I denna studie undersöks och analyseras relationen mellan ungdomars kreativa skapande och deras psykiska välbefinnande. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju elever från tredje året på en gymnasieskola i Umeå. Samtliga elever går estetiska gymnasieprogram. En intervju bygger på en fokusgrupp med tre personer, medan resterande intervjuer är enskilda. Materialet har analyserats utifrån konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter valts ut och formats till ett antal olika kategorier. Resultatet visar att det kreativa skapandet är ett sätt att få utlopp för känslor och tankar samt att det kreativa skapandet har en terapeutisk effekt. I studien framkommer även att kreativt skapande kan ha negativa effekter såsom press och jämförelse bland ungdomar. Därmed finns det tudelade meningar kring kreativt skapande och dess påverkan på ungdomars psykiska välbefinnande. Studiens slutsats är att kreativt skapande kan användas i behandlingssyfte, vilket har goda effekter på ungdomars psykiska välbefinnande.

No description available.

No description available.

Studien har undersökt projektledares upplevelser av sin arbetssituation. Det är en kvalitativ studie, baserad på upplevelser hos projektledare verksamma inom offentlig sektor. Studien visade att projektledarna upplevde stress i sin arbetssituation. Utmaningarna i yrket skapade en stor drivkraft hos projektledarna att skapa strategier för att hantera en stressig arbetsmiljö i en politiskt styrd organisation som inte har projekt som huvudverksamhet. Detta ställde höga krav på projektledaren att finna egna sätt att förebygga och hantera stress. Studien kom fram till att olika faktorer hade samband med upplevelse av stress. Tema som skapades var: ”Struktur och kommunikation avgör framtiden”, ”Att jobba med eller mot klockan”, ”Skapa egen förståelse för arbetet”, ”Att prioritera och avgränsa”, ”Stöd och återhämtning” samt ”Svårighet att sätta gränser för smartphoneanvändande”. Resultatet visade att användningen av smartphones kunde öka stressen eftersom arbetet fanns tillgängligt i telefonen och det var möjligt att arbeta när som helst. Samtidigt kunde det minska stressen när projektledaren hade tillgång till sin kalender och därmed möjligheten att överblicka arbetet. Dock var det en förutsättning att man som projektledare kunde sätta egna gränser, vilket de flesta projektledare klarade av att göra. Antonovskys (2005) teori om KASAM (känslan av sammanhang) kan användas för att förstå och förklara studiens resultat. Tema som kom fram i studien sorterades under Antonovskys (2005) tre komponenter i teorin. ”Skapa egen förståelse för arbetet” sorterades under komponenten begriplighet, ”Prioritera och avgränsa” under hanterbarhet samt ”Stöd och återhämtning” under meningsfullhet. Studien är ett kunskapsbidrag till hur projektledare upplever sin arbetssituation och hanterar stress. / The study investigated Project Manager´s experience of work situation. It´s a qualitative study, based on experiences of Project Managers, who are active in the Public Sector. The study showed that Project Manager´s experienced stress in their work situation. The challenges in the profession created a great driving force for the Project Manager´s to create strategies in a stressful work environment and politically controlled organization that doesn´t have project as main focus.  High demands were made for Project Manager`s to find their own ways to prevent and manage stress. The study showed different factors connected to experieces of stress. Themes created were: ”Structure and communication decide the future”, ”To work with or against the clock”, ”Create your own understandning for work”, ”Prioritize and set limits”, ” Support and recovery” and ”Difficulty in setting limits for using smartphones”. The usage of smartphones could increase the level of stress because the work was available in the phone which made it possible to work at any time of the day. At the same time it could decrease the stress, because the Project Manager had access to the calender and possibility to have an overview of work. However, it was a prerequisite as a Project Manager to set own limits, which most Project Managers could. Antonovsky´s theory of SOC (sence of coherence) could be used to understand and explain the result of the study. Themes were acknowledged in the study could be sorted under Antonovsky´s (2005) three components in the theory. ”Create understandning for your own work” was sorted under the component comprehensibility, ”Prioritize and set limits” under manageability and ” Support and recovery” under meaningfulness. The study is a knoxledge grants in Project Managers experiences of work situation and ways to handle stress.

