<p>Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning. Studien visar att det kan finns möjligheter till en harmoniseringsprocess i de studerade svenska dotterföretagen i en av de studerade koncernerna. Dessa möjligheter grundar sig på utrymme för anpassningar till IFRS i de svenska redovisningsreglerna samt en ökad förståelse och kompetens inom IFRS i och med rapporteringsstrategin. Bland vissa av de studerade dotterföretagen upplevs det svenska skattesystemet dock som en begränsning till harmonisering på grund av den historiskt starka kopplingen till redovisning.</p>

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning. Studien visar att det kan finns möjligheter till en harmoniseringsprocess i de studerade svenska dotterföretagen i en av de studerade koncernerna. Dessa möjligheter grundar sig på utrymme för anpassningar till IFRS i de svenska redovisningsreglerna samt en ökad förståelse och kompetens inom IFRS i och med rapporteringsstrategin. Bland vissa av de studerade dotterföretagen upplevs det svenska skattesystemet dock som en begränsning till harmonisering på grund av den historiskt starka kopplingen till redovisning.

Vid en asymmetrisk chock, det vill säga en chock som ger olika utfall över regioner, eller är regionsspecifik, försvåras stabiliseringsåtgärder. Penningpolitiska åtgärder kan inte bedrivas utan att påverka alla regioner och att överlåta stabiliseringsprocessen till enskilda regioner medför även problem. Dock har det visats att det centrala skattesystemet utjämnar disponibel inkomst vid asymmetriska chocker och stabiliserar inkomster mellan regioner. I den här uppsatsen analyserar vi hur det svenska skattesystemet absorberar asymmetriska inkomstchocker sett till utjämning av personlig disponibel inkomst genom skatter och överföringar. Genom att använda paneldata under perioden 2000 till 2018 utför vi en kvantitativ studie baserad på en ekonometrisk modell där vi mäter hur inkomstchocker absorberas av skattesystemet vid en förändring i inkomst på 1 krona. Våra resultat visar att skattesystemet absorberar i genomsnitt 18 procent av den initiala chocken, detta sker främst genom skatter. Fortsättningsvis finns det stora skillnader mellan regioner där absorberingen varierar mellan -15 till 71 procent. Vid jämförelse mot tidigare studier på det svenska systemet tyder resultaten på att riskdelning bör vara lägre, men vi ser en högre grad av inkomstutjämning, vilket kan bero på skillnad i dataspecifikation. Vi ser även att utjämningen sker till större del genom skatter än överföringar jämfört med tidigare undersökningsperiod. Vi undersöker också om skattesystemet har lika utjämningseffekt mellan olika kommungrupper där resultatet visar att detta inte stämmer. / Facing asymmetric shocks i.e. a shock that act differently over regions or a region-specific shock imposes hardship on stabilization policies. Monetary policies cannot be conducted without causing disturbances across regions and assigning the stabilization process to individual regions also implies difficulties. However, the fiscal system has been proven to be a smoothening component facing asymmetrical disturbances stabilizing income across regions. In this thesis we analyze how the Swedish fiscal system absorbs asymmetric income shocks regarding smoothening disposable income via taxes and transfers. Using panel data over the period 2000-2018 we perform a quantitative study based on an econometric model where we measure the amount of an income shock absorbed by the fiscal system due to a 1-krona change in personal income.  Our results show that the fiscal system absorbs on average 18 percent of the initial shock, this is mostly due to the tax effect. However, there is major differences across regions where the amount of shock absorbing varies between -15 to 71 percent. Comparing our results to previous studies on the Swedish system evidence suggests that the amount of risk-sharing should be lower, but we see a higher degree of income smoothening, which might be due to difference in data specification. There is also evidence that income smoothening is more reliant on taxes compared to previous study. We also explore if the fiscal system has an equal smoothening effect across different municipal groups where evidence shows that this is not true.

Än idag skiljer sig arbetsmarknadsdeltagandet mellan kvinnor och män åt, då kvinnor i genomsnitt deltar i arbetsmarknaden i lägre utsträckning och arbetar färre timmar. En möjlig förklaring till detta är att kulturella attityder lever kvar där man anser att kvinnor tar hand om barn och hushåll och männen arbetar. En annan möjlig förklaring är att det inte lönar sig lika mycket för kvinnor att arbeta. Tidigare forskning visar att sambeskattning bidrar till att gifta kvinnor inte ger sig ut på arbetsmarknaden. Denna uppsats ämnar studera sambandet mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsutbud. Vi jämför därmed kvinnors arbetsutbud i OECD länder med olika grad av sambeskattning över tid. Våra resultat tyder på ett marginellt signifikant negativt samband mellan graden av sambeskattning och kvinnors arbetsmarknadsutbud.

No description available.