När en försäkringstagare tecknar en försäkring hos ett försäkringsbolag ingås ett försäkringsavtal mellan parterna. Innebörden av detta avtal preciseras av försäkringsvillkoren. Försäkringsbolagets huvudförpliktelse enligt försäkringsavtalet är att utbetala ersättning i det fall en skada, vilken omfattas av villkoren, inträffar. Bedömning huruvida skadan omfattas av villkoren samt vilket belopp som ska utbetalas görs av en skadereglerare, anställd hos försäkringsbolaget. Skaderegleraren agerar på uppdrag av försäkringsbolaget och har således en viss behörighet i samband med hantering av ett skadeärende. Denna behörighet är vanligtvis rätten att fatta beslut om ersättning, i enlighet med villkoren. Trots detta inträffar situationer där skaderegleraren lämnar besked om att kompensation av en skada ska ske, fast än skadan enligt villkoren inte är ersättningsbar. Det kan också inträffa situationer där en skada är ersättningsbar enligt villkoren men att skaderegleraren gör en felaktig bedömning på så vis att en generös tillämpning av villkoren görs. I denna uppsats behandlas frågan om ett besked från en skadereglerare kan binda ett försäkringsbolag att betala ersättning till en försäkringstagare trots att försäkringsbolaget, enligt försäkringsavtalet, inte har ett ansvar att ersätta skadan på så vis som beskedet föreskriver. Vad som, till en början, är avgörande för att en sådan bundenhet ska föreligga är att beskedet i fråga kan bedömas som en rättshandling. Hur en sådan bedömning bör göras diskuteras i denna uppsats. Vidare utreds frågan om skaderegleraren besitter en behörighet att vidta denna rättshandling. I detta hänseende diskuteras dels ställningsfullmakt, dels fullmakt baserad på tredje mans befogade tillit. Olika faktorer och sakförhållanden framställs, vilka är av betydelse för att avgöra problematiken. På så vis kan denna uppsats tjäna som ett redskap då bedömning av ett försäkringsbolags bundenhet ska göras.

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador. Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat. Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås. Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB. En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad. Som utgångspunkt valdes därefter tre slutkalkyler i MEPS. Dessa kopierades i WinBygg 2000, så identiska förlagan i MEPS som möjligt. Alla kalkyler jämfördes sedan med verkligt utfall. Examensarbetet visar att den ersättning som tillföll Erik Larssons Byggnads AB i stor utsträckning påverkades av åt vilket försäkringsbolag skaderegleringen utfördes. WinBygg 2000 kalkylerade genomgående lägre skadekostnader i jämförelse med MEPS. Störst skillnad var det mellan UE-arvode och transportkostnader. Vid skadeinventeringen upptäcktes även att två för entreprenören gynnsamma möjligheter sällan eller aldrig utnyttjades år 2008.

<p>Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador.</p><p>Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat.</p><p>Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås.</p><p>Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB.</p><p>En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad. Som utgångspunkt valdes därefter tre slutkalkyler i MEPS. Dessa kopierades i WinBygg 2000, så identiska förlagan i MEPS som möjligt. Alla kalkyler jämfördes sedan med verkligt utfall.</p><p>Examensarbetet visar att den ersättning som tillföll Erik Larssons Byggnads AB i stor utsträckning påverkades av åt vilket försäkringsbolag skaderegleringen utfördes. WinBygg 2000 kalkylerade genomgående lägre skadekostnader i jämförelse med MEPS. Störst skillnad var det mellan UE-arvode och transportkostnader.</p><p>Vid skadeinventeringen upptäcktes även att två för entreprenören gynnsamma möjligheter sällan eller aldrig utnyttjades år 2008.</p>

