This paper outlines the details of seven case studies involving the pilot usage of the new standard ISO/IEC 29110standard ‘Lifecycle Profiles for Very Small Entities’, which was specifically designed by Working Group 24 of ISO/IEC JTC1/SC7 to address the standardization needs of Very Small Entities (VSEs). The purpose of this paper is to add substantially to the body of knowledge and the literature on the rollout and implementation of this new and evolving standard and to act as guidance for other researchers in the design and implementation of ISO/IEC 29110 case studies. Furthermore it is hoped that that the lessons learnt from these case studies will help promote the adoption of this new standard in an industrial setting.

Background. It is significant to constantly change and improve the software process to thrive in the software market with rapidly changing requirement and situation. However, very small entities(VSEs) have difficulties to adopt software process improvement that have played an important role in software market, because they usually have some unique characteristics, such as informal and fewer documents, tight budget, and less human resources. Therefore, we believe it is necessary to study factors that are crucial to successful conducting SPI, to help inexperienced VSEs with limited resource implement SPI with reasonable cost. Objectives. The overall aim of our research is to analyse critical success factors about successfully conduct software process improvement for Very Small Entities. The objectives are based on the aim as following: 1) Identifying the special characteristics of VSEs which related to conducting SPI, 2) Identifying the state-of-the-art critical success factors when VSEs conducting SPI both in literature and practice: verifying and prioritizing the factors, and 3) Investigating the strategies that VSEs can take in order to successfully implement SPI. Methods. In order to investigate the critical factors and barriers need to focus and avoid during the improvement, we implemented a systematic literature review as the first phase. Then a survey questionnaire as the second phase to validate the results gained from the systematic literature review through consulting industrial software engineers. Results. The final result includes 80 success factors which have been mentioned at least once in the primary studies, a few characteristics of VSEs and strategies for SPI in VSEs. Among the 80 factors, we chose 29 factors as CSFs that were mentioned more than three times, then selected the first 15 CSFs as survey questions material. Through the survey, we gathered the evaluation of all factors from two areas and some suggestion or opinion of SPI in VSEs, explained the 29 CSFs and two ranking tables about top factors from the SLR and the survey, discussed 14 CSFs from both ranking tables, then provided specific strategies for each of the common 8 factors. Conclusions. For helping VSEs that intend to conduct SPI with limited resources, we answered our research questions through SLR and Survey, found 29 state-of-the-art success factors of SPI in VSEs, ranked 15 of them and provided a description, discussion, and strategies. Selected and prioritised success factors would be supportive for VSEs to ration their budget. Furthermore, we hope we can inspire VSEs who are having trouble to implement SPI by providing strategies.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna. För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur. Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området. För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag. I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen. Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största. / In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used. All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory. To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information. Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic. To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector. With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information. On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.

<p>Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.</p><p>För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur.</p><p>Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området.</p><p>För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag.</p><p>I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen.</p><p>Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största.</p> / <p>In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used.</p><p>All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory.</p><p>To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information.</p><p>Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic.</p><p>To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector.</p><p>With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information.</p><p>On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.</p>

