Different groups in the forestry sector were likely to have different views regarding the responsibility for an environmentally sustainable forestry and the benefits of certification and this study aimed to examine the attitudes that existed in the forestry sector to the certification schemes FSC and PEFC. In the study a survey and a questionnaire were sent out to different groups. The investigation was made with respect to three groups: forest owners, forest contractors and employees working with the certification schemes on a daily basis at the forest company Södra. The groups agreed that the owner of the forest had the main responsibility for an environmentally sustainable forestry. The study revealed that all three groups highly valued the environmental aspect of certification. Forest owners also identified financial gain as a benefit. The forest contractors felt that the certification gave orderliness to their work but also saw an economic cost from being certified. The forest company employees found certification as an access to a widermarket with certified products. Half of the forest owners estimated their knowledge of the certification schemes to be inadequate while forest contractors and the employees of Södra valued their knowledge as sufficient. The forest owners had less education about the certification schemes than the other groups. / Olika grupper i skogsbranschen riskerar att ha olika syn när det gäller ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk och nyttan med certifiering och den här studien gjordes för att undersöka vilka inställningar som fanns i skogsbranschen till certifieringssystemen FSC och PEFC. Arbetet gjordes med avseende på tre grupper: skogsägare, skogsentreprenörer och anställda som arbetar på skogsföretaget Södra med certifiering i sitt dagliga arbete. I studien skickades en enkät och ett frågeformulär ut. Undersökningen visade att de tre grupperna värderade miljömässigt hållbart skogsbruk med certifiering högt. Som skogsägare fick man en certifieringspremie för det certifierade virke som man sålde. Skogsägarna såg också en ekonomisk vinning med certifiering. Skogsentreprenörerna ansåg att certifiering i högre grad gav ordning och reda i deras arbete men att det fanns en ekonomisk kostnad med att vara certifierad. Skogsföretagsgruppen menade att certifierade produkter gav tillgång till en större marknad för skogsföretaget. Grupperna var överens om att ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk låg på de/den som ägde skogsmarken. Samtidigt uppskattade hälften av skogsägarna att deras kunskaper om certifieringarna var otillräckliga medan skogsentreprenörerna och skogsföretagsgruppen ansåg att deras kunskaper var tillräckliga. Detta kunde bero på att skogsägarna fick mindre utbildning av certifiering än de andra två grupperna. Det här arbetet har visat att grupperna inte har olika syn när det gäller vikten av att ett miljömässigt hållbart skogsbruk bedrivs.

Bakgrund: Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar. Metod: Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar. Slutsats: Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen. Nuvärdesberäkningen kräver att företagen gör många framtidsantaganden. Då skog har en lång ro- tationsperiod (cirka 80-100 år) blir framtidsantagandena problematiska, och bedömningen av det verkliga värdet subjektiv. Vidare görs inte enhetliga an- taganden på företagen vilket leder till svårigheter att jämföra det verkliga värdet på företagens växande skog. De upplysningar som företagen lämnar kunde vara mer utförliga, mer utförliga upplysningar hade förväntats ef- tersom värderingen av den växande skogen är förknippad med många fram- tidsbedömningar.

Background and problem: There is a need for more research that is specific to a particular branch of industry when it comes to capital budgeting. Especially when it comes to mapping how companies within the Swedish forest industry proceed capital budgeting when investing in tangible fixed assets. The reason for this is that the research regarding the subject within the industry is either made abroad, focusing only on a few companies or excluding the non-financial considerations that are made during the capital budgeting process. It is not reasonable to not take these considerations into account, due to the fact that it has a great impact on the capital investment decision. Besides this, it is through both the financial and the non-financial consequences that the complex reality can be captured. In other words, capital budgeting can only be studied in large when including both financial and non-financial considerations at the same time as there is a need to delimit the research to one industry and one country.  Purpose: The purpose of this study is to map how companies within the Swedish forest industry handle capital budgeting when investing in tangible fixed assets. The mapping will be done by determining which calculation methods that are frequently used and what financial and non-financial considerations that are made. The purpose is also to define the reasons as to why the Swedish forest companies prioritize precisely these considerations when managing capital budgeting. The ambition is to make sure that the research’s conclusions depict capital budgeting in the industry and trought that contribute to a greater understanding of the practical application of capital budgeting within Swedish forest industry.  Method: The thesis is primarily described as a qualitative research that is based on interviews. The empirical data is mostly gathered through semi structured interviews with respondents from different Swedish forest companies and the interviews are supplemented with information from various websites, annual reports and internal documents.  Conclusions: Swedish forest companies are influenced by a number of factors which in turn affects how they handle capital budgeting when investing in tangible fixed assets. The financial considerations are mainly found through the usage of different investment calculation methods, where the payback method followed by the net present value method are most commonly used. The non-financial considerations are mainly characterized by industry specific conditions together with a focus on environment, security and competitiveness.

Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future. / Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor.