No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nyutexaminerade lärare från den kompletterande pedagogiska utbildningen upplever inträdet i arbetslivet, detta utifrån deras syn på den egna lärarrollen, förväntningar på dem som lärare och deras uppfattning av sin läraridentitet. Detta har undersökts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sju lärare om deras upplevelser av det första året som yrkesverksam lärare. Studien utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv på roller och identiteter, som innebär att dessa ses som formade av och ständigt utvecklade genom social interaktion. De förväntningar som lärarna upplever finns på dem har kartlagts och utgör grunden för diskussionen kring lärarnas förhållningssätt till lärarrollen. Resultaten visar att lärarna i vissa avseenden upplever att deras läraridentitet och lärarroll inte går ihop. I vissa situationer upplever de att de saknar verktyg för att kunna handla i enlighet med sin identitet, och istället tvingas ta anta en lärarroll som de inte känner sig bekväma i. Detta glapp förväntas med tiden överbryggas genom att lärarna samlar på sig mer erfarenhet av yrket. Svårast hade lärarna att förhålla sig till de förväntningar de har på sig själva men inte lyckas leva upp till, medan andras förväntningar som bedömdes som orimliga lättare kunde avfärdas. Lärarna tycktes således ha en relativt välutvecklad bild av den egna läraridentiteten, och använder sig i viss mån av den för att bemöta andras förväntningar.

Föreliggande uppsats redogör för en studie med syftet att synliggöra hur personal på den öppna förskolan uppfattar att verksamheten och deras arbetsuppgifter formas av det omgivande närsamhället och av de föräldrar som besöker verksamheten. Mer specifikt syftar studien till att belysa hur personalen upplever sin roll i de socialisationsprocesser som äger rum inom ramen för verksamheten. Studien genomfördes med en hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Deltog gjorde respondenter från två olika öppna förskolor, verksamma i närsamhällen med skilda socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visar på att personalen på den öppna förskolan besitter en viktig roll som socialisationsagent ifråga om att, som främjare, medverka till det föräldraskapande som sker på den öppna förskolan. Resultatet visar att närsamhället och dess föräldrar formar, genom sina olika behov, personalens arbetsuppgifter samt verksamhetens fokus. Ur ett sociologiskt perspektiv är studien intressant eftersom en rad olika socialisationsprocesser i den öppna förskolans verksamhet blir synliggjorda.

No description available.

No description available.

Denna uppsats är baserad på en undersökning gjord med fem flerspråkiga elever i högstadieåldern. Studien syftade till att ta reda på hur eleverna upplever sin flerspråkighet, vilken betydelse flerspråkigheten har/ har haft för elevernas identitetsskapande samt att se hur eleverna har blivit bemötta av skolan, med tanke på deras flerspråkighet. Undersökningen bestod av en attitydenkät och ett uppföljande gruppsamtal, vilket baserades på resultaten av attitydenkäten. Resultaten har diskuterats utifrån litteratur relevant för studien, samt tidigare forskning gjord inom samma område.Det visade sig att eleverna som medverkade i studien var positivt inställda till sin flerspråkighet, och att de flerspråkiga elevernas identitetsarbete står under ständigt skapande och omskapande. Att döma av elevernas svar och berättelser har skolan bemött dem med hänsyn tagen till deras flerspråkighet, även om metoderna kan ifrågasättas. Eleverna själva visade sig ha många idéer om hur skolan skulle kunna bli bättre på att uppmärksamma olika ursprung och språk. Problemet verkar ligga i att ingen frågat dem om vad de tycker.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma in i sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfter fram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i en chefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen och nätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner i praktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag har intervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion. Under intervjuerna framkom att systemförståelsen och insocialiseringen ingår i chefsintroduktionen, men att förbättringspotential finns. Nätverksskapande är inte något som i nuläget ingår i chefsintroduktionen, men som efterfrågas av de flesta cheferna. Cheferna presenterade förbättringsförslag som ska kunna verka för att hjälpa organisationen utveckla och förbättra chefsintroduktionen ytterligare

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske. Detta var något de upplevde som stressade. Männen hade en annan inställning till problem och framtiden, dvs. att man inte behöver oroa sig, det kommer att lösa sig till slut. Kvinnorna tenderade också att vara missnöjda med sina prestationer och ständigt kräva mer av sig själva. Även detta var något som de ansåg vara stressande.