Syftet med denna studie är att belysa och få kunskap om inlärningsprocessen av andraspråk när de äger rum genom ämnet svenska. Jag vill kartlägga vad det innebär att lära sig ett andra språk samt hur det kan gå till. Undersökningen utgår ifrån intervjuer med lärare i ämnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av område de har. Syftet är att ge en översikt med förbättring för elever med svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om boksamtal iämnet engelska i årskurserna 4-6. Detta vill vi ta reda på då vi intehittat tidigare forskning kring ämnet. Ansatsen för studien äraktionsforskning då vi tillsammans med lärare och elever vill utvecklaverksamheten. Den forskning vi hittat är endast internationell ochgjord på barn i förskolan. Empirin i studien består av 7 filmer avboksamtal från två olika skolor. I analysen av data hittades femkategorier som utgör resultatet. Frågan vi ställt oss är: hur använderelever tillgängliga verktyg och resurser i boksamtal på engelska?Dessa kategorier är: Eleverna söker bekräftelse från läraren, elevernatittar på illustrationer eller bildstöd innan de svarar på frågor,eleverna hjälper varandra samt eleverna utgår från grundfrågorna.Av resultaten och tidigare forskning är slutsatsen att boksamtal iämnet engelska leder till att eleverna tar ansvar och tränar bådeläsförståelsen och att tala engelska. Baserat på denna studierekommenderar vi fortsatt forskning kring metoden boksamtal vidinlärning av engelska som andraspråk.

Inledning I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det två olika kursplaner för undervisning i det svenska språket, en som heter svenska och en som heter svenska som andraspråk. Kursplanen svenska som andraspråk är ämnad för att ge de elever som inte har svenska som sitt förstaspråk likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkförmågor. Det råder en osäkerhet över vilka elever som ska läsa enligt kursplanen svenska som andraspråk och hur undervisningen för dessa elever ska utformas. Undervisningen enligt de båda kursplanerna kan se ut på olika sätt, i vissa fall integreras de båda i samma undervisning. Det råder en allmän kunskapsbrist kring ämnet svenska som andraspråk inom skolverksamheten och få lärare har en gedigen utbildning i ämnet. Elever väljer ibland bort att få undervisning i svenska som andraspråk på grund av att de genom att ta del av denna undervisning kan uppfattas som avvikande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på undervisningen i svenskämnet i grupper där eleverna har olika förstaspråk och eventuellt läser enligt två olika kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Metod I denna undersökning har en kvalitativ metod använts med semistrukturerad intervju som undersökningsverktyg. Materialet i undersökningen har analyserats utifrån ramfaktorteorins begrepp. Resultat Genom undersökningen framkom det att lärarnas undervisning i svenskämnet där eleverna har olika förstaspråk och även läser efter olika kursplaner är påverkade av en rad olika faktorer. Dessa faktorer skapar en ram för undervisningen vilken påverkar hur undervisningen sedan blir. Lärarnas undervisning påverkas bland annat av att kursplanerna svenska och svenska som andraspråk upplevs som väldigt lika av lärarna. Detta medför att de upplever en osäkerhet kring vad som är skillnaden mellan dem. Integreringen av kursplanen svenska som andraspråk i undervisningen begränsas därför till att främst bli explicit vid bedömning. Lärarna är i hög grad även påverkade av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Lärarna möter vissa problem i undervisningen samtidigt som de beskriver möjligheter med denna.

Genom forskning vet vi att den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för läs- och skrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförråd är en förutsättning för framtida skolframgångar. Ett vidgat ordförråd är särskilt viktigt för elever med ett annat modersmål än svenska, som på grund av olika skäl inte har hunnit utveckla det svenska språket. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att undersöka hur två lärare i två olika grundskolor i årskurs 3 arbetade med den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehållsrikt ordförråd hos elever som har svenska som modersmål samt hos elever som har svenska som andraspråk och om arbetssättet skilde sig åt när det gällde dessa elever. Lärarna observerades under ett antal lektioner och intervjuades efteråt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationer iakttogs hur lärare arbetade för att stimulera barnens språkliga medvetenhet och med att bygga deras ordförråd medan det genom intervjuer togs del av lärarnas tankar kring ämnet. Resultatet visade att lärarna i studien var medvetna om vikten av ett innehållsrikt ordförråd och arbetade medvetet med att utöka barnens språkliga medvetenhet inklusive ordförråd

