Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lunds kommun arbetar brottsförebyggande med ungdomsbrottslighet samt hur olika aktörer samverkar gällande förebyggande arbete med ungdomar som begår brott. Ungdomsbrottslighet är ett återkommande ämne i samhällsdebatten och framstår som ett av de mest centrala problemområdena i samhället. Att det finns ett stort intresse för detta ämne kan tolkas utifrån att brott som begås av ungdomar ses som en betydelsefull markör för samhällsutvecklingen (Socialstyrelsen, 2009). Eftersom ungdomar är vår framtid, är risken att ungdomsbrottsligheten ses som en signal för framtida sociala problem både för ungdomarna själva och för samhället i stort (Estrada & Flyghed, 2013; Socialstyrelsen, 2009). Både för socialtjänsten och andra aktörer som arbetar med ungdomar är en viktig uppgift att tidigt kunna uppmärksamma barn och unga med riskbeteenden. Om en negativ utvecklig kan förhindras tidigt, är risken mindre att allvarliga problem utvecklas (Socialstyrelsen, 2009). För att kunna minska brottsligheten och höja tryggheten i samhället behövs ett effektivt brottsförebyggande arbete. Idag är det många olika aktörer som kan vara med och bidra till detta, därför är det viktigt att samverkan och samarbete kring detta fungerar väl mellan de olika aktörerna. Studien bygger på en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade arbetade med ungdomar och ungdomsbrottslighet inom olika verksamheter i kommunen. Med uppsatsen framkommer det att Lunds kommun har ett välfungerande brottsförebyggande arbete mot ungdomsbrottslighet. Genom att arbeta utifrån metoder som bygger på samverkan mellan de olika aktörerna upplevs insatserna göra större skillnad.

Under 2016 röstades en lagändring igenom som tillfälligt begränsade möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som främst kan förklara varför migrationspolitiken tog den här mer restriktiva riktningen. Matthew Gibbney har en teori om vilka faktorer som påverkar formandet av migrationspolitik, och det är hans teori som ligger till grund för att besvara forskningsfrågan. Det empiriska materialet består av förarbetet gällande lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och en kvalitativ textanalys har gjorts av argumenten som förs fram i materialet. Resultatet av undersökningen visar att faktorer som antalet anlända och andra staters handlande anges som de mest centrala faktorerna när migrationspolitiken förändras åt en mer restriktiv riktning i Sverige. De faktorer som tycks mindre viktiga är integrationshistoria och etnisk samhörighet. Under undersökningen av argumenten identifierades, utöver de sex faktorer Gibbney presenterar, en ytterligare faktor. Den faktorn berör institutioner och deras förmåga att hantera migrationsflöden.

Bakgrund Damfotbollsspelare bör ha kunskap och intresse för kost. Damfotbollsspelare intar ofta mindre energi än vad rekommendationerna säger och riskerar då att hamna i den kvinnliga idrottstriaden, som påverkar hälsa och prestation negativt. Kostens sammansättning och tiden för intag är av betydelse för spelaren. Syfte Vårt syfte är att undersöka attityder och kunskap till kost hos kvinnliga fotbollsspelare. Studien undersöker skillnader mellan fotbollsspelare på elitnivå respektive lägre nivå. Metod Studien bygger på en kvantitativ metod, där en webbenkät skickades till fotbollslag ur de högsta divisionerna. För analys av data användes SPSS 25 med Chi-2 samt Mann-Whitney T-test. Signifikansnivån sattes till p < 0.05. Excel användes för figurer. Resultat Totalt deltog 207 damfotbollsspelare. Dessa delades in i två grupper; ”Elitnivå”, vilken bestod av Damallsvenskan, Elitettan och Svenska spel F19 (n=111) samt ”lägre nivå” med, division 1-2 (n= 96). Det fanns en signifikant skillnad (p <0,001) mellan grupperna gällande attityder till kost i samband med träning, där fler spelare på elitnivå såg till att äta en större måltid både före och efter träning mellan grupperna. Mindre än hälften (48%) av spelarna på elitnivå och 33% av spelarna på lägre nivån åt enligt idrottens tallriksmodell (p=0,155). Båda grupperna (elit 69% och lägre nivå 69%) ansåg att de hade tillräcklig kostkunskap (p = 0,924), trots att majoriteten (Elit=81% och lägre nivå=76%) saknade kostutbildning (p=0,337). Över 60% av elitspelarna samt spelarna på lägre nivå skattade sitt behov av kunskap >3 på en skala från 1-5. Slutsats Trots att spelarna påstår sig ha tillräckligt med kunskap, är det få som rapporterar att de äter enligt kostrekommendationerna. Studien visar att attityderna och kunskapen inte var tillfredsställande. Det behövs därför vidare kostutbildning för spelare på alla nivåer.