Tidigare forskning visar på att småbolagens existens har en stor betydelse. Småbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar också till den ekonomiska tillväxten. Dock kräver deras existens och fortsatta tillväxt mer kapital, de behöver därmed ha tillgång till krediter. Tidigare forskning visar på att småbolag har svårigheter att erhålla bankkrediter jämfört med större bolag. På grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och är inte villiga att ta allt för stora risker. Detta har visat sig påverka småbolagen negativt gällande deras tillgång till bankkrediter, vilka de har ett stort behov av för sin överlevnad och fortsatta tillväxt. Denna studie syftar till att identifiera och belysa de problem som finns vid kreditgivningen gentemot småbolag, även besvara forskningsfrågan: Vilka faktorer är avgörande vid kreditgivning gentemot småbolag?Studien är gjord i Sverige på Högskolan i Borås, uppsatsen är därför skriven på svenska. I studien används kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Efter att ha läst och betraktat tidigare forskning och teorier om utlåning gentemot småbolag har därför sju företagsrådgivare intervjuats. Företagsrådgivarna representerar de fyra största bankerna i Sverige, vilka är Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Syftet med intervjuerna var för att få mer insikt i utlåningsprocessen gentemot småbolagen. För att fullborda studien analyserades informationen från tidigare forskning, teorier och informationen från intervjuerna vidare.Studien visar på att fenomenet Förtroende är avgörande när det gäller bankernas utlåning gentemot småbolag. I studien identifieras det att småbolagen bidrar till kreditrisker för bankerna på grund av att de saknar kvalitativa ekonomiska dokument, pantsäkerheter och en befintlig historik. Detta i sin tur gör att det blir svårt för bankerna att få tillräckligt med information vid bedömningen gällande bolagets kreditvärdighet. På grund av svårigheterna att få tillgång till information om småbolagen så spelar företagaren bakom bolaget en viktig roll för att skapa ett förtroende i bankrelationen. Under förutsättning att bolagets budget och årsredovisning ser presentabel ut, så kan företagarens intryck och hur relationen till banken slutligen blir vara avgörande. Denna studie visar också på att bankernas fokus på information om småbolaget skiljer sig åt från bank till bank, dock är förtroendet alltid det som slutligen avgör. Bankerna måste tro på kunden och se att bolaget är kreditvärdigt innan de ger ut krediter. Detta innebär att det allra viktigaste för ett småbolag för att erhålla krediter från bankerna är att vinna bankens förtroende.Att identifiera och belysa de problem som finns vid kreditgivning gentemot småbolagen och framföra de avgörande faktorerna vid kreditgivningen gentemot småbolagen avser att generera kunskap och uppmärksamma problemen. Detta i sin tur syftar till att få både banker och småbolag att bli medvetna och mer motiverade att möta och motarbeta de problem och brister som finns vid kreditgivningen. Studien belyser problematiken gällande att bankerna inte använder en generell ram vid kreditgivningen och lyfter upp betydelsen av förtroende mellan småbolag och storbanker. / Program: Civilekonomprogrammet

This thesis investigates the database model selection process in VSEs, looking into how priorities and needs differ compared to what is proposed by existing theory in the area.  The study was conducted as a case study of a two-person company engaged in developing various applications and performing consulting tasks. Data was collected through two semi-structured interviews. The first interview aimed to understand the company's process for selecting a database model, while the second interview focused on obtaining their perspective on any differences in their selection process compared to the theoretical recommendations and suggested methodology. The purpose was to investigate the important factors involved in the process and explore why and how they deviated from what the theory proposes. The study concludes that VSEs have different priorities compared to larger enterprises. Factors like transaction amount does not have to be considered much at the scale of a VSE. It is more important to look into the total cost of the database solution, including making sure that the selected technology is sufficiently efficient to use in development and relatively easy to maintain. Regarding selection methodology it was concluded that the time investment required to decide what is the best available database solution can be better spent elsewhere in the enterprise, and finding a good enough solution to get the wheels of the ground is likely a more profitable aim.

