<p>Utgångspunkten för vårt arbete var vår övertygelse om att självförtroendet inverkar vid elevers läs- och skrivutveckling. Syftet med arbetet var att göra en jämförelse mellan författares och verksamma pedagogers syn på vilka faktorer som är betydelsefulla för elevens självförtroende i samband med läs- och skrivutveckling. För att kunna göra denna jämförelse genomförde vi intervjuer med verksamma pedagoger och tog på så vis reda på deras åsikter. Undersökningen visade att alla pedagogerna tyckte att elevens självförtroende påverkar dess läs- och skrivutveckling vilket även förstärks av författarna i litteraturgenomgången. De faktorer som, enligt de intervjuade pedagogerna, är betydelsefulla för elevens självförtroende är främst hemmet och föräldrarna, krav och beröm. Denna uppfattning kommer till viss del även till uttryck i den litteratur vi läst, även om denna oftast har en annan fokus i resonemanget som gör det djupare. Vår undersökning visade också att de verksamma pedagogerna anser att pedagogen kan stärka elevens självförtroende, allmänt genom sitt förhållningssätt och specifikt genom sin ansträngning att anpassa undervisningen till varje elevs behov. Denna syn har de intervjuade pedagogerna gemensamt med författare som t.ex. Atterström (2000) och Smith (2000).</p>

<p>I vår undersökning kommer vi att visa hur man använder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgå från dessa frågeställningar: </p><p>Hur följer man elevernas utveckling med hjälp av IUP? Hur går det till när man arbetar med IUP i skolan?</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling på deras egen nivå och konkretiserar de mål som eleverna, enligt styrdokumenten, läroplaner och kursplaner, ska uppnå. Vi jämför sedan resultaten av våra intervjuer med det som redan finns framforskat från andra forskningsstudier. </p>

<p>Syftet med studien är att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftspråk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av två klasser i år sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrån en detaljrik bild för att, till studien, få ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vårt syfte. I studien undersöks i vilken mån pojkar respektive flickor använder första person singular samt i vilken utsträckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade på en skillnad mellan de två grupperna, alltså inte mellan pojkar och flickor. I den ena gruppen fanns ingen text skriven i första person singular medan 15 texter i den andra gruppen skrevs i första person singular. En tydlig skillnad fanns att utläsa i beskrivandet av relationer mellan pojkar och flickor. Den absolut mest använda relationen i texterna var familjen men flickorna använde denna relation dubbelt så mycket som pojkarna. Dessutom valde fem flickor att byta perspektiv till män eller pojkar i sina texter.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad kunskap i hur några skolor arbetar med skönlitteratur, vilka arbetssätt man kan arbeta efter i skolår ett och två. För att kunna genomföra detta, började vi med att fördjupa oss i litteraturen. Efter det besökte vi fyra olika skolor för att genom intervjuer med både pedagoger och elever undersöka hur dessa olika skolor använde sig av skönlitteratur i sin undervisning. När vi sedan sammanställde intervjuerna och fick fram resultatet, blev vi positivt överraskade över hur mycket skönlitteratur det används i dagens skolor.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka lärares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gå vidare med resultaten och få igång tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lärarna är positiva till att utveckla kvaliteten i ämnena men att de är mindre intresse-rade av att delta i något projekt som främjar detta.</p>

<p>Vårt syfte med detta examensarbete är att få insikt i vilket språk som ska användas för att öka elevernas matematiska förståelse i hanteringen av textuppgifter. För att få reda på detta har vi använt oss av litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I denna undersökning har vi låtit elever skriva egna matteberättelser, som vi sedan skrivit motsvarigheter till med utgångspunkt från läroböcker i matematik. Dessa uppgifter har eleverna fått lösa. Vi har sedan intervjuat 12 elever för att få fram deras syn på uppgifterna. Resultatet från våra studier visar bland annat att eleverna uppskattar att få skriva egna matteberättelser, att detta är bra för den matematiska förståelsen framkommer det i litteraturstudierna. Vidare visar våra studier att det är viktigt att eleverna har en förförståelse för orden som används i textuppgifterna.</p>

<p>En undersökning genomfördes i en delkurs av naturkunskap, där undervisningen bedrevs genom öppna frågor. Fokus var att eleverna skulle använda sin kunskap. De fick presentera resultatet av arbetet i form av ett rollspel och genom att skriva en artikel. Syftet med arbetet var att ändra elevernas inställning till naturvetenskap, speciellt i miljöområdet.</p><p>Resultatet av delkursen undersöktes med hjälp av enkäter och intervjuer. Den huvudsakliga slutsatsen var att flertalet elever upplevde naturvetenskap och miljö som mer engagerande och allmänbildande efter avslutad kurs. De flesta eleverna upplevde också det friare arbetssättet som positivt och tyckte att ansvaret ökade. De fick förutom ämneskunskaper, kunskap i samarbete- och argumentation och en bredare syn på naturvetenskap. De trodde också att kunskapen de tillgodogjorde sig under kursen kommer att sitta längre. Undersökningen konstaterade dessutom att när samarbetet i elevgruppen börjar, då börjar lärandet.</p>

<p>En skola för alla – Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.</p><p>I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.</p><p>Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen. </p>

<p>I vår uppsats har vi studerat lärandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lär. Syftet med vår uppsats var att få kunskap om hur man kan anpassa lärandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhållande till de teorier som finns. För att få denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger samt använde oss av relevant litteratur. Utifrån materialet vi har fått fram har vi analyserat och dragit slutsatser. Vi kom fram till att praktiken stämde väl överens med teorin. De metoder och arbetssätt som vi läst och skrivit om i litteraturgenomgången var också de metoder som användes ute i skolorna.</p>

<p>Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat är den kommunikation och det sociala samspel som uppstår i lekvärlden. Genom att analysera och reflektera vårt datamaterial har vi kommit fram till att barnen väljer att leka i mindre grupper och gärna med samma kamrater. Ibland kan barnen välja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara många. Vi märkte en skillnad vid dialogerna i leken, de äldre barnens konversation var innehållsrikare än de yngre barnens. Under forskningens gång har vi sett att fast det sker förändringar i leken fortsätter barnens lektema utan avbrott. Den fria leken behövs i förskolan för barns utveckling och bearbetning av sin omvärld. </p>