<p>Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen.</p>

<p>Undersökningens syfte var att skapa förståelse och upptäcka faktorer varför pedagogers arbetsmetoder och inställning till utevistelse på förskolans gård skiljer sig åt. Genom litteraturstudier undersöks utevistelsens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studien innehåller också utdrag från förskolans styrdokument och olika forskares åsikter angående pedagogens förhållningssätt vid utevistelse. I den teoretiska bakgrunden tas också upp hur människans förhållande till utevistelse har förändrats genom historien. Våra frågor gällde vilka kunskaper pedagogen har om utevistelsens betydelse och vilka faktorer som påverkar den enskilde pedagogens förhållningssätt på förskolans utegård. Metoden för detta var kvalitativ och innebar insamling av data genom observationer och intervjuer av 11 förskolepedagoger på två förskolor i en skånsk kommun. Resultatredovisningen består av utdrag från observationer och intervjuer samt analys av dessa. Vårt huvudresultat vid underökningen är att utformningen av förskolans gård och dess miljö runt omkring samt pedagogens tidigare erfarenheter såsom barndomsminnen har stor betydelse för hur de förhåller sig vid utevistelse. Pedagogernas kunskaper om betydelsen av att vistas ute handlade mest om den fysiska hälsan.</p>

<p>Syftet med arbetet är att ge exempel på hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans värld arbetar med integration och tolerans mellan elever från olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel på i litteraturgenomgången och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, där pedagoger och vuxna i skolans värld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgången ges också en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gällande integration, har förändrats under de senaste 50-60 åren och några olika typer av kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in på band och som därefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta på flera olika sätt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med värdegrundsfrågor och utvecklandet av språkkunskaperna i svenska. Vår tolkning är den att integration är ett område som man, behöver arbeta med i ett långtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som är representerade i barngruppen.</p>

<p>Vi vill med vår studie belysa föräldrars uppfattning om förskolans läroplan och visa på vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och läroplanens historia sett ur ett samhällsperspektiv. Likaså behandlas utvecklingsekologi med fokus på Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhållandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland föräldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med föräldrar, pedagoger och rektorer. Studien visar på att föräldrar vill engagera sig i förskolans verksamhet men att tid och ork inte räcker till. Många föräldrar menar att det viktigaste är att deras barn trivs och mår bra i förskolan, och att de litar på pedagogernas kompetens. I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vikten av trygghet och kommunikation i mötet mellan hemmet och förskolan. Likaså vikten av förståelse för varandras olika förväntningar och behov.</p>

<p>Vi ville fördjupa våra kunskaper kring barns sätt att tänka i naturvetenskap. Utifrån detta ville vi sedan ta reda på hur man kan göra undervisningen i naturvetenskap i allmänhet, och universum i synnerhet, bättre och mer intressant. Detta gjorde vi genom att göra en enkätundersökning bland elever i skolår 3 och en intervju med deras pedagoger, samt genom att läsa aktuell litteratur inom området. Litteraturdelen innehåller två avsnitt. Det första handlar om lärandeteorier i naturvetenskap, och det andra om hur universum har uppstått. Den empiriska delen behandlar vår undersökning bland elever och pedagoger. I den framkom att eleverna har ganska dåliga förkunskaper om universums uppkomst, vilket kan bero på pedagogernas bristande kunskap och intresse. Vi tror att det bästa sättet att undervisa om universum är genom att utgå från elevernas förkunskaper och frågor.</p>

<p>Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser. Kriminalvårdens elever vill i högre utsträckning bli sedda som individer, framför att bli betraktade som en homogen grupp. Eleverna förhåller sig på olika sätt till maktutövandet genom dels undvikande av kontakt i den maktrelation man upplever som svår och dels genom mediekontakt för att påverka maktrelationens karaktär. Eleverna använder sig av demokratiska forum för att som grupp påverka men upprättar även individuella kontakter med dem som ingår i maktrelationen. Maktrelaterade effekter som uppstår är: ansvarslöshet, handlingsförlamning, avtrubbning, att vara förbannad, irritation, besvikelse, förnedring, kränkning, stress, hat, obehag och hävdelsebehov. Dessa effekter bärs endast i låg utsträckning in i klassrummet, och eleverna anser i huvudsak inte att läraren skall förhålla sig till dessa effekter, då dennes huvudsakliga uppgift är att bedriva kvalitativt god undervisning.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.</p><p>Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som inte deltar, men även de som gör det. </p><p>I litteraturgenomgången har vi försökt lyfta fram idrottens roll och historia i skolan. Hur vi uppfattar vår kropp och vad det innebär att ha en god eller dålig självuppfattning läggs fram. Även vilken betydelse fysisk aktivitet har för den allmänna hälsan.</p><p>Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola, vilken befinner sig i en medelstor tätort. Formen som vi har valt för att genomföra undersökningen på består av både enkät och intervju. Enkäten innefattar totalt 70 elever och intervjun består av två idrottslärare, varav en manlig och en kvinnlig.</p><p>Vårt resultat har visat att av alla elever som deltagit i undersökning på skolan är det cirka 70 % av de som deltar i undervisningen som även bedriver någon form av motion på sin fritid. Det är 25 % av eleverna som uppger att de väljer att inte delta i undervisningen pga. yttre faktorer, klädsel, utseende eller kompisar. Av dessa elever var det 80 % som utövade någon form av aktivitet på sin fritid.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod.</p><p>Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande:</p><p>-Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning?</p><p>-Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt?</p><p>-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?</p><p>I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar.</p><p>Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något. Däremot visar undersökningen att variationen, ett webbaserad läromedel erbjuder, bidrar till att elevernas arbetslust och motivation ökar.</p>

<p>I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielärares bildanvändande i undervisningen. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras på text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lärandet bättre än en text.</p><p>Syftet för examensarbetet är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan använder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvändandet. Undersökningen bygger på elva intervjuer med gymnasielärare. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor på en mellanstor och på en mindre ort i södra Sverige. Spridningen i ålder ligger mellan 30 och 60 år. Yrkeserfarenheten varierar mellan två och 34 år.</p><p>Alla lärarna i undersökningen använder bilder i sin undervisning. Frekvensen varierar dock kraftigt, från i stort sett dagligen till ett fåtal gånger per termin. Det vanligaste användningssättet är för att illustrera och skapa intresse bland eleverna. Bilden kan även fungera utmärkt för att stimulera diskussioner i klassrummet. Bilder kan effektivt bidra till att försätta eleverna i en viss stämning och inspirera dem till egna funderingar. Flera av lärarna hävdar att genom att använda bilder så kommer eleverna bättre ihåg den tematik som tagits upp. </p>

<p>Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.</p><p>Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.</p><p>Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud. b/ Att hörselskadade barn behöver en anpassad miljö för att orka med fritidsverksamheten. c/ Att barn som inte får en anpassad miljö väljer att inte använda hörapparater eller att inte vara i verksamheten.</p>