<p>Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i några svenska förskolor. I vår litteraturbakgrund har vi skrivit om själva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra världskrigets slut. Här tar vi upp vad som är viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer på några förskolor för att få svar på vår problemprecisering som var följande:</p><p>-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt?</p><p>-Vilken betydelse kan ett s.k. Reggio Emiliainspirerat arbetssätt ha för utvecklingen av den pedagogiska verksamheten i en svensk förskola?</p><p>När vi analyserade intervjumaterialet, fick vi fram följande teman, som fick rubrikerna: Studiedag och förskoletidning, Ett kompetent och socialt barn, Att få berätta sin berättelse, Miljön: tillåtande, inspirerande och utmanande, Hundra sätt att tala, Att rannsaka sig själv och se möjligheter, Avgränsade lekmiljöer, … lära sig å lyssna, Utmaningar, Titta här! Kommer du ihåg..., Att planera är att reflektera!</p>

<p>Uppsatsen handlar om en god lärmiljö och en skola för alla.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad några pedagoger anser om en god lärmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnå det. För att få svar på dessa frågor, läste vi litteratur som var relevant för ämnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.</p><p>Vi använde oss av intervjumetoden, när vi ställde frågorna till pedagogerna. De vi intervjuade var två rektorer, sex pedagoger, en speciallärare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frågorna och syftet med uppsatsen. Vid nästa steg genomförde vi intervjuerna. Sedan analyserade vi undersökningen och tog fasta på det som var relevant utifrån vår uppsats.</p><p>Resultatet av vår uppsats blev att pedagogerna utgår ifrån att skapa en god lärmiljö och en skola för alla, där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev. Tack vare våra intervjuer och litteraturen har vi fått fram exempel på vad en god lärmiljö är och hur man kan skapa en skola för alla.</p>

<p>Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att få kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att få reda på hur aktiva barn är. Vi har använt oss av enkätundersökningar som riktar sig till pedagoger och föräldrar, stegräknare som vi har fäst på barnen och så har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkätundersökningarna visar att både pedagoger och föräldrar är medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha använt stegräknare är att barn är mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jämfört med om de är inne i förskolan. När vi har tittat på samtalsresultaten visar det att barnen har mer fysiskt ansträngande aktiviteter när de är ute, som t.ex. cykla och klättra, och när de har gymnastik där de springer och hoppar mycket, jämfört med när de är inomhus då de gärna ritar och målar eller leker med leksaker.</p>

<p>I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ”Bildens betydelse i förskola/skola”. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras. Vi har fördjupat oss i den forskning och de teorier som stödjer bildens betydelse för barnen/eleverna i förskola/skola. Arbetet är dels en undersökning av den praktiska verksamheten, dels en dokumentation av styrdokumenten. Resultaten visar att det är skillnad mellan pedagogernas teorier om bildens betydelse och det praktiska arbetet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lärare anser att trygghet hos eleven innebär, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förändrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebär, människans behov av trygghet, lärarens förhållningssätt och slutligen kännetecken på en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgränsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrån kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes på sju lärare som arbetade med elever från 6-12 år. Resultatet visar att lärarna var medvetna om vad trygghet innebär för eleven. De arbetade på varierade sätt för att skapa trygga elever och gav olika förslag på hur man kan upptäcka om en elev är otrygg. Majoriteten av lärarna ansåg att tryggheten hos eleverna hade förändrats sedan de började arbeta som lärare. Avslutningsvis diskuteras resultat, teori och empiri med koppling till syfte och problemprecisering i diskussionen.</p>

<p>Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare. I vår diskussion och slutsats tar vi upp fritidspedagogens yrkesroll och för en diskussion hur fritidspedagogens arbetssätt har förändrats. </p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens väg mot det svenska språket kan se ut. Vi har tittat närmare på hur man kan förbättra denna inlärning, vilka problem och hinder som är vanligt förekommande samt vilken roll som hemspråket har vid svenskinlärning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vår VFU-period. Denna del redovisar vi i vår resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande våra frågeställningar och dessa har samlats i vår litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som vi eftersökte. Modersmålets innebörd för inlärningen av det svenska språket lyftes fram. De problem som var vanligt förekommande då invandrarelever skulle lära sig svenska presenterades. Det togs även upp hur man som pedagog kan underlätta invandrarelevernas väg mot det svenska språket.</p>

<p>Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda på var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen är viktigt, om de använder sig av denna eventuella kunskap och i så fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss på är barn från förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om läs- och skrivutveckling säger i ämnet och genom enkäter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur är bra för läs- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning men alla är överens om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Enkäterna visade att pedagoger i förskolan/skolan visade på vissa brister i sina kunskaper vad gäller skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutveckling. I denna uppsats undersöker vi om pedagogerna använder sig av skönlitteratur och om de vet varför. Om pedagoger förankrat sina val av hur man arbetar i till exempel en specifik teori får man ett mer genomtänkt arbetssätt och det gör det lättare att formulera mål och syfte med sin undervisning.</p>

<p>Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.</p><p>Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna. Barn leker helst ute, vilket framkom i både pedagogernas och barnens svar. Ändå utnyttjas utemiljön en förhållandevis kort stund under en dag. </p><p>Vi anser att barn i sin vardag måste få vistas i en utemiljö med en mångfald av naturmaterial som är utmanande och där den egna förmågan tas på allvar. Detta ihop med naturintresserade pedagoger tycks utgöra ett betydelsefullt inslag i utomhuspedagogik. I annat fall är det lätt, vilket vi har sett, att möjligheterna plockas fram ur ett förråd, i detta fall cyklar. Att bara cykla runt, runt på en tillrättalagd förskolegård ger inga varierande naturupplevelser. Även om alla förskolor inte har samma förutsättningar, så gäller det att kunna se möjligheter i stället för svårigheter.</p>

<p>Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.</p><p>Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.</p><p>Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati. Eleverna uppger att det är i lek och skapande som de har möjlighet att vara med och bestämma. De uppfattar det som att det är fröken som bestämmer mest i skolan.</p>