Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt. Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsinsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsinsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda. I Afghanistan pågår alltså flera olika typer av insatser som pågår samtidigt. Slutsatsen i denna studie är att lösningen om nationellt ägarskap blir själva problemet för biståndsinsatsen i Afghanistan, och därför kan lösningen behöva problematiseras ytterligare för att skapa en förståelse för hur insatsen i Afghanistan ska kunna genomföras i praktiken. Det blir även viktigt för framtida insatser, för att undvika att Sveriges biståndspolitik kan komma att bli kontraproduktiv, vilket soptunnemodellen tillsammans med det institutionella perspektivet hjälper till att synliggöra.

Titel: Cirkulär ekonomi som ett beslut: En kvalitativ studie om hur soptunnemodellen förklarar implementeringen av cirkulär ekonomi inom små och medelstora företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Jonsgården och Sakke Pellikka Handledare: Jean Mutiganda Datum: 2024 – januari Syfte: Flera studier visar på svårigheter och hinder för införandet av cirkulär ekonomi. Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringsbeslutet ser ut och därmed varför företag trots hinder väljer att implementera cirkulär ekonomi. Metod: Denna studie bygger på tre semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk analys med utgångspunkt i teorier om beslutstagande, undersöktes respondenternas praktiska erfarenhet och kunskap vid införandet av cirkulär ekonomi. Beslutsprocessen analyserades genom soptunnemodellen. Resultat och slutsats: Respondenterna beskrev hur de sett hållbarhet som en lösning även innan de identifierat problem att lösa. Resultatet visar att beslutstagarens kunskap om cirkulär ekonomi inte är viktigt för att ta beslutet, vilket går emot tidigare forskning. Först när lösning, problem, och beslutstagare existerar i ett och samma tillfälle kan ett beslut att ställa om till cirkulär ekonomi fattas. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en utökat teoretisk förståelse för den cirkulära omställningen. Detta genom att vara en utgångspunkt för vidare forskning inom beslutsfattande för omställning till en cirkulär ekonomi. Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras ett forskningsgap gällande beslutsfattande avseende införande av cirkulär ekonomi och det finns ett behov av att fler fördjupningsstudier genomförs. Det finns även behov av vidare forskning kring både hur beslutspersoner blir motiverade till omställning mot cirkulär ekonomi, samt vilken roll en beslutsfattare behöver ha. / Title: Circular economy as a decision: A qualitative study on how the garbage can model can explain the implementation of circular economy in small and medium sized entities. Level: Student Thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Daniel Jonsgården and Sakke Pellikka Supervisor: Jean Mutiganda Date: 2024 - January Aim: Multiple studies shows the difficulties and barriers surrounding the implementation of Circular economy. The aim of this study is to investigate what the decision to implement looks like and thereby why companies decide to start working with Circular economy. Method: This study builds on three semi-structured interviews. Through thematic analysis deriving from theories of decision making, the respondents' practical experience and knowledge at the time of implementation of circular economy was investigated. The decision-making process was analysed through the garbage can model. Results and conclusions: The respondents described how they have seen sustainability as a solution even before they identified a problem to solve. The result shows that the decision makers knowledge of Circular economy is not important in making the decision, which goes against previous research. Only when a solution, a problem, and a decision maker exist in the same moment can a decision to transition towards a circular economy be made. Contribution of the thesis: This thesis contributes by expanding the theoretical knowledge surrounding the circular transitioning. It does this by being a starting point for future research about the decision making that leads to a circular economy. Suggestions for future research: We have in this study identified a research gap and would like more studies done to fill that gap. We also suggest future research both surrounding how decision makers become motivated to transitioning towards a circular economy, as well as which role the decision makers need to have.

What defines a Swedish university college? This is the overarching question in this archival study of the development of the Swedish university colleges during the past 35 years. The objective of the study is to explore the binary elements in the overall unitary Swedish university system. Departing from existing macro level research on the university colleges (UCs), this study focuses on one single UC. Development of the UC was conceptualized as a question of decision-making in the UC in interplay with political decisions. The UC was explored by taking an extensive inductive approach starting from the original Garbage Can Model of Organizational Choice, a perspective on organizations that focuses on the temporal order emerging from decisions, rather than enduring orders. Nine decisions situations in the UC were identified as well as four political reforms. The study shows that the concept “streams” from the model are the phenomena occupying organization members mind over time, thus constituting a recurring element although not an enduring order, tying together the temporal orders. The streams are shared between the UC and political decision-making; the two decision-making entities both take part in forming the streams over time. The streams are: (1) the academic discipline; (2) the vocational education; (3) research as a means to enhance the quality of education; and (4) regional relevance. The study proposes the emergence of a fifth stream, the research profile, which is taken to be a unique stream for the UCs in general, that differentiates them from the universities. The analysis shows that the UC continuously adjusts the law to the organizational conditions rather than implements legislation when new, hence offering a perspective on organizational change as a persistent condition inherent in the organizational body rather than definable events. By using the concept stream the study suggests a conceptualization of the political influence on the UC organizational body as well as a conceptualization of how the UC influence political decisions. This conceptualization provides a novel perspective on the relationship between state and the universities. A perspective that can be explored in future research, focusing on mutual adjustments of the streams.

Efterkrigstidens Sverige och dess säkerhetspolitik har kommit att uppmärksammas allt mer, även de omedelbara efterkrigsåren som präglades av osäkerhet. Något som länge stått i centrum är alliansfriheten och neutralitetspolitiken. Frågan om deras innebörd och hur teori och praktik hängt samman har diskuterats livligt. Det diplomatiska och politiska spelet har behandlats utförligt. Mindre uppmärksamhet har dock ägnats hur försvarsfrågan hanterades och krigsmaterielförsörjningen utvecklades. Den svenska flygplansindustrin är en anmärkningsvärd företeelse. Inte minst i förhållande till landets begränsade storlek och relativt avskilda, ohotade läge. Industrins förmåga var vid krigsslutet 1945 begränsad; inte något enda fullt modernt flygplan hade tillverkats. Utvecklingen ledde emellertid till att flygplansindustrin kom att etableras och bli något av en hörnsten för det svenska försvarets struktur. Ett svenskt militärindustriellt komplex kring den svenska flygindustrin kom att anta fast form, ett komplex vi lever med än idag. Hur går det att förklara den här utvecklingen? Hur kunde Saab börja tillverka state-of-the-art stridsplan? I avhandlingen nystas gåtan rörande den svenska flygplansindustrins efterkrigstida överlevnad och framväxt upp. Ett antal sammanflätade processer följs där ekonomiska, tekniska, militära och politiska spörsmål relaterade till flygvapnets och flygindustrins utveckling behandlats. Genom processerna, som utspelas både på ett inrikes och på ett internationellt plan, och deras sammanlänkning, framträder multikausala förklaringsmönster till hur det var möjligt att bygga moderna stridsflygplan i Sverige och framför allt varför de beställdes. Likaså berörs flygets roll i den större försvarsfrågan och därmed också för säkerhetspolitiken. Boken är i mycket en historia över Svenska Aeroplan Aktiebolaget, Saab, men även över flygförvaltningen och flygvapnet. En historia inbäddad i ett vitt sammanhang där formativa moment granskas under några kritiska år. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008</p>