No description available.

Påbyggnadskurs i finska 20 hpSpecialarbete 5 hpVårterminen 2010

No description available.

No description available.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ”fult språk”. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 – 8 flickor och 16 pojkar. Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det. Den vanligaste svordomen som dessa ungdomar använder sig av är personbenämningen ”hora” som används frekvent bland både killarna och tjejerna och det är också den som båda grupperna anser vara en av de grövre svordomarna som man kan använda sig av.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och farmor, utifrån hypotesen att mormor upplevs som varmare och intimare och farmor som kärvare och mer distanserat. Undersökningen avser också huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har träffat sin mormor och farmor. Undersökningsmetoden har bestått i en enkätundersökning som huvudsakligen lät informanten skatta en rad släktskapsord på s.k. Osgood-skalor, men samlade även in uppgifter om informantens umgänge med sin mormor och farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre än farmor och att männen på ett tydligt sätt skattade farmor högre än vad kvinnorna gjorde. Dessutom visade det sig att umgänget med mormodern och farmodern inte spelar någon nämnvärd roll för informanternas bedömningar av mormor, men däremot av farmor, som tydligt bedömdes positivare i takt med att umgängesfrekvensen ökade.