This study investigates the practice of public procurement fraud in Malaysia. The aim of this research is to understand the nature and extent of the persistence of procurement fraud in the Malaysian public sector. Fraud in public procurement results in large losses of public funds which are needed by the government for delivering public services in order to build public infrastructure and facilities for healthcare and education, poverty eradication, security, defense and economic growth. A primarily qualitative methodology is employed in this study using the political economy approach in order to understand this social phenomenon. First, documentary analysis helps identifying some possible factors for the existence of fraud in public procurement in Malaysia. Then, qualitative data from semi-structured interviews are obtained using the Snowball Sampling Method (SSM). The interviews with 40 stakeholders (regulators, professionals, politicians, academics and media actors) reveal their „hidden‟ voices so as to understand public procurement fraud in Malaysia. Nevertheless, this study does not aim to make generalizations and reach concrete conclusions about this issue, but instead seeks to understand why public procurement fraud persists in Malaysia through an analysis of the subjective narratives of the stakeholders. This research identifies several possible factors explaining why fraud in Malaysian public procurement continues to exist: (1) the prevailing power of political and economic forces, (2) complexities in the check and balance system, (3) deficiencies in procurement practices, (4) constraints on the civil servants, and (5) characteristics of the Malaysian society. The findings contribute to the body of knowledge by focusing on an unexplored area of the institutional arrangements between the state and businesses in Malaysia. The institutional arrangements between state and private sector appear to be legitimate, but they have the potential to conceal fraudulent practices, thus making fraud possible. Given the sensitive nature of the subject matter of this research and the fact that fraud by its nature is often concealed, it is possible that the findings have only revealed the „tip of the iceberg‟ of public procurement fraud in Malaysia.

The ageing literature shows robust age-related declines in immediate (e.g. Bopp & Verhaeghen, 2005; Multhaup, Balota & Cowan, 1996; Verhaeghen, 2002; Verhaeghen, Marcoen & Goosens, 1993) and episodic memory (Fleischman, Wilson, Gabrieli, Bienias & Bennett, 2004; Park, 2000; Schaie, 2005; Singer, Lindenberger & Baltes, 2003). However, older adults also consistently show stable or even improving levels of semantic knowledge (Surprenant & Neath, 2007). In younger adults, Hemmer and Steyvers (2009) showed that episodic memory for the properties (i.e. size) of familiar items is influenced by multiple levels of pre-existing knowledge. In this thesis, I developed their paradigm to systematically explore these knowledge effects in healthy ageing for both episodic memory and short-term/ immediate memory. This was done by comparing memory for familiar relative to unfamiliar faces, as well as for the size of familiar everyday objects relative to unfamiliar, random shapes. Across all experiments, both age groups appeared to rely on pre-existing item-based knowledge for the familiar items to the same extent, suggesting no age-related decrement in the use of prior knowledge. Moreover, the result showed that item-specific knowledge for the unfamiliar items develops over the course of the experiment. This became apparent in cases when the distribution of target item sizes was bimodal, as this made session-based learning of the item statistics easier to observe; this experiment-based knowledge/ learning was again equivalent for both age groups. The older adults, however, consistently demonstrated greater reconstruction variability and overall error. I interpreted this as evidence of noisier memory representations of the studied items for the older adults (e.g. Noack, Lovden & Lindenberger, 2014); the findings suggest that this increase in error does not lead to more knowledge-based bias in older adults.