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:40:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Valdir Donizete Segato.pdf: 1566486 bytes, checksum: 0466b46a2ebe3438da9eeeeefc33df35 (MD5) Previous issue date: 2015-12-18 / This study aims to reflect on the main difficulties encountered in the adoption of International Accounting Standards by Micro and Small Entities (MSEs) in Brazil, whose annual gross income is up to R$ 3,600,000.00, based on Technical Interpretation General, established in Resolution n. 1418/12 (ITG 1000), the Federal Accounting Council (CFC). Methodologically, the research is categorized as the objectives in exploratory and descriptive and on the procedures in literature and documents. For the literature review was conducted bibliographic research and in electronic media, content analysis of documents relating to accounting standards, raising opinions through questionnaires and interviews, and a description of the data, based on the elaboration of a materiality matrix, which pondered priorities established by key stakeholders, who are the users of accounting information in relation to the issues involved. The research is justified because of the economic and social importance of this segment which contributes to boost supply chains of large corporations and represents - the Brazilian Service of Support for research Micro and Small Entities (SEBRAE) - 99% of the total of 6.4 millions of existing businesses in Brazil, accounting for 52% (16.1 million) of formal jobs in the private sector. The results showed that the main difficulties for the adoption of this International Accounting Standards by MSEs are not related to the conceptual part of these standards, but the difficulties of structural and operational, as prices services charged (fees) incompatible with the responsibility and technical risk of the work, the absence of management and internal control system, the standard practice of tax evasion, among others, added to some of fact interest that the entrepreneur owner of MSEs demonstrates in relation to accounting as a management tool / Este estudo tem por objetivo refletir sobre as principais dificuldades encontradas na adoção do padrão contábil internacional pelas Microempresas e Empresas de Pequeno Porte (MPEs) no Brasil, cuja receita bruta anual é de até R$ 3.600.000,00, com base na Interpretação Técnica Geral, instituída na Resolução nº. 1.418/12 (ITG1000), do Conselho Federal de Contabilidade (CFC). Metodologicamente, a pesquisa se classifica quanto aos objetivos em exploratória e descritiva e quanto aos procedimentos em bibliográfica e documental. Foram realizados levantamentos bibliográficos e em meio eletrônico, análise de conteúdo dos documentos referentes às normas contábeis, levantamento de opiniões por meio de questionários e entrevistas, bem como a descrição dos dados, com base na elaboração de uma matriz de materialidade, que ponderou as prioridades estabelecidas pelos principais stakeholders, que são os usuários das informações contábeis, em relação aos temas envolvidos. A pesquisa se justifica em razão da importância econômica e social deste segmento que contribui para dinamizar as cadeias produtivas das grandes corporações e representa &#61485; pela pesquisa do Serviço Brasileiro de Apoio às Micro e Pequenas Empresas (SEBRAE) &#61485; 99% do total de 6,4 milhões de empresas existentes no Brasil, respondendo por 52% (16,1 milhões) dos empregos com carteira assinada no setor privado. Os resultados obtidos permitem concluir que as principais dificuldades, para a adoção deste padrão contábil internacional pelas MPEs, não estão relacionadas com a parte conceitual destas normas, e sim às dificuldades de ordem estrutural e operacional, como os preços dos serviços cobrados (honorários) incompatíveis com a responsabilidade e risco técnico do trabalho, a inexistência de sistema de gestão e controle interno, a prática recorrente de sonegação de impostos, entre outros, somado ao fato do pouco interesse que o empresário, proprietário das MPEs demonstra em relação à Contabilidade como instrumento de gestão

The diploma thesis is focused on software process improvement in very small entities. It contains description of benefits that can be achieved by implementing such improvements. The focus is on the use of the fairly new ISO/IEC 29110 international standard and the basic profile of ISO/IEC 29110 standard for software engineering in particular. The standard is also suitable for use in system engineering. However, such application is not discussed within this diploma thesis. The aim of the work was to promote dissemination of information regarding said standard in the Czech Republic. The thesis, therefore, describes advantages of conforming to the standard and issues that the standard deals with. Thus, the attractiveness of the standard for very small entities is expected to increase. Furthermore, the thesis describes the importance of centers (organizations) providing support for very small entities. These centers are dedicated to spreading information about the standard and helping VSEs with the implementation of ISO/IEC 29110 into practice. The possibility of creation of such center in the Czech Republic is discussed in the thesis. A description for the center is provided designed based on information about similar foreign centers and their experiences gained during execution of pilot projects aimed at implementing the ISO/IEC 29110 processes and practices. In the practical part of the thesis, an informational website about ISO/IEC 29110 has been designed and created. The website will serve as a source of information regarding the ISO/IEC 29110 standard in the Czech Republic. It will also promote the activities of the center for very small entities and provide organizations with possibilities of collaboration. I regard the main contributions of the thesis to be: evaluation of center's competencies needed promote the use of ISO/IEC 29110 in Very Small Entities for example by an execution of pilot projects us; and the creation of a website that can be used to concentrate knowledge about the ISO/IEC 29110 standard and to share it among the target audience.