La crise financière récente a réveillé l’intérêt du monde académique pour les préceptes qui sous-tendent le comportement économique “rationnel”. En réponse au besoin d’une meilleure compréhension des fondamentaux du capitalisme, cette thèse prend une perspective historique sur XV quelques considérations managériales essentielles, parmi lesquelles la coordination principal-agent, la redistribution des bénéfices et la maximisation de la fiabilité et de l’efficience. Elle le fait par le biais de multiples analyses longitudinales de la Compagnie Néerlandaise des Indes Orientales (Vereenigde Oostindische Compagnie, la VOC), qui opéra pendant la première vague de mondialisation et fut une pionnière des principes managériaux modernes. Se basant sur une combinaison de données quantitatives et qualitatives, et instruite par la théorie de l’agence et par l’institutionnalisme, cette thèse fait deux contributions théoriques larges. En premier lieu, en soulignant la réactivité de la Compagnie à l’évolution des exigences d’un monde en mutation, elle enrichit l’état des connaissances sur la VOC, qui était jusqu’à présent fortement orienté vers la contextualisation historique et minimisait l’importance de l’action managériale. En deuxième lieu, elle démontre que la gestion de la VOC, bien que guidée par des objectifs organisationnels modernes par essence, tels que le contrôle, la maximisation des revenus, ou l’optimisation opérationnelle, était formatée par des situations politiques et culturelles prémodernes. Ceci confirme de nouveau la thèse selon laquelle les racines de l’action économique “rationnelle” se trouvent d’avantage dans le pragmatisme et la construction sociale que dans une logique économique autonome. Sous cet angle, la lutte de la VOC pour réconcilier les objectifs de long terme et les exigences de court terme éclaire les problématiques stratégiques d’industries dynamiques ou émergeantes, et alimente le débat sur les facteurs, culturels ou politiques, qui ont contribué à l’état actuel du capitalisme occidental. / The recent financial crisis has reinvigorated an academic interest in the precepts upon which “rational” economic behavior is based. Answering to the need for a better understanding of capitalism’s fundaments, this dissertation takes a historical perspective on a number of core managerial issues, including raising capital, controlling agents and improving reliability / efficiency. It does so by means of multiple longitudinal analyses of the Dutch East India Company (Vereenigde Oostindische Compagnie – VOC), which operated during the first wave of globalization and pioneered modern management principles. Together, the chapters cover all of the Company’s three important domains of activity: the Asian branch, the metropolitan upper echelons and the shipping between Europe and Asia. Using a combination of quantitative and qualitative data and drawing on agency theory and institutionalism, the dissertation depicts the VOC as an actively governed organization that consciously addressed trade-offs and dilemmas. Elaborating how social and organizational processes contributed to the modernization of international business, the dissertation suggests that the roots of capitalism and “rational” economic coordination, which are often assumed to obey an autonomous economic logic, can be found in pragmatism and social construction. As such, the VOC’s struggle to reconcile long-term goals with short-term exigencies speaks to current strategic issues in dynamic or emerging industries and feeds into the debate on the factors (culture or political) that have contributed to the current state of western capitalism.

Resources are a key to innovative actions -not only, but also- in nonprofit organizations (NPOs). With the societal obligation of NPOs to create innovative and effective approaches in responding to a variety of concerns such as poverty, human rights, social services, environmental protection etc. this study examines the resource foundations that make NPOs innovative. NPOs are known to show a considerable degree of pioneer work and innovativeness in responding to societal concerns (Salamon et al., 2004). To have NPOs maintain their innovative behavior it is of the utmost interest to identify those requirements and needs that support their specific functions. Organizational slack is suggested to be a very influential factor in determining the innovative behavior of NPOs. Organizational slack are these resources in or available to the organization that are in excess of the minimum necessary to produce a given level of organizational output (Geiger & Cashen, 2002). Innovation is the outcome of a creative process involving different actors which results in a qualitatively new means-end combination that is new to the market or the firm (Gemünden & Salomo, 2004). The question whether or not organizational slack fosters innovation, has not been answered unambiguously so far, since researchers deliver convincing arguments for both standpoints. Against this backdrop, the study seeks to explain the relationship between organizational slack and innovation in nonprofit organizations. More precisely it is of interest to find out how these two concepts are related, positively, negatively, or inversely U-shaped. A sample of 250 randomly selected Austrian NPOs is the data basis for the investigation and was generated in cooperation with Statistik Austria. Through questionnaires the data for the study was collected. To test the proposed hypotheses the data is analyzed through inferential statistics.

