<p>Betyg 180608.</p>

<p>Betyg 180607.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av personlighetstester i rekryteringssammanhang utifrån både rekryterares och arbetssökande perspektiv. Studiens frågeställning är: Vilken uppfattning har rekryterare om personlighetstest som metod? Vilken upplevelse har arbetssökande av personlighetstest? Hur påverkar validiteten och reliabiliteten användningen av personlighetstest? För att undersöka detta utfördes tio intervjuer av fem rekryterare och fem arbetssökande. Undersökningar om just personlighetstester i samband med rekryteringar går att finna men det är mindre vanligt med en jämförelse mellan rekryterare och arbetssökare. Tidigare forskning stödjer att människans personlighet till stor del är föränderlig och påverkas av den situation individen befinner sig i, därför finns relevans till att undersöka detta ur en sociologisk ståndpunkt. Att undersöka hur de olika grupperna upplever personlighetstest blev därför motiveringen till studien och förhoppningen är att bidra till en större insikt om personlighetstester som metod vid rekryteringar. Tidigare forskning har bland annat visat att personlighetstest bör användas som ett komplement till en personlig intervju med syfte att bidra till en större förståelse om individens personlighet. Det bör ej användas som enda urvalsverktyg tidigt i urvalsprocessen eftersom personlighetstest har en låg validitet och reliabilitet. Det teoretiska ramverket i studien utgår från Erving Goffmans teori kring det dramaturgiska perspektivet med fokus på begreppen framträdande och roller. Resultatet bygger på tre olika teman som framkom ur intervjuerna: testmomentet och återkoppling samt personlighetstesters utveckling. Utifrån dessa tre teman presenteras resultat och analys utifrån både rekryterarnas och arbetssökandes perspektiv. Studien visar att upplevelsen av personlighetstesterna skiljer sig åt från de olika grupperna. Rekryterarna upplever testen som en positiv metod i urvalsprocessen, och ser dem som ett bra underlag för en senare personlig intervju. Rekryterarna poängterar att en viktig del är att diskutera testet med den arbetssökande. Gruppen med arbetssökande har en mer problematisk syn på personlighetstester och samtliga har upplevt test tidigt i urvalsprocessen, utan återkoppling och utan möjlighet till en genomgång.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva handbollen som en egen kultur och socialisation, innehållande ritualer och symboler, utifrån ett socialantropologiskt perspektiv, samt att studera ledarnas betydelse i ett handbollslag när det kommer till vad spelarna lär sig på planen. Detta är en fältstudie av flickhandbollslag och deras tränare. Data har samlats in genom observationer och intervjuer med tränarna. Uppsatsen beskriver handboll som en egen kultur där spelarna genom socialisation lär sig handbollens regler och normer. Symboler, som matchkläder och språk, identifieras liksom ritualer, som utförs både på träningar och matcher. Teorin om passageritualer kopplas till de faktorer som förbereder unga spelare inför en framtida förflyttning till ett äldre lag. Genom intervjuer med tränarna identifieras även flera olika tabun kopplade till hur en handbollsspelare förväntas bete sig. Uppsatsen studerar även de livskunskaper som ungdomar kan lära sig genom att delta i sport. En avgörande faktor för denna inlärning är de vuxna ledarnas inställning och förmåga att agera förebild. Detta gör att ungdomarna kan lära sig kunskaper som kan tas med även utanför idrottens sammanhang. Uppsatsen beskriver även olika ledarskapstyper, vissa tenderar att fokusera på gruppens resultat, medan andra fokuserar på dess deltagare och välmående. / The purpose of this essay is to describe team handball as a culture and socialization, containing symbols and rituals, from a social anthropological perspective and also studying the importance of the leaders of a handball team, when it comes to what players are learning on the court. The essay is a field study, describing team handball as a culture where players through socialization are learning the rules and norms of handball. Symbols, such as clothes and language, are being identified as well as rituals that are being preformed during practices and games. The “rites of passage” theory is connected to the fact that younger players in different ways are being prepared for playing on a higher level with an older team. By interviewing the leaders of the team in this essay, different taboos are being identified, connected to the expected behaviour of a handball player. The essay also studies the life skills that young people can learn through sport participation. A crucial factor of this learning is the attitude of the adult leaders and their ability to act as role models. If the leaders can manage this, the young players are likely to receive knowledges that can be used in other contexts than sport. The essay also describes different types of leaders, some tend to focus on the results of the group, whereas other types focus on its members.

The present study investigates comments posted on IMDB, in an effort to shed light on how these comments create and navigate subject and object positions in relation to Twilight (2008)and its intended audience. In so doing, the study implements a Bourdieusian theoretical framework centered on habitus; field; cultural capital; symbolic violence, and taste. The study also draws on Connell’s theory of masculinities, utilizing the notion of hegemony in the study the aforementioned subject positions from an intersectional point of view. Through a thematic close reading, the present study finds that masculine subject positions are created and maintained in opposition to Twilight and its intended audience. Furthermore, these subject positions relied on symbolic violence in order to distance their position – which the study considers to be one of hegemonic masculinity – from the movie and its fans. Apart from gender, age also played a large part of this distancing process; young, irrational women were positioned as the polar opposite of the reasonable, masculine subject positions whose points of view were presented in the comments.

Abstract The introduction of micro and small enterprises (MSEs) in Ethiopia represents one of the main recent policy measures aimed at creating mass job opportunities to sustain the economic development of the country. The study tried to examine the socio-economic impact and giving a deeper understanding of metal and woodwork cluster through describing by various data collection Hawassa, Ethiopia. The study also focused specifically on economic, social and political dimensions. The findings of the study were: the metal and wood work enterprises have a positive impact on economic growth; and a significant impact of social capital such as mutual respect, cooperation, honesty and trust, experience sharing, open discussion and responsibility, and easiness in planning. Besides, the participants benefited from the awareness obtained on their rights, responsibilities and constitutional privileges. Moreover, the government use MSEs as a tool to control the people as the party members. Nonetheless, problems such as shortage of electricity significantly influence metal and wood work enterprises. Yet, some of the shortcomings associated with an adverse effect are inflexible working procedures as well as lack of commitment and responsiveness, lack of credit facility and operators on chat addiction. Keywords:-Poverty, micro and small enterprises, social, economical, and political dimension.