The overarching purpose of this study was to describe and to understand what it means to become and be a coach in ice hockey. The following areas were considered: how Swedish ice hockey has been developed, the recruiting of ice hockey coaches, the work of a coach, how the actors view the development of ice hockey and how the club directors, players, and the coaches believe a good coach should act. A fundamental theoretical point of departure for this work is Kalevi Heinilä's totalization theory. The recruiting of coaches is understood with the aid of Schelin's views on early involvement and socialization in sports and Patriksson's model of socialization. The coaches' activities and the forces that affect the coach will be described according to Chelladurais' multidimensional model of leadership. The empirical material comprises questionnaires to coaches and chairpersons from 205 clubs, interviews conducted with twenty ice hockey coaches and twenty ice hockey players and a literature study to describe the development of Swedish ice hockey. The results showed the there has been a striking increase in the number of matches and that there is a conflict between the sports and marketing aspects. This situation places demands on the actors to win but also play in an entertaining manner. Economic aspects control the development of sports to an ever greater extent but also offers an opportunity for a professional career for both players and coaches. The process of desocialization does not always mean a definite departure from sports but it can instead mean the beginning of a new career. Most of the coaches are former players. They continue in the same sport but in a new role. The coach is responsible for all the activities with the team and bear the responsibility for the team's results. The pressure to succeed make the teams try to find an effective way to play: ice hockey today is more tactically governed and defensive. There seems to be a Swedish model for the routines associated with a match. The whole course of events is very formalized and this study shows an almost ritualistic behavior of coaches. Players and coaches believe that the coach should be authoritarian in the match situation. The whole culture of ice hockey seems to expect it. It is believed that one must be of a certain kind to be accepted by the culture of ice hockey: the Ice Hockey Association, clubs, players, mass media, and spectators. In any case it is simpler not to deviate. / digitalisering@umu

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på. Barnens utsagor kan påvisa hur barns individualitet hänger samman med den sociala samvaron barnen befinner sig i och att detta är något som styr och formar deras agerande och tankar. Faktorer som likhet och imitation, att regler för social samvaro och andra relationella grupprocesser urskiljs ur barnen redogörelser och utgör en stor del av studiens resultat och analys.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar ungdomars homofoba ochfrämlingsfientliga attityder samt att jämföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har använtssom teoretisk grund för att förstå de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det är en kvantitativ studie där datamaterialet består av 4674 svenskagymnasieungdomars svar på enkäter. Datamaterialet är lånat från Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna är multivariata regressionersom med hjälp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit är att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga är teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrämlingsfientlighet. Kvinnor är i hög utsträckning mindre homofoba än män.Däremot har kön inte lika stor effekt för främlingsfientlighet. Föräldrarsbakgrund och utbildningsnivå har ingen effekt, varken för ungdomarsfrämlingsfientlighet eller homofobi. Det har även framkommit att kontakt medhomosexuella eller människor av annan etnicitet minskar negativa attityder tilldessa grupper markant.

Denna uppsats behandlar introduktion av nyanställda vid Gekås Ullared AB. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för introduktionens betydelse för nyanställd personal. Undersökningen ger en bild av hur företaget arbetar med introduktion av nyanställda, samt ger en förståelse av hur de nyanställda uppfattat den introduktion de fått. Studien använde nyckelbegreppen introduktion, socialisation, organisationskultur och Gekås Ullared AB. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med en introduktionsansvarig, två arbetsledare och fyra anställda. Frågeställningarna för studien har varit: Hur arbetar företaget med introduktion av nyanställda? Hur upplever de nyanställda att introduktionen har hjälpt dem in i sitt nya arbete? Hur arbetar företaget med att socialisera in de nyanställda på arbetsplatsen? Vilken betydelse har introduktionen för den nyanställdes socialisation in i organisationskulturen? Introduktionen av nyanställda är uppdelad i två större delar, en allmän gruppintroduktion och en avdelningsintroduktion. Den sistnämnda kan vara individuell eller i mindre grupp beroende på vilken avdelning det rör. I samband med den allmänna introduktionen får den nyanställde en helhetsbild över företaget och dess arbete. På avdelningen får denne istället en introduktion som berör det egna arbetet och den närmaste arbetsgruppen. Genom dessa introduktioner startar den nyanställdes socialisationsprocess, och blir därmed en del av företagets organisationskultur.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn. Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964). Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa skiljer sig däremot inte åt mellan könen. Vidare tycks socialt stöd från pappan vara mer betydelsefullt för barnens psykiska hälsa än vad det sociala stödet från mamman är. Resultatet visar slutligen att psykisk hälsa varierar enligt ålder; yngre barn har bättre psykisk hälsa än vad äldre barn har. Det sociala stödet är här viktigare för äldre barns hälsa än vad de är för barn i de lägre åldrarna.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

Texte remanié de: Thèse de doctorat--Paris--EHESS, 1996.

Dissertation--Darmstadt--Technische Universität, 2005. / Bibliogr. p. 199-214.

Thèse d'exercice : Médecine. Psychiatrie : Nantes : 2007. / Bibliogr.