I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ”omätbara”? Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet. Detta har i Sverige bland annat gjorts för den ekologiska hållbarheten genom miljöbalken och kravet på miljöbedömningar, som sedan kan utmynna i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För den sociala hållbarheten har det inte på sammasätt utvecklats några verktyg. På senare tid har dock den sociala hållbarheten blivit en allt större fråga. Till exempel har Göteborg genom projektet ”Social hållbar utveckling år 2020” tagit fram en kunskapsmatris för bedömning av social hållbarhet i planeringen. Ett antal mindre kommuner, däribland Gällivare, har tagit fram så kallade sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) som är ett verktyg för att konceptualisera den sociala hållbarheten i planeringen. Men hur fungerar egentligen sociala konsekvensbeskrivningar i praktiken och hur kan de integreras i planerings-och gestaltningsprocessen? I arbetet diskuteras begreppet sociala konsekvensbeskrivningar och dess förhållande till det sociala hållbarhetsbegreppet samt vad sociala konsekvenser egentligen innebär. Vidare diskuteras även för-och nackdelar av konceptualisering genom framförallt checklistor och designprinciper. Arbetet omfattas av en generell forsknings-och kunskapsöversikt, samt en fallstudie över Gällivares arbete med social hållbarhet genom strategiska dokument och SKB. Slutligen översätts teorin och analyserna till ett planförslag med fokus på att stärka den sociala hållbarheten i Gällivare.  I arbetet konstateras bland annat att sociala konsekvensbeskrivningar ännu är ett svagt begrepp ur en svensk kontext. Begreppet har inte slagit rot på samma sätt som sitt syskon, MKB, och detta skapar en begreppsförvirring som påverkar SKB-begreppet negativt. För att gå vidare krävs det att vi kan enas om ett begrepp för att förflytta diskussionen från: ”Vad betyder SKB?” till att istället fråga oss ”Hur ska SKB användas för komplettera den övriga planprocessen och konceptualisera sociala konsekvenser på bästa sätt?” För att den sociala hållbarheten ska bli en självklar del av processen krävs det att vi kan enas om ramverk och riktlinjer för att möjliggöra för bredare samverkan och diskussion.

Sociala konsekvensanalyser är en process som handlar om att beskriva, analysera och hantera avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer som en följd av planerad stadsutveckling. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap kring teori och praktik i sociala konsekvensanalyser genom att jämföra teorier om social rättvisa och aktuell forskning med ett praktiskt exempel i anslutning till infrastrukturprojektet “Västlänken” i Göteborg. Studien kommer även att undersöka om det finns några eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av sociala konsekvensanalyser. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys potentiellt kan påverka social rättvisa. Resultatet visar att det förekommer utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens inom social hållbarhet och social rättvisa. Studien föreslår att det införs ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser och utformning av en nationell modell med utgångspunkt i teorier om social rättvisa. Att inkludera sociala konsekvensanalyser i planeringsprocessen innebär att ta ställning till ett antal komplexa frågor, nödvändiga för att nå fram till ett rättvist och socialt hållbart samhälle. / Impact Assessments are common tools in urban planning, used to predict future consequences of a certain project. This study focuses on the Social Impact Assessment, which is about the processes of describing, analyzing and managing the intended and unintended social consequences of planned interventions. The purpose of the study is to create an understanding of the theory and practice in Social Impact Assessments and in what way the Social Impact Assessment could have the potential to affect social justice. This will be accomplished by comparing existing research within the subject and theories about social justice with the Social Impact Assessment carried out in an infrastructure project called "Västlänken" in Gothenburg, Sweden. The study also explores if there are any particular challenges in the field of Social Impact Assessments and its practical application. The results show that there are challenges around the common understanding and definition of the field, absence of a common model and a lack of expertise in social sustainability and social justice. The study proposes that the Social Impact Assessment becomes a legal requirement in Sweden and that a national model based on theories of social justice will be created. Including Social Impact Assessments in the planning process means taking a stand in a variety of difficult questions, necessary in the aim for a just and socially sustainable society.