Stress is today one of the most common causes of sick leave.  Stress is exposed when the compliance between requirements and expectations are not related to the individual’s ability (Arbetsmiljöverket, 2002). Women are more affected by stress (Sundberg, 2015). Jansson (2012) describes that the connections between gender and stress is well documented. The reason for this is that the women take more responsibility in the household. This study examines two different operations in a municipality. One of the operations is female dominated and the other one is male dominated. The purpose of this study is to investigate if and how stress differs from each other in a municipal operation from a gender perspective linked to demands- control and social support. The theoretical framework in this study concerns gender and Karasek and Theorell’s theory about demand- control and social support. The study follows a quality approach in which eleven semi-structured interwievs have been conducted. The results show that the informants in the two operations experience high work requirements. The female dominated operation experience that the stress is often evident in the work compared to the male dominated operation. The experience of control at work differs between the two operations because the male dominated operation has a greater control over the work situation. The empirical results also show that the social support differs and has different meanings to counter stress. As a conclusion the results illustrate that there is no connection between the responsibilities in the household between the sexes since the majority experienced that there was an equal division of labor. / Stress är idag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Stress kan beskrivas som en påfrestning en individ utsättas för när överensstämmelsen mellan krav och förväntningar inte hänger ihop med vad individen förmår (Arbetsmiljöverket, 2002).De som i störst utsträckning drabbas av stress är kvinnor (Sundberg, 2015). Med stöd av Jansson (et al 2012) är sambandet mellan genus och stress välbelagd. Kvinnor drabbas av stress och stressrelaterade sjukdomar i större utsträckning än vad män gör. De orsaker som ligger bakom detta är framförallt att kvinnor har större arbets-och ansvarsbörda i hemmet. Denna studie undersöker två olika verksamheter i en kommun, där en verksamhet är kvinnodominerad och den andra är mansdominerad. Syftet är att undersöka om och hur stress skiljer sigi en kommunal verksamhetutifrån ett genusperspektiv kopplat till arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. De teoretiska ramverken som legat till grund för studien är ett avsnitt som berör genus och ett avsnitt som berör Karasekoch Theorells teori om krav-kontroll och-stödmodellen. Studien utgår från en kvalitativ metod där elva semistrukturerade intervjuer utförts. Resultaten visar på att informanterna i de båda verksamheterna upplever sig ha höga arbetskrav och informanterna i den kvinnodominerade verksamheten upplever att stressen oftare är mer påtaglig än i den mansdominerade verksamheten.Upplevelsen av egenkontroll skiljde sig även mellan verksamheterna då den mansdominerade verksamheten har större beslut-och handlingsutrymme i och över arbetet.Empirin beskriver även att det sociala stödet skiljer sig åt och har olika betydelser för motverkandet av stress. Slutligen visar resultatet på att det inte finns något samband mellan ansvars-och arbetsbördan i privatlivet eftersom att majoriteten upplevde att det var en jämn arbetsfördelning mellan parternai hemmet.

No description available.

Although the prevalent attitude towards infidelity in British society is that it is wrong, 50-65% of couples enter therapy due to problems with infidelity. Past research studies tend to focus on predictors of infidelity to help identify the offending partner’s risk factors. Despite the prevalence of infidelity, and a vast amount of popular literature on the subject, there is a dearth of quantitative research exploring consequences of infidelity for the injured partner. There is only one qualitative study exploring the injured partners’ emotional process following disclosure of infidelity, which is focused predominately on women. In this study, semi-structured interviews were employed to explore the experience of six heterosexual men who were the injured partner in the context of committed relationships. The researcher was particularly interested in the ways these men experienced their partner’s infidelity and the ways they coped with the disclosure of infidelity. An Interpretative Phenomenological Analysis method was employed in order to analyse the participants’ responses. Based on the analysis of the participants’ account three superordinate themes were identified: The Trauma of Disclosure; Trying to Cope; and Moving Forward. The findings revealed immediate consequences of infidelity for the injured partners such as the emotional impact of the disclosure and insight into the injured partners’ coping behaviours. The study further revealed long-term consequences of infidelity for the injured partners and their future relationships. All participants expressed stigma and feelings of shame associated with seeking professional help. The implications for counselling psychologists’ practice are discussed and suggestions for improving access to psychological therapies. Implications for further research are also discussed.

Arbetslivet har kommit att bli mer avreglerat vilket har resulterat i att större krav ställs på både organisationer och individer. Organisationer omstrukturerar sina verksamheter och större ansvar läggs på den enskilda individen att agera i ett allt mer gränslöst arbetsliv. Sociala relationer är viktiga för människor men har kommit att bli mer flyktiga i ett arbetsliv där flexibiliteten ökat. Ett exempel på att organisationer ändrar sina verksamheter är införandet av aktivitetsbaserade arbetsplatser. En aktivitetsbaserad arbetsplats innebär att medarbetare inte har fasta arbetsplatser utan ska välja arbetsplats efter den arbetsuppgift som ska utföras. Denna studie har en kvalitativ ansats och syftet har varit att undersöka medarbetares upplevelser av sociala relationer och socialt stöd på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Studien visar att det finns goda förutsättningar för att erhålla socialt stöd eftersom arbetet på den nya arbetsplatsen kan ses som kollektivt. Det finns ett socialt stöd som är uppbyggt och karaktäriseras av ett nätverk. Medarbetare upplever sig inte lika utelämnade som på det tidigare cellkontoret. Det är viktigt att medarbetare upplever en känsla av sammanhang på arbetsplatsen eftersom den har en gränslös kontext. Möjligheten till att etablera sociala relationer och att erhålla socialt stöd har ökat på arbetsplatsen. Studien har kunnat påvisa att ledarskapet bör undersökas närmare med inriktning på ledarskapet i en aktivitetsbaserad kontext. / Working life has become more liberalized, which has resulted in greater demands on both organizations and individuals. Organizations restructure their activities and more responsibility is put on the individual to act in an increasingly boundless working life. Social relationships are important to humans but have becomed more short-lived in a working life where flexibility has increased. An example of organizations changing their business is the introduction of activity- based workplaces. An activity-based workplace means that employees not have permanent workplaces and have to choose a workplace according to the task to be performed. This study has a qualitative approach and the purpose has been to investigate employee experiences of social relations and social support in an activity-based workplace. The study shows that there are good conditions for receiving social support because work at the new workplace can be seen as collective. There is a social support that is structured and characterized by a network. Employees do not feel as omitted as at the former cell office. It is important that employees experience a sense of context in the workplace because it has a boundless context. The opportunity to establish social relationships and to receive social support has increased in the workplace. The study has been able to demonstrate that leadership should be explored more closely with leadership orientation in an activity-based context.

