The purpose of this thesis is to understand to what extent the principles of bootstrapping, effectuation and scrum are implementedtogether in a start-up and how do they relate to the uncertainty.By conducting a qualitative research method, the data were collected through semi-structured interviews and introspection. The findings of this study showed that two aggregated dimensions emerged –Internal Uncertainty and External Uncertainty. The empirical investigation showed that the mentioned principles,while utilized separately, cannot guarantee clear guidance in the entrepreneurship. However, a new approachoffered by the thesis, which will contribute to Innovation and Design area, is to combine the bootstrapping, effectuation and scrum principles. Doing so, an entrepreneur’s possibilities to hunt the roller-coaster of uncertainties in a start-up phase and eliminate them dramatically increases.

Abstract The democratic process in Myanmar has been very complex and troublesome. Since Myanmar's way to democratization the country has witnessed an intense ethnic conflict between the Rohingya and the Government which led to one of the largest refugee crisis in the world. Several of the Rohingya minority has fled to the neighbouring country Bangladesh, due to the restrictions of human rights and political rights. This essay analyses the democratic process in Myanmar by measuring education, media freedom and how political governance is established within the parliament. Furthermore, this essay thoroughly examines how problematic laws are established. The method used is a mixed method which is a combination of quantitative method and qualitative method using both qualitative and quantitative data which this essay is based on. The main theory used in this essay is Robert Dahl's theory about polyarchy. The theory is based upon 5 democratic requirements and 7 institutions. The research question of the essay is whether Myanmar is moving towards democratic development and how well established democratic values are according to Dahl's theory about Polyarchy.   Key words: Myanmar, Dahl polyarchy, Myanmar's democratic development, Democracy, Media freedom, Journalist in Myanmar, Education.

No description available.

No description available.

Previous research has shown that ethnicity can have an impact in social worker’s assessments. Despite this, research is relatively limited when it comes to the subject of the influence of ethnicity in child health investigations, particularly in assessments of juvenile offenders. The purpose of this study is to investigate if and how social worker’s assessments of juvenile offenders differ based on the ethnicity of the youth. This issue is essential in today's society, as Sweden is characterized by a multi-culture and a variety of ethnicities. To achieve the purpose of the study, two vignette surveys were designed where the only difference was the name of youth. In one vignette the youth had a Swedish name (Adam) and in the second vignette the youth had a name linked to a foreign name (Amir). The vignettes were sent in the form of a web survey to social workers who are active in the child and youth care of social services. The vignette surveys were answered by 25 social workers, of which 12 treated the survey on Adam and 13 the survey on Amir. The results show that there aren’t any statistically significant differences in social worker’s assessments based on youth ethnicity. However, there is a statistically significant difference between the age of social workers in relation to the estimation of concern in particularly one aspect of the youth life. The results have been linked to previous research in the field and to theoretical starting points from social constructivism, street-level bureaucracy, categorizations and stereotypes. / Tidigare forskning har visat att etnicitet kan ha en inverkan i socialsekreterares bedömningar. Trots detta är forskning relativt begränsad när det kommer till ämnet om inverkan av etnicitet i barnavårdsutredningar, i synnerhet vad gäller bedömningar om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur socialsekreterares bedömningar av unga lagöverträdare skiljer sig åt beroende på ungdomens etnicitet. Denna fråga är väsentlig i dagens samhälle, eftersom Sverige som land präglas av mångkultur och ett flertal olika etniciteter. För att uppnå studiens syfte utformades två vinjettenkäter där enda skillnaden var ungdomens namn. I den ena vinjetten hade ungdomen ett svenskt namn (Adam) och i den andra vinjetten hade ungdomen ett namn som är sammankopplat med ett utländskt namn (Amir). Vinjetterna skickades i form av en webbenkät till socialsekreterare som är verksamma inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Vinjettenkäterna besvarades av 25 respondenter, varav 12 behandlade enkäten om Adam och 13 om enkäten Amir. Resultatet visar att det inte föreligger några statistiskt signifikanta skillnader i respondenternas bedömningar beroende på ungdomens etnicitet. Däremot föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan respondenternas ålder i relation till oroskattning i ett av ungdomens livsområde. Resultatet har kopplats till tidigare forskning inom området och teoretiska utgångspunkter från socialkonstruktivism, gräsrotsbyråkrati, kategoriseringar och stereotyper.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om elevers motivation främjas med hjälp av digitala verktyg i samhällskunskapen, detta sker med hjälp av Banduras socialkognitiva teori. Banduras teori består av tre grundpelare Prestation och resultat, Egna influenser och sociala influenser. Under detta arbete har jag intervjuat sex elever från fyra olika skolor i Sverige, där svaren de gett varit varierande gällande användandet av digitala verktyg i skolan. Svaren som eleverna har delgivit mig analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det är indelad i tre stora teman: digitala verktyg och motivation samt kunskapsinhämtning. I skolan sker ideligen olika reformer som lärare och elever ska förhålla sig till, 2006 beslutade Europaparlamentet att Europas medlemsländer ska arbeta för en digitalisering av samhället och skolan. Detta ledde till att regeringen 2017 beslutade om en nationell digitaliseringsstrategi som ska arbetas med fram till 2022. Denna nationella riktlinje är anpassad efter Sveriges skola, och det svenska samhället. I digitaliseringsstrategin nämns det att alla ska ha likvärdig tillgång till digitaliseringen för att främja möjligheten att bli en digital och aktiv samhällsmedborgare. Inom skolan handlar digitaliseringen till största delen om att vi ska nå en högre måluppfyllelse och att skolan ska bli mer likvärdig oberoende på vart i landet du studerar. Tidigare forskning inom området har varit positiv till implementeringen och användandet av digitala läromedel samt digitala verktyg i undervisningen som en del i att främja elevers lärande, motivation och engagemang i skolarbetet. Resultatet i denna studie är att elever inte har en ökning av motivation vid digitaliseringen utan att det vid många tillfällen istället blir en distraktion. Elever som redan har en inre motivation att prestera bra har mindre problem med fokus än elever som är svagare inom de teoretiska ämnena.

