<p>Det ena syftet med uppsatsen var att jämföra de två propositionerna om terrorism från 1973 och 2001 med avseende på de tre frågorna: Vad är terrorism? Vad orsakar terrorism? Hur skall terrorism bekämpas?</p><p>Det andra syftet var att undersöka riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna genom att studera de motioner som inlämnats med synpunkter på propositionerna.</p><p>Med utgångspunkt från det första syftet har propositionerna från 1973 och 2001 presenterats. Varje presentation har inletts med historisk bakgrund som har fokuserat på den dåtida situation, som föranlett regeringen att förelägga riksdagen de två propositionerna just åren 1973 och 2001. </p><p>I 1973 års proposition framgår som en självklarhet att svenskar aldrig kunde vara terrorister. Terroristerna var däremot alltid utlänningar som använde Sverige till att utföra terrorhandlingar i, för att därmed väcka uppmärksamhet på problem i sina egna hemländer.</p><p>Sedan har samtliga motioner med anledning av propositionen 1973 presenterats. Där har olika synpunkter på nämnda proposition förts fram. Många av motionärerna har uttryckt misstro mot propositionen med motiveringen att den personliga integriteten och rättssäkerheten för individen skulle hotas om propositionerna skulle antas i sitt ursprungliga skick. Det framfördes också farhågor om att många lagtexter i propositionen var så vagt och oklart formulerade att de öppnade upp för godtycke vid tillämpningen av lagarna.</p><p>Till sist har det slutgiltiga betänkandet om terrorismen presenterats, som i det här fallet inneburit att riksdagen avslagit alla motionsyrkandena om förändring eller totalt förkastande av motionstexterna, vilket alltså inneburit att betänkandet helt och hållet utgörs av propositionens ursprungliga text.</p><p>Därefter har propositionen från 2001 behandlats på samma sätt. Även här kunde konstateras att det kom många invändningar med utgångspunkt från att propositionen hotade den personliga integriteten och rättsäkerheten. Flera riksdagsledamöter uttryckte också farhågor för att lagtexten även i detta fall var för vagt och oklart formulerat. Även när det gällde 2001 års proposition har alla motionsyrkandena avslagits, vilket innebär att också detta betänkande helt består av propositionens ursprungliga text.</p><p>Därmed har det andra syftet med uppsatsen behandlats, nämligen riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna.</p><p>I nästa avsnitt under rubrikerna ”Analys 1” och ”Analys 2” har dels de två propositionerna jämförts med varandra med utgångspunkt från de tre frågorna: Vad är terrorismen? Vad orsakar terrorismen? Hur skall terrorismen bekämpas? Och dels har innehållet i de motionerna som inlämnats till respektive proposition studerats. Resultatet av ”Analys 1” och ”Analys 2” finns i avsnittet med slutsatserna (avsnitt 6), som kan betecknas som uppsatsens höjdpunkt.</p>

<p>This study endeavours to make an analysis of the major issues that Lithuanian families are facing. In doing so, it is the purpose of the research to uncover the changes and problems that have taken place in Lithuanian society since the country gained independence from the Soviet Union. The Lithuanian case will be compared with Tanzania and other eastern and western European countries. This helps to identify and understand problems that Lithuanian society and families with dependent children have been experiencing.</p><p>The current situation of families in Lithuania is based on traditional model, where men are breadwinners and women are the ones who take care of the households. However, families are undergoing changes whereby, dual model support is taking over, especially to young generation. The two models are functioning in the country but majority of the population prefer traditional model. It is observed that, due to changes and difficulties in life, people have no other way than accepting dual model support. </p><p>Families with children are facing problems which hinder them to develop well in life style. Although the family policy in Lithuania provides family benefits to the families which deserve allowances, still children are in danger of lacking proper care and guidance. Families with dependent children have been experiencing poverty at a high rate that the rest of the population. Families with more than three children are more affected than the ones with fewer children. </p><p>The analysis of this study has shown how the issue of unemployment affects the raising of children. Many citizens have lost their jobs due to privatisation although on the other hand, privatization has been proved to increase the economy of the studied countries.</p><p>This study has also shown that women in Lithuania are more disadvantaged than men. Even if women labour force participation is quite high in Lithuania, still there are many problems. Namely, women in Lithuania have lower wages compared to men; there also few women in the decision making bodies and the parliament. Both Lithuanian and Tanzanian governments have taken measures to encourage women to participate in political arena and labour market. Good relationships within the families have proved to be crucial in good bringing up of the children. The responsibility of bringing up the children is also extended to the relatives.</p><p>All in all provision of family benefits is not the only solution but it has to be associated with education to families and community on how to raise children morally, physically and psychologically so that they become responsible adults. </p>

No description available.

