<p>Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? </p><p>Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog. Nyckelinformanterna bidrog till att ge en övergripande bild av invandrarpojkars situation medan övriga informanter gav en specifik bild av deras personliga erfarenheter. Vid analysen utgick vi från teorier av Bauman, Weber, Berger & Luckman, Durkheim och begreppet stigmatisering för att kunna förstå ämnet på olika nivåer.</p><p>Resultatet av intervjuerna gav en skrämmande samstämmig bild av hur ett byråkratiskt samhälle, misslyckad socialisation och internalisering, socialt tvång och stigmatisering kan leda till mycket grov kriminalitet och visar även på en situation som måste betraktas som ett allvarligt samhällsproblem.</p>

<p>Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock.</p><p>I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år.</p><p>I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna. Den teoretiska ram som jag har använt mig av är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori förklaras begreppen identitet, kultur, delaktighet, socialisation, sociala nätverk genus och integration i uppsatsen. Metoden som jag har valt i undersökningen är kvalitativ med respondentintervjuer. Min empiriska undersökning består av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor mellan 22-44 ålder som har bott i Sverige i minst för fem år. I resultaten framkommer att dessa kvinnor trivs med sitt liv i Sverige och känner sig trygga trots att de fortfarande pendlar mellan två kulturer. Det framgår av deras intervjusvar att de har en stark tendens att integrera sig i det nya samhället och anpassa sig till det nya samhällets krav för att kunna skaffa sig ett liv som de andra samhällsmedborgarna.</p>

No description available.

No description available.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog. Nyckelinformanterna bidrog till att ge en övergripande bild av invandrarpojkars situation medan övriga informanter gav en specifik bild av deras personliga erfarenheter. Vid analysen utgick vi från teorier av Bauman, Weber, Berger & Luckman, Durkheim och begreppet stigmatisering för att kunna förstå ämnet på olika nivåer. Resultatet av intervjuerna gav en skrämmande samstämmig bild av hur ett byråkratiskt samhälle, misslyckad socialisation och internalisering, socialt tvång och stigmatisering kan leda till mycket grov kriminalitet och visar även på en situation som måste betraktas som ett allvarligt samhällsproblem.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna. Den teoretiska ram som jag har använt mig av är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori förklaras begreppen identitet, kultur, delaktighet, socialisation, sociala nätverk genus och integration i uppsatsen. Metoden som jag har valt i undersökningen är kvalitativ med respondentintervjuer. Min empiriska undersökning består av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor mellan 22-44 ålder som har bott i Sverige i minst för fem år. I resultaten framkommer att dessa kvinnor trivs med sitt liv i Sverige och känner sig trygga trots att de fortfarande pendlar mellan två kulturer. Det framgår av deras intervjusvar att de har en stark tendens att integrera sig i det nya samhället och anpassa sig till det nya samhällets krav för att kunna skaffa sig ett liv som de andra samhällsmedborgarna.

No description available.