No description available.

No description available.

The purpose of the thesis project is to investigate if social studies in grade F-3 is taught by way of textbooks. The secondary aim is to learn if, and in what way, teachers include news media in their teaching, and what knowledge and skills can be developed by the students by doing so? Research shows that news media is included in social studies education in order to achieve knowledge goals. On the other hand, there is no research that highlights the inclusion of news media at lower grades. This created questions and raised considerations for me. These questions and considerations are the basis for this thesis work.   The research for this thesis project was carried out using qualitive interviews of teachers. Four respondents from four different schools participated in the survey. In the analysis, it became clear that the teachers use news media for different purposes in their teaching. It also emerged that the pupils develop diverse knowledge and skills when they learn from news media during the teaching. The teachers also perceive that teaching using the teaching aids, such as textbooks, that already exist at the schools is seen as outdated. The teachers believe that current developments in society limit the existing teaching aids preventing the students from achieving deeper knowledge.

No description available.

No description available.

Detta uppsatsarbete är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka vilka intrapsykiska processer som aktiveras hos psykoterapeuter vid prematura avslut. Vidare hur dessa upplevelser påverkar psykoterapeuters privata och professionella självbilder sett ur ett affekt-, anknytnings- och objekrelationsteoretiskt perspektiv. Med en fenomenologisk och hermaneutisk ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade psykoterapeuter. Intervjuerna transkriberades, kodades och organiserades utifrån våra frågeställningar och teoretiska perspektiv i en teoridriven tematisk analys. Vi upptäckte att den intrapsykiska processen vid prematura avslut i huvudsak handlar om 1. upplevelse av skam och 2. skuld över att svika patienten. Efter den affektiva upplevelsen tog 3. hanteringsstrategier vid som är vårt tredje huvudtema. De hanteringsstrategier som stack ut var olika typer av undvikanden. Samtliga terapeuter upplevde ett professionellt självtvivel som i den initiala skam-fasen verkar tangera den privata självbilden. En intrapsykisk process med självkritiska tankar och känslor av att ”drabbas” som övergick i ett mer sunt självtvivel där avhoppen betraktades mer som lärotillfällen.

Integration är ett aktuellt ämne både inom politiska debatter och civilsamhället som stort. Enligt Dahlstedt & Neergaard (2013) handlar diskussionen om Europa och Europeiska unionen i dagsläget på ett eller annat sätt om just flyktingar och migranter, samt framväxten av och framgångar för högerextrema partier. En problematik är att "invandrare" ofta blir samhällets syndabockar, där olika aktörer använder sig av invandringsfrågor i syfte att få folkligt stöd eller legitimering genom att göra "de Andra" till ett "samhällsproblem" (Dahlstedt & Neergaard, 2013). Språk är därmed av stor betydelse, eftersom det konstruerar uppfattningar om hur "saker är" och därtill uppfattningar om vad som "bör göras", vilket har stora konsekvenser för individer och samhället i stort. Begreppet integration är både mångtydigt och innefattar olika områden, samt kan framställas på olika sätt beroende på sammanhang men också utifrån aktörers olika perspektiv, uppfattningar och intentioner. Denna uppsats har som syfte att undersöka olika kommunala aktörers perspektiv på begreppet integration och hur de fyller begreppet med mening. Därtill kommer studien att ställa perspektiven mot varandra, samt i relation till tidigare forskning. Ytterligare tar studien stöd och inspiration från den kritiska diskursanalysen som teoretiskt ramverk, som bidrar till en förståelse om språkets roll i hur det skapar föreställningar, legitimerar handlingar och har ett tydligt maktelement inbäddat i sig. Genom att kombinera olika kunskapskällor (empiri, tidigare forskning, teori), och ställa perspektiv jämte varandra, illustreras på så vis dynamiken och komplexiteten i begreppet "integration" där förhoppningen är att generera nya insikter, då olika perspektiv ger olika former av insikt som tillsammans skapar en djupare förståelse.