Denna studie genomfördes under våren 2017 inom ramen för examensarbete i Sociologi vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Studiens syfte har varit att undersöka varför män använder cannabis i högre utsträckning än kvinnor. Detta har gjorts med bakgrund av en drogvaneenkät som skickades ut till programstudenter vid Luleå Tekniska Universitet åren 2014 och 2016. Syftet har även varit att undersöka om och hur genus påverkar användandet av cannabis. Den metod som tillämpats har varit kvantitativ metod däranalyser av datamaterial från drogvaneenkäten har gjorts.Enkäten skickades ut till programstudenter vid Luleå tekniska universitet åren 2014 och 2016 och nådde 7135 studenter år 2014 och 9457 studenter år 2016. Svarsfrekvensen uppgick till 31,5 procent år 2014 med 2251 respondenter, respektive 19,79 procentår 2016 med 1872 respondenter. Studiens resultat visar på att majoriteten av studenterna vid Luleå tekniska universitet aldrig har använt cannabis men att en övervägande majoritet av de studenter som deltagit i undersökningarna har neutrala attityder gentemot cannabis.Manliga studenter har i högre grad än kvinnliga studenter använt drogen och har även liberalare attitydertill och sämre kunskaper om cannabis än kvinnliga studenter. Yngre studenter (19-29 år) har även de liberalare attityder till och högre grad av användande av drogen än äldre studenter (30-40 år eller äldre).Slutsatsen är att det finns skäl att fortsätta göra denna undersökning för att få underlag över en längre tid och se om användandet mellan könen närmar sig varandra eller ej.

Kompetensutveckling och lärande är nödvändigt inom såväl äldreomsorgen som inom vilken organisation som helst, detta då tillgång till kompetensutveckling och lärande kan öka såväl arbetsglädjen som känslan av att man utför ett kvalitativt säkert arbete.Undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen tenderar att arbeta under stressfyllda arbetsförhållanden där tid till reflektion, tillräcklig kunskap och socialt stöd från såväl ledning som arbetskollegori många fall kan vara bristande. Därför har syftet med den föreliggande uppsatsen varit att undersöka hur undersköterskor upplever och värderar kompetensutveckling och lärande i sina arbeten. Genom forskningsfrågorna för denna uppsats har ambitionen varit att söka finna svar på hur de anställda upplever möjligheten till kompetensutveckling, hur de uppfattar behoven av kompetensutveckling och hur de upplever att verksamheten möter kompetensbehovensamt vilka former för lärande som förekommer inom äldreomsorgen. Uppsatsen har haft en hermeneutisk utgångspunkt och tillämpat en kvalitativ metod för insamling av det empiriska materialet. Detta inhämtades genom sju djupintervjuer med undersköterskor anställda inom den kommunala äldreomsorgen. Teorier om förutsättningar och hinder för lärande, kompetensutveckling, informellt lärande och icke-formellt lärande har använts i tolkningen och analysen av det empiriska materialet. Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde att kompetensutveckling är viktigt i arbetet och där majoriteten av dessa upplevde ett bra bemötande från ledningen.Slutligen visade resultatet på att det egna ansvaret och intresset för lärande avgör i vilken utsträckning lärandet sker. Resultatet visade även att det förekommer olika lärandeformer på respektive arbetsplats, dels i form av anpassningsinriktat lärande, dels som utvecklingsinriktat lärande. Samtliga av intervjupersonerna upplevde att en kombination av såväl informellt lärande,erfarenhetsutbyte i arbetsgruppen, som icke-formellt lärande,utbildningsinsatser på arbetsplatsen, var önskvärt i arbetet.