No description available.

Introduktion: Endast tre av tio får i sig tillräckligt med fibrer. Råg innehåller mest fibrer av sädesslagen och därför finns potential till utveckling av populära snabbmatsprodukter innehållandes råg. Syfte: Att studera konsumenternas acceptans och preferenser för två nya typer av hamburgerbröd bakade på rågmjöl och med olika surdegskulturer samt för ett hamburgerbröd som finns på befintliga marknaden. Metod och material: Två recept på hamburgerbröd framtagna under en tidigare kurs Sensorisk analysteknik och produktutveckling bakades på Fazer bageri och testades i ett konsumenttest (n=300). Testet utfördes i en livsmedelsbutik samt på ett universitetsområde. Enkäten omfattade ett acceptanstest med 7-gradig hedonisk skala, preferens rangtest och bakgrundsfrågor relaterade till konsumtion. Resultat: Båda experimentella hamburgerbröden fick en lägre acceptans (md=5) än referensbrödet (md6). Enligt ANOVA var det signifikant skillnad mellan referensbrödet och båda experimentella hamburgerbröden. Friedmans test visade signifikanta skillnader mellan proverna i preferensrangtestet. Enligt parvisjämförelsen föredrog konsumenterna referensbrödet framför de experimentella hamburgerbröden. Konsumenterna ansåg att gott, saftigt och nyttigt var viktiga egenskaper. Köpviljan var högst för referensbrödet. Konklusion: Testen visade att de experimentella bröden inte föredrogs. Acceptansgraden var på den positiva delen av acceptansskalan. Det finns behov av hälsosammare hamburgerbröd på marknaden som har en hög sensorisk acceptans och utvecklingspotential i receptet för dessa. Mer resurser behövs för anpassning av receptet för att fungera i en inustriell skala.

Bakgrund: Idag äter unga vuxna mellan 18-30 år för låga intag av frukt och grönsaker för att uppnå ett tillräckligt näringsintag och ägnar samtidigt mindre tid åt fysisk aktivitet och mer tid åt stillansittande. En tillfredsställande konsumtion av frukt och grönsaker och tillräcklig grad av fysisk aktivitet enligt rekommendationerna är av vikt för att uppnå en optimal hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna som är fysiskt aktiva förhåller sig till Livsmedelsverkets kostråd om frukt och grönsaker och vidare undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och konsumtionen av frukt och grönsaker. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en webbenkät och ett livsmedelsfrekvensformulär (FFQ) som datainsamlingsmetod. Enkäten länkades på tre olika grupper som berör fysisk aktivitet, kost och hälsa på plattformen Facebook. All data som erhölls analyserades via statistikprogrammet SPSS. Resultat: Efter ett bortfall på 15 individer erhölls totalt 135 besvarade enkäter varav 74 från kvinnor och 61 från män. Konsumtionen av frukt hos 37 % av männen respektive 28 % av kvinnorna var låg. Gällande grönsaker var det 54 % av männen och 34 % av kvinnorna som hade ett lågt intag. Sambandet mellan konsumtionen av frukt och grönsaker (F&G) och fysisk aktivitet visade på en positiv korrelation, 0,278 för frukt och 0,268 för grönsaker. Slutsats: Studien indikerade på ett samband mellan konsumtionen av frukt och grönsaker och fysisk aktivitet. Trots det nådde en stor andel av respondentern inte upp till rekommendationen om 500 gram frukt och grönsaker per dag.

A Dissertation Submitted to the Faculty of Arts University of the Witwatersrand, Johannesburg for the Degree of Master of Arts Johannesburg 1972