Titel: Är hållbarhet lönsamt? – En undersökning av cirkulära orsakssamband mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Clara Lundell och Jenny Olofsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – januari Syfte: Hundratals forskare har studerat om ett företags engagemang i Corporate Social Responsibility (CSR) har positiv inverkan på dess lönsamhet, den finansiella prestationen (FP). CSR är inget kvantitativt mått och därför används begreppet Corporate Social Performance (CSP). De tidigare studierna har resulterat i varierande utfall och för att tydliggöra relationen mellan CSP och FP har ett fåtal forskare även undersökt FP:s effekt på CSP, vilket genererar en dubbelriktad relation. För att en gång för alla kunna förklara relationen mellan CSP och FP samt urskilja existensen av eventuellt dubbelriktade relationer mellan dem har vi delat in CSP i de tre dimensionerna miljö, den sociala dimensionen och företagsstyrning. Vi undersöker sedan om det existerar en god cirkel mellan dessa dimensioner och FP. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförts med data över tio år på 546 bolag över hela världen. Studien är enbart baserad på data av sekundär art och variablernas information har inhämtats från databasen Thomson Reuters Datastream. Datan har analyserats i de två statistikprogrammen SPSS och Stata. Resultat & slutsats: Resultatet ger bevis för att det existerar en positiv dubbelriktad relation mellan total CSP och FP samt mellan CSP-dimensionen företagsstyrning och FP. Företag som har en hög nivå av FP väljer att spendera mer på CSP, CSP-investeringar som i sin tur genererar högre nivå av FP, det existerar en god cirkel. CSP-dimensionen miljö och den sociala CSP-dimensionen visar negativa dubbelriktade relationer med FP. Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis för att den positiva cirkeln mellan total CSP och FP tycks erhållas enbart genom CSP-dimensionen företagsstyrning. De andra två CSP-dimensionerna genererar negativa dubbelriktade relationer. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information avseende varför tidigare studier visat olika resultat för relationen mellan CSP och FP, men också praktiska bevis för hur CSP ska implementeras för att bli lönsam. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att använda förmedlande variabler för att urskilja orsakssamband, att det verkligen är ökade CSP-aktiviteter som leder till ökat FP. Eftersom studien inte kan generaliseras till mindre bolag är ett andra förslag till framtida forskning att genomföra en liknande studie på sådana bolag. Vidare föreslår vi att en liknande studie genomförs men med en tidsförskjutning mellan variablerna för CSP-dimensionerna och FP för att se om ett annat resultat erhålls. / Title: Is sustainability profitable? – An examination of circular causation between sustainability performance and profitability. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Clara Lundell and Jenny Olofsson Supervisor: Jan Svanberg Date:  2018 – january Aim: Hundreds of scientists have studied companies commitment in Corporate Social Responsibility (CSR), if it has any positive effect on its profitability, the financial performance (FP). CSR is not a quantitative measure, and therefore the term Corporate Social Performance (CSP) is used. Previous studies have varying outcomes and to clarify the relationship between CSP and FP, a few researchers have also investigated FPs effect on CSP, which generates a bidirectional relationship between them. To explain the relationship between CSP and FP once and for all and to distinguish the existence of potentially bidirectional relationships between them, we have divided CSP into the three dimensions of environment, the social dimension and corporate governance. We then examine if a good circle between these dimensions and FP exists. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The time perspective consists of a longitudinal design, implemented with ten-year data of 546 companies worldwide. The study is only based on data of secondary art and the variables information have been collected from the database Thomson Reuters Datastream. The data have been analyzed in two statistical programmes called SPSS and Stata. Result & Conclusions: The result gives evidence that positive bidirectional relationships between total CSP and FP, and CSP for corporate governance and FP, exists. Companies whom have a high level of FP choose to spend more money on CSP, CSP-investments in turn generates higher levels of FP, a good circle exists. The CSP dimension environment and the social CSP dimension show negative bidirectional relationships with FP. Contribution of the thesis: The study that we have done gives evidence that the entire positive circle between the total measure of CSP and FP appears to be obtained only through the CSP dimension corporate governance. This is when the other two CSP dimensions generated negative bidirectional relationships. The result gives valuable theoretical information as to why earlier studies have different results for the relationship between CSP and FP, but also practical evidence of how CSP should be implemented to become profitable. Suggestions for further research: One suggestion for further research is to use intermediary variables to separate causation and that it really is the increased CSP-activities that leads to increased FP. The study cannot be generalized to smaller companies, therefore a second proposal for future research is to do a similar study but on data obtained from these. Furthermore, we suggest that a similar study is made with a time-lag between the CSP dimensions and FP to see if it shows different results.