Sjukskrivningarna har under många år ökat i Sverige och kommit att bli ett folkhälsoproblem. Kostnaderna för dessa är idag ett av våra allvarligaste problem i samhället och en av de viktigaste politiska frågorna. Långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar kostar det svenska samhället ungefär 110 miljarder kronor per år. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad som gör människor sjuka utan också se till vad det egentligen är som hjälper dessa människor tillbaka till arbetlivet igen. Syftet med denna uppsats är:att få en ökad förståelse för hur kvinnor i det svenska samhället upplever vägen tillbaka från en sjukskrivning och vad de ser som framgångsfaktorer för att komma tillbaka till sitt tidigare, eller ett annat arbete, efter en längre tids sjukskrivning.De frågeställningar som har behandlats är: Hur beskriver intervjupersonerna processen att komma tillbaka till ett arbete efter en längre tids sjukskrivning? Samt:Hur kan återgången förklaras med avstamp i begreppet socialt stöd? De teorier som utgåtts ifrån är Karasek och Theorells (1990) teori om krav, kontroll och socialt stöd samt James S. House (1981) teori om socialt stöd.Det har intervjuats 6 kvinnor i blandade åldrar där resultatet visar att återgången settolika ut beroende på varför en sjukskrivning har uppstått. Hälften av kvinnorna valde att byta jobb efter sjukskrivningen vilket kan nämnas som en framgångsfaktor. Även arbetsprövning tycks ha varit en viktig del för någon. Socialt stöd har funnits på något sätt för alla och även varit olika viktigt beroendepå anledningen till sjukskrivning.

Både alkohol och droger har en sinnesförändrande effekt, vilket kan bidra till en rad olika konsekvenser om detta konsumeras i samband med arbete. Det kan ligga till grund för bland annat fysiska och sociala problem, inte minst för personen själv men även för personer i dess omgivning. Exempelvis kan sinnesförändrande drycker och preparat påverka vårt balanssinne och vår reaktionstid, som i sin tur kan medföra olyckor, inte minst i arbetet. Därför bör varken alkohol eller droger kombineras med arbete och arbetstid (Wetterberg, 2009). Syftet med denna studie är att undersöka attityderna till alkoholkonsumtion i och i anslutning till arbetet. Studien har genomförts utifrån tre frågeställningar som handlar om vilka faktorer som påverkar attityderna till alkohol på arbetet, hur alkoholkulturen uttrycks och hur attityderna till alkohol i arbetet förändrats över tid. Tidigare forskning kring alkohol och droger kopplat till arbete är begränsad, men i denna studie har fyra artiklar använts som berör olika områden inom alkohol- och drogrelaterade frågor. Artiklarna berör alkohol utifrån ett moraliskt, medicinskt och socialt perspektiv, en multidimensionell analys för analys av alkohol- och drogbruk, alkohol- och drogtester samt ”after work” fenomenet. Datamaterialet analyseras i första hand med hjälp av teorier som behandlar organisationskultur och ledarskap. Datamaterialet består av åtta samtalsintervjuer med personer från två organisationer inom mansdominerade verksamheter. Intervjupersonerna har alla haft någon form av kunskap eller erfarenhet inom ämnet och alla har befunnit sig på någon form av ledande position. En kvalitativ metod har använts med hjälp av hermeneutiken för att få en djupare förståelse av intervjupersonernas känslor och upplevelser. Resultatet som framkommit utifrån studien är indelat i fyra teman som utgör faktorer som på ett eller annat sätt påverkar attityden till alkoholkonsumtion i och i anslutning till arbetet. Dessa faktorer är; ledarskap, kultur, generation/ ålder och alkohol- och drogtest och kan användas för att se i vilken grad en organisations eller grupps attityder påverkas av dessa faktorer. I denna studie framkom bland annat att ledarskap är en viktig faktor för hur en arbetsgrupp kommer utforma attityder till alkohol- och drogrelaterad problematik. Ledaren ska föregå med gott exempel och bör ha kunskap för att klara av att hantera dessa typer av problematik på rätt sätt, ett sätt som bidrar till att arbetsgruppen känner stabilitet och trygghet. Även kulturen har påverkan på medarbetares attityder till alkohol. Kulturen bidrar till gemensamma attityder, vilket bland annat påverkar den individuella attityden.