denna studie. För att få svar på forskningsfrågorna har kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar om användandet av digitala verktyg i förskolan. Analysen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv. Samtliga pedagoger efterfrågar kompetensutveckling samt riktlinjer för att göra de digitala verktygen meningsskapande. Vidare kan ett samband ses mellan intresse och användning, de pedagoger som anser sig ha ett intresse har också en större kunskap vilket leder till ett mer frekvent användande av de digitala verktygen.