Titel: Lönsam CSR: Behöver företag immateriella tillgångar för att tjäna på CSR? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anita Johansson och Rikard Andersson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – maj Syfte: Syftet med studien var att undersöka om immateriella tillgångar förmedlar eventuella samband mellan CSP och CFP i båda riktningar. Syftet var också att undersöka om tillväxtfasen påverkar styrkan på sambandet. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters. Studien är av longitudinell design där data har inhämtats från elva år och sedan analyserats i SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet ger bevis för att de immateriella tillgångarna agerar som en partiell medlande funktion i det positivt dubbelriktade sambandet mellan CSP och CFP. De immateriella tillgångarnas påverkan på CSP eller CFP beroende på tillväxtfas visar dock inte något entydigt resultat och kan således inte styrkas. Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis för att det finns en partiell medlande effekt från de immateriella tillgångarna i det dubbelriktade sambandet mellan CSP och CFP. Även om vårt resultat med tillväxt som variabel inte styrks kan detta ligga till grund för vidare forskning och har trots allt bidragit till mer kunskap. Vårt resultat bidrar till teoretisk kunskap som framtida forskning kan bygga vidare på samtidigt som företagsledare kan satsa på immateriella tillgångar och nå finansiella mål. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en studie som också inkluderar de företag som inte självmant lämnat in sin rapportering. Detta kan skapa ett mer jämförbart resultat. Eftersom vår studie inte får något resultat på företagets tillväxttakt hade det varit intressant om vidare forskning ser detta ur en annan aspekt. Eftersom det tar tid att bygga upp immateriella tillgångar och detta kan förklara varför företag i tillväxt inte har stärkt effekt från de immateriella tillgångarna. Således kan det vara relevant att göra ett urval av de företag som har haft tid att bygga upp sina immateriella tillgångar för att se om dessa företag visar starkare effekt under några år med hög tillväxt för att sedan visa sämre effekt vid en stagnerad tillväxt. / Title: Profitable CSR: Are intangible assets necessary to earn money on CSR? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anita Johansson and Rikard Andersson Supervisor: Jan Svanberg Date:  2018 – may Aim: The purpose of this study was to investigate whether intangible assets constitute the missing link in the bidirectional relationship between CSP and CFP. The aim was also to investigate if the growth phase affects the strength of the relationship. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. Secondary data have been collected from the database Thomson Reuters. Time perspective that has been used is called longitudinal design using data from eleven years and this data has been analyzed in SPSS. Result & Conclusions: The result provides evidence that intangible assets act as a partial mediator of the positive bidirectional relationship between CSP and CFP. However, the impact of intangible assets in the bidirectional relationship between CSP and CFP depending on growth phase does not show any evident result and cannot be established. Contribution of the thesis: The study provides proof that there is a mediating effect from the intangible assets of the bidirectional relationship between CSP and CFP. Even though our result of growth as a variable is not strengthened, this can be the basis for further research and, in spite of everything, has contributed to more knowledge. Our results contribute to the theoretical knowledge that future research can build on while corporate executives can invest in intangible assets while achieving financial goals. Suggestions for future research: One suggestion for future research is to include private companies who are missing public sustainable reporting. If another selection is included, it can make the result more justified. Since our study did not bring an evident result about the impact of the growth phase it would have been interesting if further research could be a comparative study. Since it takes time to build up intangible assets a comparison between the same companies during a period of high growth to a period of stagnant growth, could show a more evident result of the impact of the intangible assets.

No / This study examines the effects of organizational financial capacity on sustainable procurement and the extent to which socially responsible human resource capability and sustainability leadership mediate this relationship. Data obtained from 322 organizations through quantitative surveys were analyzed using structural equation modeling. The results suggest the following: financial capacity has a significant positive effect on sustainable procurement; financial capacity has a significantly positive effect on socially responsible human resource capability; sustainability leadership and socially responsible human resource capability mediate the positive effect of financial capacity on sustainable procurement. The research contributes to the literature a perspective on the mechanisms through which organizational financial capacity influences sustainable procurement via socially responsible human resource capability and sustainability leadership. The insights provided will inform management decisions and actions regarding how organizational finance can be leveraged strategically to optimize sustainable corporate practices and outcomes.

