<p>The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann.</p><p>Keywords: processability theori, imitation, correction, written production</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om andraspråksinlärare kunde korrigera eller imitera strukturer i språket som de inte kunde producera i skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins nivåer. Informanterna hade arabiska som modersmål. Studien visade att förmågan till korrektion utvecklades långsammare än förmåga till imitation och förmåga till skriftlig produktion. Förmågan till korrektion utvecklades med vistelsetiden. Resultatet var en bekräftelse på teoribildningen i processbarhetsteorin. Korrektiv elicitering skulle kunna utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i klassrummet och därmed ge en undervisning som följde en naturlig inlärningsordning enligt Pienemanns processbarhetsteori.</p>

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen. I sitt bedömningsarbete använder sig lärarna också av tidigare bedömningsanvisningar då kunskapskraven i den nya kursplanen upplevs som alltför generella och svårtolkade.

The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann. Keywords: processability theori, imitation, correction, written production / Syftet med uppsatsen var att undersöka om andraspråksinlärare kunde korrigera eller imitera strukturer i språket som de inte kunde producera i skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins nivåer. Informanterna hade arabiska som modersmål. Studien visade att förmågan till korrektion utvecklades långsammare än förmåga till imitation och förmåga till skriftlig produktion. Förmågan till korrektion utvecklades med vistelsetiden. Resultatet var en bekräftelse på teoribildningen i processbarhetsteorin. Korrektiv elicitering skulle kunna utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i klassrummet och därmed ge en undervisning som följde en naturlig inlärningsordning enligt Pienemanns processbarhetsteori.

Tillämpningen av ordförrådet är, även för en andraspråksinlärare på avancerad språkfärdighetsnivå, förenat med svårigheter, och utgör oftast den begränsade faktorn.Syftet med studien är att utöka kunskapen om lexikal kompetens och frekvens i användning av akademiska ord i andraspråksinlärares skriftliga textproduktioner på gymnasienivå.Undersökningen är kvalitativ där de akademiska orden först har utvunnits och sedan analyserats.Materialet utgörs av den skriftliga delen i det nationella provet i kursen Svenska som andraspråk 1. Resultatet visar att andelen använda akademiska ord uppgår till 3,6 %. De två mest förekommande orden är artikel och åsikt. De tre mest förekommande ordklasserna är substantiv, verb och adjektiv. Andelen använda ord som uppfyller samtliga kunskapskriterier för lexikal kompetens uppgår till 73 %. 44 % av dessa ord återfinns i antingen instruktionerna för uppgiften eller i det tillhörande texthäftet. De aspekter där minst förståelse uppnås utgörs av orddelar och grammatiska funktioner.Slutsatsen man kan dra av studien är att det föreligger ett behov av en ökad användning och en mer utvecklad lexikal kompetens av akademiska ord i skriftlig produktion bland vuxna L2-inlärare på gymnasienivå, inte minst mot bakgrund av den centrala roll de akademiska orden spelar för L2-inläraren, för att kunna erövra skolspråket och främja fortsatta studier.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk. Samtliga verb har extraherats, räknats och, i de fall det varit tillämpbart, satts in i ett av de 13 semantiska fält som undersökts i uppsatsen. De olika typer av inkorrekt verbanvändning som påträffats i materialet har kategoriserats utifrån feltyp. De typer av fel som varit av intresse i denna studie är konstruktionsfel i prefixverb, reflexivverb, partikelverb samt fel i verb + substantiv- kollokationer. Förutom konstruktionsfel undersöker uppsatsen även primärt semantiska fel, dvs. fel som i första hand har att göra med verbets semantiska betydelse. Undersökningsresultatet visar att verbfrekvensen hos L2-talarna är lägre i jämförelse med L1-gruppen. Orsaken därtill är att L1-uppsatserna i snitt är längre än L2-uppsatserna och därmed innehåller många fler verb. Det verkar inte föreligga någon anmärkningsvärd skillnad i verbvariationen om man ser till verben i sin helhet. Vissa semantiska fält är dock mer utbyggda och mer varierade i L1-gruppen.         Verbfrekvenstabellerna visar att andelen partikelverb är hälften så stor i L2-gruppen jämfört med L1-gruppen. Listan över de 20 vanligaste verben visar att andraspråkseleverna, vid en jämförelse med L1-eleverna, underanvänder verben få och ska och överanvänder säga, vilja och finnas. Eftersom inga fler indikationer på överanvändning av kärnverb ges i materialet måste just detta interimspråkdrag ses som en mycket begränsad företeelse hos de avancerade L2-eleverna.         De allra vanligaste feltyperna hos såväl L1- som L2-talare är av primärt semantisk karaktär. Bland dessa fel är, i L2-gruppen, fel kopplade till det semantiska fältets betydelsesidoordning vanligast. Det innebär att studien pekar mot att det som ställer till mest problem för andraspråkseleverna, när det gäller verblexikonet, är sådant som har att göra med semantisk precisering och nyansering, dvs. att välja rätt synonym. / Abstract This essay deals with lexical competence in written language production among advanced learners of Swedish as a second language. The study focuses on the use of verbs with regard to both quantitative and qualitative aspects. The aim of this essay is to examine the L2-learners verb vocabulary, paying attention to frequency, variation, distribution in semantic fields as well as semantic and constructional correctness. The results of the investigations are compared to the results of a control group consisting of L1-speakers.         The material in the present investigation consists of 40 argumentative essays written by 20 adult students with Swedish as their second language and 20 adult students with Swedish as their first language. All students were enrolled in an adult education program, attending the courses Swedish as a second language B and Swedish B at senior high school level.         All verbs have been extracted, counted and, where applicable, inserted into the 13 semantic fields which are examined in this study. Errors in connection with the use of verb have been categorized according to two major error types, i.e. constructional errors (errors connected to prefixed verbs, reflexive verbs, particle verbs, and errors in verb + noun combinations) and primarily semantic errors.         The investigation demonstrates that the verb frequency is lower in the L2-group compared to the L1-group. The higher verb frequency in the L1-group is probably due to the, on average, longer essays in that particular group.            The verb frequency tables show that use of particle verbs is twice as high in the L1-essays compared to the L2-essays. The tables of the 20 most common verbs demonstrate that L2-students, compared to the L1-students, tend to underuse certain verbs and overuse others. Three verbs that are particularly overused by the L2-students, are säga, vilja and finnas, while the verbs få and ska underused to a great extent by the same group. The tree overused verbs are nuclear verbs in their specific semantic fields (VERBAL COMMUNICATION, WISH and EXISTENCE). Apart from the overuse of these nuclear verbs the investigation material does not give further indications of overuse of nuclear verbs. This shows that overuse of nuclear verbs as an interlanguage feature is not particularly prominent in the advanced L2-learners.              There does not seem to be any notable difference in verb variation when looking at the verbs in their entirety. However, certain semantic fields are more extended and more varied in the L1-group.         In the essays written by the L1-students there are very few occurrences of constructional errors. The most frequent error type, in both student groups, is of a semantic nature. The L2-material shows that the most common semantic error is related to the horizontal structure (and not the vertical structure) of the semantic fields. This means that L2-students find it hard to differ between synonyms in the same semantic field at the same hierarchical level. The current study thus indicates that, as far as the verb vocabulary goes, the L2-students main difficulty is semantic specification, i.e. choosing the right synonym. Among the combinatory errors, the errors connected to verb + noun combinations have the highest frequency.