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjar förstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kan användas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åtta artiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk. Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk och andraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt öka motivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barns ordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas är de ord man lägger mer tid på. Vi rekommenderar fortsatt forskning i ämnet då det inte finns någon forskning kring de äldre åldrarna. Mer kvantitativ forskning skulle behövas då de enda artiklar vi hittat var kvalitativa.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lärares språkdidaktiska strategier i ett flerspråkigt klassrum samt lärarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. Både lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har använts för att kunna ta del av lärarens reflektioner kring de språkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter från lektionerna som observerats har även samlats in. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det språkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lärarröst och vetenskapligt-vardagligt språk har använts för att synliggöra de språkdidaktiska strategierna i undervisningen. Studien visar att läraren använder flera språkdidaktiska strategier i ämnesundervisningen. Lärarens arbetssätt är stöttande, olika sätt att jobba med språket integreras och eleverna får flera möjligheter till interaktion. Intressant är även att läraren rör sig mellan vardagligt och vetenskapligt språk och sätter avancerat ämnesinnehåll i en vardagskontext och konkretiserar genom vardagsnära exempel och artefakter.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / CD i ficka.

No description available.

O ensino de Física nos níveis fundamental e médio apresenta-se, em geral, desarticulado das demais disciplinas que compõem as ciências da natureza, tais como Biologia, Química e Matemática. Ensinar Física através da sua ocorrência na natureza, como nos sistemas funcionais das plantas, dos animais e do próprio homem, torna-a mais significativa para os estudantes, principalmente nas oitavas séries, pois permite introduzir conceitos físicos fundamentais sem que haja uma quebra brusca de currículo em relação à disciplina de Ciências das séries anteriores. Essa dissertação de mestrado apresenta uma proposta de introdução da Física para as oitavas séries através do estudo de fenômenos físicos relacionados à produção e percepção de sons, que foi aplicada no Colégio La Salle Dores em Porto Alegre, nas turmas A (24 alunos) e B (25 alunos), no primeiro trimestre letivo de 2005 (Março a Junho). Na perspectiva de apresentar a Física inserida na natureza, particularmente no próprio funcionamento do corpo humano, produzimos um painel sobre o processo da audição humana. O painel destaca os fenômenos físicos responsáveis pelo processo da audição que ocorrem ao longo dos ouvidos externo, médio e interno. Devido à riqueza de fenômenos físicos relacionados a esse sentido, produzimos também um texto complementar ao painel, que traz explicações e comentários mais detalhados e que permite ao professor, após julgar o interesse e nível cognitivo de seus alunos, um aprofundamento maior sobre o assunto. A produção do painel e do texto complementar, com o objetivo de explorar da melhor maneira a maior quantidade de fenômenos físicos que ocorrem no processo da audição humana, permite que esses materiais sejam adotados também por professores do Ensino Médio e na formação de professores da área das Ciências Naturais. / In general Physics in primary and secondary schools presents itself as a subject apart from other natural sciences, such as Biology, Chemistry and Mathematics. Teaching Physics based on its occurrence in nature, in the functional system of plants, animals and humans, makes students - especially 8th grade students - consider Physics a significant subject. Such approach also allows teachers to introduce the fundamental concepts of Physics without a sudden interruption of the Science curriculum regarding content previously studied by students. This work aims at proposing a form of introducing 8th grade students to Physics by studying physical phenomena related to the production and perception of sounds, which was applied at Colégio La Salle Dores in Porto Alegre, at groups A (24 students) and B (25 students) from March to June 2005. Firstly, in order to present Physics as a subject part of nature, part of the functioning of the human body, an overview on the human hearing process is provided. This overview highlights the physical phenomena responsible for the hearing process along the external, middle, and inner ears. After, given the wide variety of phenomena related to the hearing sense, an extra text with explanations and more detailed comments completes the ideas the overview contains. Such text allows teachers, after measuring the interest and cognitive level of their students, to deepen studies. Both the overview and the extra text were created with the objective of exploring in a better way the great number of phenomena that constitutes the human hearing process. Such materials can be adopted by secondary school teachers as well as be part of natural sciences teachers training.