Companies are expected to be good corporate citizens and fulfil expectations of both shareholders and stakeholders. Depending on their corporate objectives, companies undertake different CSR activities using their preferred financial resources. The relationship between these two notions is interesting to investigate in the Nordic context since companies in this geographical area are the global leaders in sustainability. We formulate the following research question as: What is the relationship between financial slack and the CSR performance in Nordic countries? As such, the purpose of this thesis is to investigate the underpinnings of whether companies choose to allocate their financial slack resources towards improving performance of CSR, or so called value creation. Doing so, we investigate the relationship between financial slack resources and CSR score. In adopting a regulatory position on the development of society, we conduct our research in accordance with the functionalist research paradigm, namely through commitment to the objectivist ontic and positivist epistemic research philosophies. We answer the research question using the deductive approach. Our research design is framed with an explanatory purpose relying on archival strategy to perform a quantitative study. The theoretical underpinnings for analysis comes in the form of legitimacy theory, the institutional differences hypothesis, Resource-based theory, slack resources theory, stakeholder and shareholder theory. We use multiple linear regressions to analyse cross-sectional data for the period between 2005 and 2015 collected from Thomson Reuters DataStream. Our result indicates that the relationship between financial slack and CSR performance in the following year is mixed with both positive and negative relationships being present. Our most important finding is a pattern indicating that during the year 2008 the relationship changed from being positive to negative. This implies that the more funds a company has at its discretion, the less likely it is for them to invest it in developing their CSR performance the following year. This could have severe negative implications on shareholders, stakeholders and society.

Under de senaste årtiondena har ansvarfullt företagande (CSR) varit ett ämne som erhållit allt mer fokus inom forskning och således även för företag och samhället i stort. CSR är ett ämne som är högst aktuellt då globalisering är ett faktum och medför att de företag som är verksamma idag bär ett globalt ansvar, då dessa är stora aktörer i en värld som kantas av ekonomiska kriser, miljöproblem och humanitär försummelse. Det ökade intresset från samhället för CSR har medfört att företagen idag ser detta som en strategisk investering och företags satsning i hållbarhetsaktiviteter har kommit att erhålla en allt större del av företags verksamhet. Frågan kvarstår om detta endast är en investering som ökar företagets etik och moral eller om det faktiskt är lönsamt, och även om lönsamma företag ökar sin investering i hållbarhetsarbete. En stor mängd forskning har utförts för att undersöka förhållandena mellan hållbarhet och lönsamhet, dock utan att konsensus i forskningsgrenen har uppkommit.       Grundat på den nuvarande forskningssituationen syftade denna studie till att undersöka vilken effekt ansvarsfullt företagande har på olika lönsamhetsmått, samt vilken effekt de olika lönsamhetsmåtten har på ansvarsfullt företagande, i företag registrerade på large cap och mid cap på Nasdaq OMX Stockholm. För att besvara studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats brukats och ett urval av företag listade på large och mid cap Nasdaq OMX Stockholm har undersökts. För att sätta ett mått på ansvarsfullt företagande (CSP) har en innehållsanalys av företags årsrapporter och hållbarhetsrapporter genomförts, lönsamhetsmåtten (CFP) har utgått från redovisningsbaserade mått (ROE och ROA) samt ett marknadsbaserat mått (total avkastning). Vidare undersöks även relationen mellan variablerna, CSP och CFP, med en tidsaspekt och kontrollvariablerna storlek, risk, FoU och industritillhörighet har brukats. De teorier som har använts för att förklara CFP:s effekt på CSP är slappa resurser och direktörsopportunism, och effekten CSP har på CFP har teorierna intressentteorin, resursbaserad synvinkel och kompromissteorin använts.  Det resultat som framkommit genom de multipla regressionerna som testat studiens hypoteser visar att ROE:s effekt på CSP är positiv, medan både ROA:s och avkastningens effekt på CSP är neutral. Slutsatsen blir således delad då lönsamhetsmåttet ROE visar att företag som har en högre lönsamhet kommer investera mer i hållbarhet, denna effekt knyts samman med teorin om slappa resurser. Å andra sidan visar både ROA och avkastning på en neutral effekt på CSP vilket ej kan knytas till varken slappa resurser eller direktöropportunism. Vidare när istället CSP:s effekt på ROE, ROA och avkastning undersökts visar samtliga på en neutral påverkan. Den slutsats som kan dras från detta resultat är att hållbarhetsarbete ej empiriskt kan säkerställa en högre eller lägre lönsamhet, och varken intressentteorin, resursbaserad synvinkel eller kompromissteorin kan förklara resultatet. Med icke-konklusiva resultat föreslår författarna för vidare forskning inom området där mer forskning i den svenska kontexten är nödvändig.