Varje år skadas många i trafiken. I det fall att den skadelidande och dennes försäkringsbolag inte är överens gällande skadeersättning eller grad av medicinsk invaliditet kan den skadelidande vända sig till Trafikskadenämnden för att få sin sak prövad. Prövningen är kostnadsfri för den skadelidande och avgörs utanför allmän domstol. Men tillvaratas verkligen den skadelidandes intressen på bästa möjliga sätt i Trafikskadenämnden och råder det en rättslig jämvikt mellan konsumenten (den skadelidande) och näringsidkaren (försäkringsbolaget)?Den här uppsatsen ämnar utreda och kartlägga konsumentens intressen i Trafikskadenämnden och huruvida det finns brister och förbättringsmöjligheter i nämndens verksamhet. Att som oförskyllt skadad ställas inför ett sådant omfattande och ensidigt rättsligt arbete som en prövning i nuvarande utformning av Trafikskadenämnden innebär är varken att betraktas som rättvist eller resurseffektivt. / Every year people suffer injuries related to traffic. In the event that the injured party and his or hers insurance company do not agree on the applicable compensation or the degree of medical disability, the injured party can appeal to the Road Traffic Injuries Commission to have their personal case tried. The appeal is free of charge for the injured party and legally processed outside of the civil court system. But is the interest of the injured party safeguarded, and does the commission uphold a legal balance between the consumer (the injured party) and the business operator (insurance company)?This thesis intends to investigate and detect the consumer’s interests in the Road Traffic Injuries Commission and whether there are shortcomings and opportunities for improvement in the commissions function. To be confronted, as an innocent and injured party, with such an extensive and one-sided legal process that the commissions appeal provides, in its current form, is neither to be regarded as legally fair nor resource-efficient.

Sveriges regering har antagit en handlingsplan för omställningen till cirkulär ekonomi (CE). För utvecklingen mot CE spelar näringslivet en central roll. Olika branscher har olika förutsättningar och behöver därför hantera omställningen på olika sätt. Sakförsäkringen ligger inom tjänstesektorn men hanterar produkter och kan därför vara med och bidra till omställningen. För sakförsäkringen saknas det däremot gemensamma riktlinjer för vad CE innebär. Folksam arbetar idag med cirkulär skadereglering som grundar sig i CE. Det innebär att skadeanmälningar hanteras för att skapa cirkulära flöden. Studiens bakgrund är att Folksam lyft att det finns ett behov av kunskapsbyggande om CE i sakförsäkringen. Studiens övergripande syfte är att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till Folksams hållbarhetsarbete. För att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till hållbarhetsarbetet ämnar studien kartlägga vilka hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen cirkulär skadereglering. Vidare ämnar studien undersöka hur de som arbetar med cirkulär skadereglering ser på att använda hållbarhetsindikatorerna i kommunikationen och synen på cirkulär skadereglering som en del av hållbarhetsarbetet. I rapporten utvärderas skadeområdena IT, motor och bygg till följd av att Folksam beslutat att arbeta med cirkulär skadereglering inom dessa. Studien är avgränsad till att kartlägga sociala och ekologiska hållbarhetsindikatorer, vilket innebär att ekonomiska aspekter av hållbarhet inte inkluderas. Studiens övergripande metod innebär kartläggning av hållbarhetsindikatorerna och intervjuer med de som arbetar med cirkulär skadereglering. I resultatet presenteras 14 hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen av cirkulär skadereglering för Folksams hållbarhetsarbete och resultatet av intervjuerna. Studiens slutsats är att cirkulär skadereglering utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet eftersom det innebär att Folksam både kan vara med och bidra i omställningen till CE och i arbetet med Agenda 2030. / The government of Sweden has adopted an action plan for the transition to circular economy (CE). In the transition towards CE, Swedish businesses plays´ a key role. Different industries have different pre-conditions for CE and therefore need to handle the transition in various ways. Companies that offer property insurance belong to the service sector but handle products, which means they are able to contribute to the transition to CE. Today there are no general guidelines for CE in property insurance. Folksam work with circular claim settlement that are based in CE, meaning claims are handled to create circular flows. This thesis is written on behalf of Folksam who have expressed the need for further education regarding CE in the property insurance. The general purpose of this study is to highlight the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. The study aims to identify which sustainability indicators are useful to evaluate the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. Furthermore, the study aims to examine the view of those who work with circular claim settlement on using sustainability indicators to communicate circular claim settlement and their perspective on circular claim settlement as a part of the sustainability work. This thesis evaluates circular claim settlement in IT, vehicle and construction claims. The study is delimited to evaluate social and ecological perspectives on sustainability. The general method was mapping sustainability indicators and interviews. In the results the identified sustainability indicators and the interviews are presented. It’s established that circular claim settlement is a valuable part of the sustainability work and enables Folksam to contribute to Agenda 2030 and the transition to CE.