Hållbar utveckling är en av vår tids största framtidsfrågor och utmaningar och något sompåverkar allas liv. Genom Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling haralla medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt ochekonomiskt hållbar värld till år 2030. Hållbart stadsbyggande är ett viktigt område inomAgenda 2030 och innebär hållbara, hälsosamma och trygga platser. När det gäller att byggahållbara städer spelar Sveriges kommuner en stor roll och därmed blir också kommunägdafastighetsbolag viktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Att arbeta med hållbarhet iorganisationer ses som fördelaktigt ur många aspekter och medarbetarna har visats varaviktiga för att hållbarhetsarbetet i en organisation ska lyckas.Tidigare forskning på medarbetare och hållbarhetsarbete är spretig och det uppges finnasför lite studier på området. Studiens syfte är därför att ytterligare utforska detta område ochfå en ökad förståelse för medarbetarnas engagemang för hållbarhetsarbetet i ett offentligtägt bolag.För undersökningen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Femintervjuer genomfördes med medarbetare från flera yrkesgrupper inom ett kommunägtfastighetsbolag. Empirin analyserades genom ämnen från den teoretiska referensramen.Resultatet av studien bekräftar att det är viktigt att hållbarhetsarbetet är integrerat iorganisationen för att medarbetarna ska kunna engagera sig i det och att den internakommunikationen och ledare som är engagerade i hållbarhetsfrågor har stor betydelse förmedarbetarna uppfattning. Det har även visats under studiens gång att arbetsroller spelar enstor roll i medarbetarnas engagemang för hållbarhetsarbetet. Resultatet visar också attbeslutsprocessen i offentligt ägda bolag kan ha betydelse för i vilken typ av processermedarbetarna upplever att de kan påverka och delta i.

No description available.

No description available.

Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete var att utveckla elevernas ledarskap genom olika ledarskapsövningar, där eleverna fick planera upp en aktivitet som de sedan skulle leda för en annan elevgrupp. Elevernas kompetenser och idéer fick synas i planeringarna. I tidigare forskning har det framgått att inflytande och ledarskap utvecklar elevens självförtroende, kompetens, ansvarstagande och delaktighet, vilket vi även ville se en utveckling av i vår fritidsverksamhet. Efter att eleverna planerat sin aktivitet genomfördes aktiviteten efter utvald elevgrupp. Under aktivitetens gång skedde observationer från oss studenter. I vårt utvecklingsinriktade arbete använde vi oss av två olika dokumentationer. Observationer, som genomfördes under aktiviteterna och intervjuer, som genomfördes efter varje avslutad aktivitet. Resultatet visade att eleverna gärna hade genomfört en aktivitet igen om de hade fått möjlighet. Detta visade att deras självförtroende hade ökat. Genom att de fick planera och ta ansvar för aktiviteterna fick deras kompetenser, delaktighet och ansvarstagande synas i fritidsverksamheten.

No description available.

Vi har valt att göra en studie om varför människor väljer bilen som sitt huvudsakliga färdmedel. I studien har vi valt att fokusera på universitet i Karlstad som målpunkt. Vårt syfte är att utreda varför människor väljer bilen som sitt huvudsakliga färdmedel till en specifik målpunkt i en tätort, som har kollektivtrafik.  I vår studie har vi två frågeställningar: Vad påverkar människors val att använda bilen som sitt huvudsakliga färdmedel till universitet? Varför väljer människor att färdas med bil till universitet när det finns en välfungerande kollektivtrafik i området?  Vi har valt att göra en kvantitativ datainsamling i form av en strukturerad intervju, då vi ville rikta in oss på en specifik målgrupp och få ett så stort antal svarande som möjligt. I studiens resultat och analyskapitel kommer vi redovisa resultatatet och jämföra den med tidgare forskning.