Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.

Introduktion/Bakgrund: Enligt ett flertal vetenskapliga rapporter är misshandel och utnyttjande av äldre ett växande problem i Europa och övriga världen. Det kommer att ställas högre krav på vårdgivare både inom familjen och inom välfärden på grund av en åldrande europeisk befolkning. Det förutses att en tredjedel av den europeiska befolkningen kommer att vara 60 år eller äldre år 2050. Tillförlitliga data och forskning är dock en bristvara när det kommer till misshandel och utnyttjande av äldre. Syfte: Att granska den tillgängliga forskningen om vilken effekt olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) har huruvida äldre människor (60 år eller äldre) riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar och relevant litteratur har granskats och valts ut via olika databaser. Resultat: Studien kom fram till att olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) påverkar huruvida äldre människor riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Av de studerade faktorerna var utbildning den socioekonomiska faktor som främst påverkade huruvida en äldre människa riskerade att bli utsatt för misshandel eller inte. De andra faktorerna, yrke och förmögenhet/inkomst, var inte representerade i samma utsträckning som utbildning i studiens resultat. En annan påverkande faktor som hänger ihop med socioekonomiska faktorer visade sig vara könstilhörighet. Majoriteten av den granskade litteraturen bekräftar att det finns ett mönster som innebär att äldre kvinnor löper en större risk än män att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel. Det var svårt att identifiera likheter eller skillnader mellan olika europeiska regioner på grund av att studiemetod och studiedesign skiljde sig allt för mycket åt mellan de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Resultatet från litteraturgranskningen visade att utbildning har en större påverkan än yrke och förmögenhet huruvida en äldre människa riskerar att bli utsatt för psykisk och/eller fysisk misshandel eller inte. Studien fann även att könsskillnader var tydliga och innebär äldre kvinnor löper större risk än män att bli utsatta. Något som också måste tas i beaktning i framtida forskning. Bristen på forskning och litteratur inom ämnet vittnar om att det finns ett stort behov av mer forskning. En bättre förståelse för relationen mellan socioekonomisk position och misshandel av äldre är viktigt för framtiden. / Abstract Introduction: The issue of elder abuse is described as increasing in Europe and beyond according to several scientific reports. An ageing European population combined with longer life expectancy will increase demands on family caregivers and a well-functioning health and social care workforce. It is estimated that in year 2050 one third of the European population will be 60 years or older. However there is still a shortage of confident data across European countries regarding the extent, features, determinants and effects of elder abuse. Aim: To review existing knowledge of the impact of various measures of socioeconomic position (education, occupation and wealth) on physical and psychological abuse among elderly people (60 years of age and over) in Europe. Method: A literature study was chosen as working method. Scientific articles and relevant literature were examined using different databases. Results: The review found that socioeconomic position factors (education, occupation, wealth) have an impact on the likelihood of elderly individuals experiencing abuse. Of the assessed factors, education has shown to be the socioeconomic factor which has the most impact on the likelihood of elder abuse. Other factors such as occupation and wealth and income, were not represented in the results at the same extent as education. Another important factor related to elderly people’s socio-economic position was found to be gender. The majority of articles analysed in this thesis confirms that there is a pattern where elderly women are more likely to experience abuse than are men. Due to different study designs and measures in the analysed scientific articles and reports differences according to area context were hard to identify. Conclusion: Results of this thesis showed that education as measure of socioeconomic position had the biggest impact on elder abuse as compared to occupation and wealth. However, gender (a factor strictly linked to socioeconomic position) differentials were remarkable, a subject which needs to be taken into consideration in future research. Further, the lack of literature in the research subject points out to an urgent need for further studies. This is urgently needed, as both ageing and abuse are increasing across Europe. A better understanding of the relation between socioeconomic position and abuse among elderly will be of paramount importance for future interventions aimed to curb the ever growing trend.