Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

Uppsatsens syfte var att undersöka spädbarnsdödligheten i tre församlingar under tre olika tids nedslag och epoker. Församlingarna som undersöktes var Örgryte som representerade stadsområdet, Klädesholmen som representerade kust och Solberga som representerade landsbygden. De tre olika områdena har enligt tidigare forskning haft olika omfång och karaktär av spädbarnsdödligheten. Tidsnedslagen bestämdes av att de var olika i beroende av tid och befolkning. Det första tids nedslaget var 1865, det andra var 1900 och det tredje 1935. Syftet ska besvaras utifrån fem frågeställningar: - Hur ser spädbarnsdödligheten ut i västra Sverige under perioden 1865–1935 och vilka skillnader kan ses mellan staden, landsbygden och kusten? - Hur var dödligheten fördelad mellan könen? - Hur fördelas dödligheten över de avlidna spädbarnens första levnadsår (neonatala/postneonatala)?  - Har årstiderna någon påverkan på spädbarnsdödligheten? - Vilka dödsorsaker var vanligt förekommande?  Utvecklingen inom spädbarnsdödligheten kan påvisas av att västvärlden genomgick stora förändringar under 1800 och 1900-talet. Både tack vare den demografiska transitionen och den epidemiologiska transitioner vilket båda initierades med en minskning inom spädbarnsdödlighet.    Det är en historiedemografisk uppsats och är beroende av kvantitativt material som sedan kan sammanställas till statistik och sedan analyseras. Materialet som använts mest av är födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker tagna ifrån arkiven, för varje församling och tidsnedslag. Ifrån dessa kyrkoböcker har information om de avlidna spädbarnen tagits. Undersökningens resultat jämfördes sedan med tidigare forskning om spädbarnsdödligheten i Sverige under samma tidsepok.    Undersökningens resultat stämmer bra överens med tidigare forskning och dess resultat. Spädbarnsdödligheten ligger ungefär vid rikssnittet genom hela undersökningen, det är bara i Örgryte där dödligheten var högre än rikssnittet. Det är lite tråkigt att det inte finns något som sticker ut i mängden. Spädbarnsdödligheten minskade stadigt mellan varje nedslag. Från att gå från en total dödlighet 1865 på 177‰ till 070‰, 1900, och slutligen till 030‰ år 1935. Det går även att se att dödligheten är högre i städerna än på landsbygden, dödligheten var också högre vid kusten under två av tre nedslag än på landsbygden. Det var under vintermånaderna (december, januari och februari) som flest spädbarn avled, 37% av de avlidna dog under vinter. Andelen pojkar var även högre än flickor 55% respektive 25%. Vilket kan bero på en teori som Magdalena Bengtsson presenterat om att pojkars luftrör och andningsorgan utvecklas senare än flickors och därför gör dem svagare de första levnadsmånaderna. Den neonatala dödligheten var högre än den postneonatala. Lunginflammation (totalt 12 stycken), bronkit (12), svaghet (14) och slag (6) är dom mest förekommande dödsorsakerna i min undersökning, samt Ej angivna som stod för 14% av fallen.

Denna uppsats syftar till att visa på hur spädbarnsdödligheten skiljde sig åt mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet är tidigare studerat men det har inte hittats något tydligt mönster. Därför görs studien för att bredda forskningsläget och bidra till att förstå hur den sanitära förbättrigen påverkade spädbarnsdödligheten. Syftet uppnås genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 där spädbarnens dödsorsaker jämförs med deras socio-ekonomiska ställning. Resultaten visar på en jämförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden.

This paper aimed to investigate infant mortality in the parishes of Luleå, Jokkmokk and Haparanda, in Sweden, during three different time periods: 1865, 1900 and 1935. The selected parishes represented diverse environments where previous research had identified varying infant mortality rates. Luleå represented urban setting. Jokkmokk represented the rural environment, and Haparanda represented coastal setting. The results from these parishes were compared with three parishes from western Sweden and contextualized within the broader perspectives of demographic and epidemiological transitions. These transitions refer to improvements in human living standards and conditions, leading to increased survival rates, longer life expectancy and reduced infant mortality during the 19th and 20th centuries. To address the research objectives, serval questions were posed: - How was mortality distributed between genders? - How was mortality distributed across the first year of the infants´ lives (neonatal/post neonatal)? - Did seasons influence infant mortality? - What were the common causes of death? - What differences and similarities existed in infant mortality among the three examined parishes and previously studied parishes in western Sweden? This historical demographic study relied on quantitative data, utilizing birth and baptismalrecords (födesle- och dopböcker), as well as death and burial records (död- och begravningsböcker) from the specified parishes and time periods. Information about deceased infants was extracted from these records and compiled into graphs and tables. The results were them compared with each other, previous infant mortality research, and placed within the broader framework of demographic and epidemiological transitions. The findings revealed both similarities and differences between northern and western Sweden. The infant mortality rate was higher among the boys, accounting for 53% of the deceased, while girls comprised 47%. However, the proportion of girls was higher in Norrland than in western Sweden. Mortality was highest in rural areas, followed by urban areas and coastal regions, contrasting with patterns in western Sweden. Jokkmokk exhibited a total mortality rate of 13% over the three time periods, while Luleå and Haparanda reported rates of 11% and 9%, respectively. Infant mortality was proportionally higher in northern Sweden than in western Sweden. Most infant deaths occurred during spring, and with an expected peak in summer. The neonatal phase accounted for the highest number of deaths. A trend was observed in northern Sweden, where more boys died due to reparatory-related reasons compered to girls, which was not evident in western Sweden. Conversely, most cases of death due to incomplete pregnancy involved girls. Infant mortality demonstrated a decline over the study period, aligning with the demographic and epidemiological transition.

The purpose of this study is to investigate and get an overview of infant and child mortality in four smaller parishes in Småland County, Moheda, Slätthög, Vislanda and Skatelöv.The study will compare three different periods, 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1940. The evidence has been collected from death and burial registers and birth and baptism registers from the parishes.The study's main question is "What proportion of Moheda's, Slätthög's, Vislanda's, and Skatelöv's children up to and including the age of six died during the periods 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1949?". The result the study has achieved in relation to the main question is that during the first period 322 children died and during the last period 26 children died, thus the child mortality rate decreased.