<p>Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i världen försätts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas också av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank är givetvis också med i det som sker. För Sparbankerna är det hela tiden en fråga om hur man ska se på samarbetet med Swedbank.</p><p>Swedbank har fått utstå mycket negativ publicitet i massmedia vilket även påverkar sparbankernas verksamhet. Det pågår ständigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank. I vår uppsats har vi valt att titta närmare på detta samarbetes vara eller icke vara. Det finns sparbanker som valt att gå sin egen väg, bort från samarbetet med Swedbank, det finns de som enbart köper tjänster och de som låter Swedbank köpa aktier i sparbanken. Denna uppsats kommer att titta på en del faktorer som skiljer dessa åt men också vilka likheter som finns.</p><p>Denna uppsats kommer i huvudsak vara uppbyggd kring intervjuer med personer i ledande ställning. Tre banker har vi varit i kontakt med som har försökt ge oss relevant information. Att utföra intervjuer med respondenter i ledande ställning gör att svaren formas efter vad respondenten vill ha sagt, inte vad vi har frågat. Det är därför våra tolkningar som lett till följande resultat.</p><p>Slutsatserna vi dragit är att de som valt att samarbeta med Swedbank ser produkter, tjänster, expertis och IT-system som den mest relevanta anledningen. Dessa sparbanker har helt enkelt stordriftsfördelar. Vi menar också att de sparar mycket pengar på att inte utveckla alla dessa tjänster själva. För banken som har valt att gå sin egen väg lyfter vi fram fördelen med att vara oberoende och att man inte vill ha någon med så pass stort inflytande över sig. Man vill vara sin egen bank. Vi inser dock att det måste ha kostat oerhört mycket att utveckla och bli en fullsortimentsbank.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket. Elevintervjuerna gjordes med elever som var sex till sju år och vi undersökte deras relationer till högläsning och vilket engagemang de mötte angående högläsning i skolan och hemmet. Resultatet av undersökningarna visade att förskolorna och förskoleklasserna använde sig av högläsning i stor utsträckning. Lärarna förstod vikten av högläsning och vilka fördelar det fanns med att läsa högt. De verkade även nöjda med den läsmiljö de hade i verksamheterna. Nästan alla elever tyckte om när någon läste högt för dem och de vet hur och var de vill sitta när de lyssnade. </p>

<p>I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner. Det totala deltagandet i enkäten var 40 pedagoger. Instrumentet i undersökningen var en enkät som bestått av både strukturerade och öppna frågor. Enkäten bygger på frågor som lyfter fram pedagoger i förskolan och deras syn på och vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Resultatet i vår undersökning pekar på att pedagogerna i förskolan är medvetna om den planerade fysiska aktivitetens roll för barns utveckling. Resultatet pekar också på flera olika faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. I diskussionen resonerar vi kring de olika faktorerna, som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan och sätter dessa i ett större perspektiv.</p>

<p>Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats. Frågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att det sociala samspelet varierar beroende på vilken lärare det handlar om och att det är viktigt för gymnasieelever att lärare är personliga och ser dem som egna individer. Studien visar också att den personliga relationen till lärarna som elever eftersträvar redan förekommer på skolan, åtminstone i viss utsträckning, och att det är något som de vill se ännu mer av.</p>

<p>Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med elev-erna. Analysen av undersökningen har utmynnat i en rad olika slutsatser; bl.a. att tid är viktigt för att främja kommunikationen mellan lärarna och deras elever. Finns inte tiden, så finns det möjlighet att ”skapa” denna på olika sätt, t. ex. genom prioriteringar. Att ta vara på glädjen och feedbacken från eleverna är, även det, viktigt ur hälsosynpunkt. Stud-ien är intressant i den meningen att den erbjuder ett redskap att ta till innan risken för att hamna i ett stresstillstånd, och så småningom bli utbränd, är ett faktum.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att det är viktigt med ögonkontakt, att verbalt språk och kroppsspråk stämmer överens, samt att det är viktigt att vara i jämnhöjd med barnet. Det framkom även att pedagogerna använder sig själva som verktyg hela tiden de är tillsammans med barnet.</p>

<p>I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket. Det svenska klassrummet betonade elevens personliga utveckling och möjligheter till inflytande, men samtidigt blev användningen av målspråket inte kontinuerligt eftersom de svenska eleverna ofta saknade relevant ordförråd.</p>